Capio
Capio
Capio

Skivepitelcancer

Skivepitelcancer är en form av hudcancer som du kan få av att ha varit ute mycket i solen, även fast du inte nödvändigtvis har bränt dig. Allt fler drabbas av skivepitelcancer men sjukdomen är som vanligast hos de över 40 år. Det finns bra behandling att få och de flesta blir friska.

Vad är skivepitelcancer?

Skivepitelcancer är en form av hudcancer som du kan få av att ha varit mycket ute i solen. Du behöver dock inte nödvändigtvis ha bränt dig.

Skivepitelcancer uppstår i de hudceller som kallas för keratinocyter då cellerna har skadats på ett sätt som de inte klarar av att reparera själva. De delar sig därför okontrollerat och bildar cancertumörer som tränger undan den friska vävnaden.

Det är störst risk att få skivepitelcancer på de delar av kroppen som utsätts för mest sol. Vanligast är det att få det på de delar av ansiktet som exponeras för mest solljus så som näsan, underläppen, kinderna, pannan, öronens övre kant och på hjässan om du är mycket tunnhårig eller skallig.

Även huden på kroppsdelar som ovansidan av händerna, underarmarna och underbenen har ökad risk att drabbas av skivepitelcancer. Faktum är att alla hudpartier som utsatts för mycket sol löper en ökad risk.

Förstadier till skivepitelcancer:

  • Aktinisk karatos-solskada

    Kännetecknas av en ljusröd eller rödbrun fläck men skrovlig yta och diffusa kanter. Den kan vara mellan någon millimeter till någon centimeter stor och sitter oftast i ansiktet, på dekolletaget, på händerna eller på huvudet om du är tunnhårig eller kal. Förändringen kan efter många år övergå till en invasiv skivepitelcancer.

  • Skivepitelcancer in situ-Bowens sjukdom

    Kännetecknas av en rodnande fläck som även kan vara sårig och fjälla. Påminner ibland om en eksemfläck. Förändringen uppstår oftast på hud som exponerats mycket för solen, men kan uppstå var som helst på kroppen. Cancern är inte fullt utvecklad i detta stadie utan växer endast lokalt på hudens yta.

Invasiv Skivepitelcancer

När cancern fortsätter utvecklas och växer djupare ner i huden har man så kallad invasiv skivepitelcancer. Cancern kännetecknas oftast av en ljusröd eller hudfärgad välavgränsad knuta med hårda hudfjäll på ytan. Ibland kan cancern bli sårig och få skorpor. Det kan också se lite ut som en irriterad vårta och det kan göra ont om hur tar på den.

Den invasiva skivepitelcancer är vanligast förekommande på ovansidan av händerna, på hjässan, på halsen och i ansiktet. Den kan också uppstå i ärr och svårläkta sår. Detta kan exempelvis ske efter en brännskada eller strålbehandling.

Symptom

Det vanligaste symptomet på skivepitelcancer är att du har en fläck eller en knuta någonstans på huden. Den kan se lite olika ut men oftast sitter den på ovansidan av händerna, på hjässan om den är kal eller i ansiktet. Den kan vara:

  • Blekröd eller ha samma färg som den egna huden
  • Täckt av hårda fjäll
  • Öm vid beröring

Symptomen behöver inte innebära cancer, utan kan också ha andra orsaker.

Behandling

Vilken behandlingsmetod som är bäst lämpas beror på om dina förändringar befinner sig i ett förstadium eller om det utvecklats till den invasiva formen av skivepitelcancer. Det beror också på var sjukdomen sitter och hur du mår.

Behandling vid förstadier av skivepitelcancer

Vid förstadier till skivepitelcancer kan du behandlas med:

  • Immunstärkande eller cellhämmande salva
  • Fotodynamisk terapi, PDT
  • Skrapning och bränning
  • Frysbehandling
  • Kirurgi

Behandling vid invasiv skivepitelcancer

Vid invasiv skivepitelcancer riskerar cancern att sprida sig och måste därför opereras bort. Du kan också få strålbehandling om cancern sitter på ett svåråtkomligt ställe eller om den vuxit mycket. Om det har spridit sig mycket kan du behöva genomgå behandling med cytostatika.

Egenvård - vad kan jag göra själv?

Du bör undvika att sola solarium eftersom man inte vet säkert om det ökar risken att drabbas av skivepitelcancer eller inte. Tänk också på att vara extra försiktig i solen om du känner igen dig i en eller flera av följande punkter:

  • Du är mycket i solen.
  • Du har ljust eller rött hår och ljus hy.
  • Du använder immunhämmande läkemedel.
  • Du har haft svårläkta sår och ärr.
  • Du har fått PUVA-behandling mot din psoriasis.
  • Du har fått strålbehandling.
  • Du har tidigare haft skivepitelcancer eller förstadier till skivepitelcancer.

När och var ska jag söka vård?

Ta kontakt med din vårdcentral eller hudmottagning om du misstänker att du har skivepitelcancer.

Om du har en förändring som växer snabbt på höjden eller överlag eller om den blöder bör du omgående ta kontakt med din vårdcentral, oavsett vilken färg förändringen har. Om det är stängt kan du vänta till nästkommande vardag.

Relaterade diagnoser

Vi hjälper dig