Vad är snedställd stortå och varför får man det?
Hallux valgus innebär att stortån är snedställd och vinklar mot de andra tårna. Stortåleden kan ibland bukta ut från foten och se ut som en knöl. Hallux valgus innebär också att framfoten blir lite bredare.
Symptom relaterade till Hallux valgus
Knölen vid stortåbasen kan ibland vara helt besvärsfri, men ofta får du besvär när du har skor då skorna skaver och trycker över knutan. Ibland blir stortån så sned att den lägger sig omlott eller tränger undan småtårna. Till och från kan knölen bli inflammerad och röd och ge mer besvär. Besvären kan börja smygande men blir ofta påtagliga så småningom.
Vem drabbas?
Orsaken är inte helt klarlagd men forskning visar att hallux valgus är mer förekommande hos kvinnor än hos män samt att risken för att drabbas ökar med åldern.
Är hallux valgus ärftligt?
Du löper större risk att drabbas om du har en nära släkting med hallux valgus.
Egenvård - vad kan jag göra själv?
Innan man funderar på operation finns det några hallux valgus hjälpmedel man kan testa:
- Prova bredare skor
- Hålfotsinlägg
Dessa kan provas ut på ortopedtekniska firmor utan särskild remiss och i skoaffärer.
När och var ska jag söka vård?
Sök i första hand din husläkare på din vårdcentral eller företagshälsovård som kan beställa röntgen. Vill du diskutera kirurgiska möjligheter skickas remiss till ortoped/fotkirurg.
Operation - kan man korrigera hallux valgus?
Det finns ett flertal operationsmetoder som alla strävar efter att få en smalare fot och rakare stortå. Vanligtvis brukar man såga av benet ovanför ledhuvudet (knutan) och flytta ledhuvudet en bit mot andra tån. I detta nya (smalare) läge får benet läka fast. När ledhuvudet fixeras med en skruv behöver den inte tas bort.
Vid en uttalad felställning av tån kan man dessutom ta ut en benkil på insidan av tån så att tån rätas upp. Denna operation fixeras med en klammer som kan sitta kvar.
Risker med operation
Den vanligaste komplikationen är infektion, denna är oftast ytlig och kräver endast sårvård och endast ibland antibiotika. Det finns även andra risker som du kan diskutera med din läkare.
Sjukskrivning och rehabilitering
Sjukskrivningens längd varierar beroende på typ av ingrepp och vilket slags arbete du har men ofta behövs minst två veckors vila. Tungt stående/gående arbete kräver ofta sex till åtta veckors sjukskrivning.