Symptom och orsak
Barn och unga som fortfarande växer och är fysiskt aktiva kan drabbas av svullnad, smärta och stelhet i sina knän. Att anpassa aktivitet och undvika överbelastning brukar räcka för att problemen ska försvinna, men ibland behöver knäet undersökas på en vårdcentral eller av en fysioterapeut på en rehabmottagning. Nedan hittar du olika diagnoser och sjukdomar som kan leda till smärta i knä hos barn och unga.
Främre knäsmärta
Om ditt barn upplever smärta framtill i knäet, kan det bero på ojämnheter i brosket på baksidan av knäskålen. Det kan också hända att knäet låser sig i ett visst läge, blir svullet eller ömt. Främre knäsmärta kan även uppkomma om knäskålsbrosket är extra känsligt för belastning. Det är vanligt att knäet känns svullet och smärtar vid längre stillasittande eller vid fysiska aktiviteter där knäet böjs. Knäet kan även låsa sig i ett visst läge under en kort stund. Dessa besvär brukar oftast försvinna med åren och leder inte till ledförslitning eller någon ökad risk för andra knäbesvär i framtiden.
Schlatters sjukdom (Schlatterknä)
Schlatters sjukdom drabbar oftast idrottande barn mellan åtta och femton års ålder som växer snabbt och samtidigt överanstränger knäna. Överbelastningen leder till inflammation i lårmuskelns senfäste och orsakar svullnad och smärta. Barnet kan få ont i knäet vid fysisk aktivitet, särskilt om aktiviteten innehåller hopp. Det kan också göra ont att löpträna eller gå i trappor.
Bakercysta
Bakercystor bildas på grund av att slemsäcken på baksidan av knäet innehåller mer vätska än vanligt. Det är oklart varför cystorna bildas, men det är vanligast att barn under sju år drabbas. Cystan leder till svullnad i knävecket men brukar inte ge större besvär eller smärta. Om Bakercystan är stor kan det kännas spänt och svårare att böja knäleden. Cystorna försvinner eller minskar när barnet blir äldre.
Sinding-Larsens sjukdom, höjdhopparknä
Sinding-Larsens sjukdom, eller höjdhopparknä som det också kallas, är vanligt hos barn som löptränar, spelar fotboll eller hoppar höjdhopp. Sinding-Larsens sjukdom uppstår på grund av små bristningar i senan under knäskålen och kan orsaka långvariga besvär med smärta. Det är vanligt att känna smärta och svullnad nedanför knäskålen i samband med fysisk aktivitet.
Osteokondrit
Osteokondrit drabbar oftast barn mellan 12 till 19 års ålder och innebär att en liten bit brosk och ben lossnar i en led. Det är vanligast att få Osteokondrit under puberteten. Ibland leder Osteokondrit till svullnad, smärta och stelhet i knäet, men ibland uppstår inga symptom alls. Orsaken till diagnosen är okänd, men hög belastning som leder till små skador i leden kan vara en anledning. De allra flesta får Osteokondrit i knäleden, men sjukdomen kan även uppstå i andra leder i kroppen som armbågen, fotleden eller höften.
Knäskålen ur led
Om ditt barn slår i eller vrider knäskålen kraftigt, kan den förskjutas ur sitt rätta läge och hamna vid knäledens utsida. Detta leder till en skada på ledkapseln vilket kan medföra en större risk för att knäskålen ska vridas ur led igen. När knäskålen går ur led gör det mycket ont och det kan se ut som att hela knäet har hoppat ur led, vilket det inte har. Oftast glider knäskålen tillbaka till rätt läge av sig själv, eller när barnet sträcker på benet. Efteråt kan knäet svullna och det kan bli svårt att stödja på benet under någon vecka.
Behandling
Främre knäsmärta
Om du söker vård för främre knäsmärta, brukar fysioterapeuten börja med att undersöka knäleden. Ibland behöver även knälederna röntgas för att utesluta andra orsaker till besvären. När barnet har slutat växa brukar besvären gå över av sig själv, men de kan fortfarande återkomma vid fysisk aktivitet. Därför brukar behandlingen av främre knäsmärta innebära att barnet får undvika de aktiviteter och rörelser som orsakar symptomen. Det är även bra att stärka musklerna kring knäleden genom olika övningar och använda ett stödförband runt knäet för att minska besvären. Receptfria smärtstillande läkemedel kan hjälpa om det gör mycket ont.
