Capio
Capio
Capio

Intervju: Lennart Wennerström

Lennart Wennerström var verksamhetschef på Medicinkliniken 2003–2017, och senare chefläkare FHS och avtal och vice vd. De förbättringsarbeten som blev så viktiga för sjukhuset startade med den besvärliga situationen i de akuta flödena.

Ett tydligt mandat till förbättring

 – Väntetiderna på akutmottagningen var långa, det var få patienter som blev klara inom 4-timmarsgränsen, och det var ofta mindre erfarna läkare som var placerade på akuten. Det tog tid för patienterna att få en vårdplats om de skulle skrivas in, och många blev kvar länge på akuten. Jag tror inte att vi på S:t Göran var särskilt mycket bättre i det avseendet än de andra akutmottagningarna i Stockholm, berättar han.

Det gav en stark impuls till förbättring, och dåvarande VD Birgir Jakobsson (2003–2007) hade ett tydligt uppdrag och mandat att ”processorientera” sjukhuset, som det först hette. Genom noggranna kartläggningar av flödena identifierades två problemområden: arbetssätten på akutmottagningen i första handläggningen av patienten, och arbetssättet kring ronder på vårdavdelningar.

Lennart Wennerström med personal på en av Medicinklinikens vårdavdelningar, tagen 2005.

Nya arbetssätt på akut och avdelning

På akutmottagningen handlade det om att införa ett teamorienterat arbetssätt, där man arbetar parallellt i stället för sekventiellt.

– I stället för att patienten fick berätta sin historia först för en undersköterska, sedan för en sjuksköterska och sedan för läkaren, samlade vi alla på en gång. Vi satte högsta kompetensen i första ledet, med specialistläkare som kan ta snabba beslut om inriktning, och sedan ett team av underläkare, sjuksköterska och undersköterska som kan fortsätta handläggningen, berättar Lennart Wennerström.   

I arbetet på vårdavdelningarna var det stora steget att överge den traditionella stor-ronden.  

– Vi införde behovsstyrd rond, där man först rondar de mest akut sjuka patienterna, sedan de som är på väg att skrivas hem, och sen de övriga. När ny information som t.ex. provsvar kom in för en patient, eller något annat förändrades rondas patienten igen. På så vis kan beslut fattas snabbt och patienten kommer vidare i sin vård, berättar Lennart Wennerström.  

Bild från expeditionen på dåvarande akutmottagningen. På förbättringstavlan fick medarbetare lista sina förslag till förbättringar.

Verktyg för förbättring vi känner igen idag

Många andra små och stora förbättringar gjordes i verksamheten, i det som då kallade Lean-arbete. Arbetssätten, principerna och verktygen används fortfarande i dag på Capio S:t Görans Sjukhus; A3-mallar, PDSA, 5S, Värdeflödesanalys med mera.

Resultaten blev tydliga när väntetiderna på akuten minskade kraftigt, medelvårdtiden sjönk, och hela det akuta flödet löpte på bättre genom sjukhuset. Kulturen av förbättring är ett annat tydligt arv från perioden.

– Det roligaste minnet är entusiasmen som fanns hos medarbetarna, som tyckte att det varit roligt att vara med och påverka i flödesarbetet, att komma på lösningar på problem och förbättra.

– Jag tror att redan från när S:t Göran blev eget landstingsägt bolag så har vi haft en anda av att ”det är upp till oss hur det går”, att vi tillsammans ska och får lösa vårt uppdrag. Capio har varit duktiga på att ta vid i den andan och lägga till internationell erfarenhet och utbyte inom koncernen, berättar Lennart Wennerström.   

Genomgång av patienttavlan på Avdelning 31, där patienternas status och prioritet för rondning listades.

LegitScript approved