Schlatters sjukdom
Diagnosen Schlatters sjukdom ställs av en fysioterapeut som undersöker knäet. Oftast behöver inte knäet röntgas och de flesta som får diagnosen behöver ingen behandling.
Bakercysta
För att undersöka om ditt barn har fått en Bakercysta brukar en läkare se och känna på barnets ben. Ibland kan det behövas en ultraljudsundersökning. Om ditt barn har fått en Bakercysta behövs oftast ingen behandling eftersom svullnaden vanligtvis minskar eller försvinner av sig själv inom ett till fyra år.
Sinding-Larsens sjukdom, höjdhopparknä
Om ditt barn har drabbats av Sinding-Larsens sjukdom kan fysioterapi lindra besvären. Det är även bra om barnet anpassar de aktiviteter som får det att göra ont. Oftast går besvären över av sig själva inom ett år.
Osteokondrit
Behandlingen vid Osteokondrit brukar innebära att barnet får undvika träning som är mycket påfrestande för knäna, till exempel fotbollsträning, hopp och löpträning. Olika övningar som stärker muskulaturen kring knäna kan också hjälpa, men det är inte säkert att det påskyndar läkningsprocessen.
Om barnet får sjukdomen innan 15 års ålder brukar benet och brosket oftast läka av sig själv, men risken för komplikationer kan öka om barnet får sjukdomen efter 15 års ålder. Det beror på att sjukdomen kan leda till att det bildas en lös ben- eller broskbit inne i leden som kan komma i kläm så att knäet fastnar i ett visst läge under en kort stund. Detta kan förebyggas genom en operation där läkaren tar bort den lösa benbiten eller fäster den med ett stift.
Knäskålen ur led
Om ditt barns knäled går ur led brukar behandlingen innebära att barnet får en stödskena för knäet under några veckor. Barnet kan fortfarande belasta knäet, men ofta behövs kryckor under den första tiden. En fysioterapeut kan hjälpa till med olika rörlighets- och styrkeövningar för att återställa funktionen i knät samt för att minskar risken att det ska hoppa ur led igen. Barnet kan även använda ett bandage som stabiliserar knäet.
Om knäskålen vridits ur led flera gånger eller om en läkare bedömer att det finns en stor risk för detta, kan en operation behövas. På barn som inte har vuxit färdigt, kan en operation som förstärker ledkapseln stabilisera knäskålen. Hos barn som har vuxit färdigt brukar en annan operation utföras där knäskålssenan flyttas så att knäskålen dras i en annan riktning för att motverka att den vrids ur led igen. Oavsett operation brukar barnet behöva en gipsbehandling en tid efteråt, sex veckor efter en ledkapselförstärkning och två till sex veckor efter en senfästesförflyttning. Efter ingreppet kan barnet belasta benet som vanligt, men för säkerhets skull är det bra att använda kryckkäppar i fyra till sex veckor efter operationen. Det är även viktigt att ha kontakt med fysioterapeut direkt efter operationen för att få hjälp med sin rehabilitering.
Vad kan jag göra själv?
Vid knäbesvär och smärta i knä brukar en del tycka att det känns bra att ha ett stödförband runt knäet eller ett bandage som stabiliserar. Det är även bra att göra övningar för att stärka musklerna kring knäleden och vila från aktiviteter som får det att göra ont. Receptfria smärtstillande läkemedel kan hjälpa om det gör mycket ont.
När och var ska jag söka vård?
Kontakta din rehabmottagning om ett barn har ett eller flera av följande besvär:
- Smärta i knä som inte avtar vid vila
- Svårt att stödja på sitt ben
- Svullen knäled
- Svullnad på baksida av knäet som inte försvinner på två till tre veckor
Kontakta en vårdcentral eller en jouröppen mottagning om barnets knä fastnar i ett visst läge så att det inte alls går att sträcka eller böja.
Om det är stängt på vårdcentralen eller den jouröppna mottagningen, kan du söka vård på en akutmottagning.
