Utmattningssyndrom

Vad är utmattningssyndrom?

Vi klarar i regel av att hantera stress bra om vi får tillräckligt med vila och återhämtning. Men om balansen mellan stress och återhämtning hamnar i obalans under en längre period, kan kroppen börja ta skada.

Kroppen sänder då ut olika signaler för att tala om för oss att stressnivåerna är för höga. Du kan exempelvis känna dig väldigt trött men samtidigt ha svårt att komma till ro och sova, ha hjärtklappning ofta eller besvär med magen. Det är viktigt att du uppmärksammar kroppens signaler att du gör förändringar och ger dig själv tillräckligt mycket tid för återhämtning. Annars kommer du bara bli tröttare och tröttare och du riskerar till slut att bli både kroppsligt och psykiskt utmattad.

Utmattningssyndrom, som tidigare kallades för utbrändhet eller utmattningsdepression, används för att beskriva de följder som långvarig och svår stress kan föra med sig.

Olika faser av sjukdomen

Utmattningsdepression kan delas in i tre olika faser:

• Förstadiet

  Nu börjar kroppen signalera på olika sätt att stressnivåerna är för höga och att kroppen börjar ta skada. Genom att göra förändringar som minskar på din stress och ger dig mer tid för återhämtning och vila, kan du förhindra att du blir sämre.
  
  

• Den akuta fasen

  Nu har bägaren runnit över. De höga stressnivåerna och bristen på återhämtning tar ut sin rätt och du upplever oftast både psykiska och fysiska besvär. I detta stadie är det ofta nödvändigt med en sjukskrivning under en kortare eller längre period.
  
  Det är också vanligt att du behöver mycket hjälp och avlastning från omgivningen. Ibland kan det kännas överväldigande med småsaker som att diska eller betala räkningarna. Hur länge den här fasen pågår varierar.

• Återhämtningsfasen

  Nu handlar det om vägen tillbaka till en fungerande vardag. Här är det viktigt att etablera nya mer hållbara vanor och göra viktiga justeringar för att minimera risken att falla in i gamla mönster. Det är svårt och ofta behövs professionell hjälp. Hur lång tid det tar att bli frisk igen efter en utmattning varierar och är individuellt. Det är vanligt att bli betydligt mer stresskänslig än man var innan du blev sjuk.

Symptom

Innan du inser att du är sjuk av din stress har du vanligtvis haft en del symptom under en tid utan att du har kopplat dem till din stress. Stress ger både kroppsliga och psykiska besvär och det är vanligt att du:

• Har en trötthet som inte försvinner när du vilar eller sover.
• Känner dig utmattad.
• Har problem med att somna på kvällen och vaknar ofta flera gånger under natten.
• Har ångest.
• Är nedstämd, lättirriterad och orolig.
• Har svårt att koncentrera dig.
• Glömmer saker.
• Har svårt att planera och fullfölja uppgifter.
• Är ljudkänslig.
• Har yrsel och hjärtklappning.
• Har värk i kroppen.
• Har magbesvär.

Depression i samband med utmattningssyndrom

Det är också vanligt med skam- och skuldkänslor och att känna sig misslyckad eftersom du inte fungerar som du vanligtvis gör när du är frisk. Många känner sig mycket nedstämda och personer med utmattningssyndrom kan också ha en depression. Men det är inte alla med utmattningssyndrom som blir deprimerade.

Plötsliga och kraftiga symptom

Själva insjuknandet går ofta långsamt och besvären utvecklas och uppstår med tiden. Men ibland kan symptomen på utmattningssyndrom komma mycket snabbt och plötsligt. De kan också vara mycket starka och sätta dig helt ur balans. Du kan exempelvis plötsligt få svårt att orientera dig eller utföra enkla vardagssysslor. Kanske står du och ska betala i mataffären men kommer inte ihåg din PIN-kod, kanske har du svårt att hänga med i samtal eller också har du svårt att formulera dig överhuvudtaget när du ska svara på ett sms. Du kan också bli plötsligt yr, förvirrad och/eller få stark ångest.

Behandling av utmattningssyndrom

Vad du får för behandling vid utmattningssyndrom beror på dina besvär och hur du upplever din situation. Utmattningssyndrom kan delas in i tre olika faser och det är vanligt att du får olika behandling beroende på vilken fas du befinner dig i.

Det är vanligt att din behandling och rehabilitering innehåller flera av följande delar:

• Information och utbildning om hur stress påverkar din kropp.
• Rådgivning och utbildning om en hälsosam livsstil och tips på metoder för att minska daglig stress.
• Läkemedelsbehandling mot exempelvis sömnsvårigheter eller depression.
• Psykoterapi
• Samtalsstöd.
• Fysioterapi för att arbeta med kroppen på olika sätt.

Egenvård - Vad kan jag göra själv?

Det är viktigt att du tar din känsla av att det är för mycket stress på stort allvar. Växla ner och bromsa i tid. Ju tidigare du uppmärksammar stressrelaterade besvär och gör förändringar, desto snabbare kan du förhindra en snöbollseffekt där olika stressmoment spiller över på varandra. Gör du inte det utan bara kör på så rinner bägaren tyvärr över tillslut.

För att hitta en bra balans i vardagen och ge dig själv de bästa förutsättningarna så är det viktigt att tänka på följande:

Prioritera återhämtning

Oavsett vad återhämtning innebär för dig så är det viktigt att du sätter av tid för det. Att hitta tid för återhämtning är i det långa loppet betydligt viktigare än att klämma in det där sista mötet innan lunchen som du egentligen inte hinner med. Återhämtning är livsviktigt och en nödvändighet för att få ny kraft och energi.

Pruta inte bort sömnen

Att sova ordentligt och tillräckligt är oerhört viktigt, oavsett vart i livet du befinner dig. I stressiga perioder kan du behöva sova mer för att kroppen och hjärnan ska kunna vila och bearbeta intryck. Sömn är helande och inget du kan tumma på hur som helst utan att det får konsekvenser.

Ta ett snack med arbetsgivaren

Det är arbetsgivarens ansvar att du som anställd inte får psykiska eller fysiska besvär av ditt arbete. Om du mår dåligt på grund av din arbetssituation är det viktigt att du talar om det för din chef. Får du inte någon vidare respons av din chef kan du alltid rådgöra med skyddsombudet som ska finnas på varje arbetsplats. Du kan läsa mer om arbetsgivarens ansvar på Arbetsmiljöverkets hemsida.

Se över din livssituation

Försök att reflektera över dina behov och vad du tycker är viktigt i livet. Ödsla inte tid på energitjuvar, ta inte på dig för mycket, våga säga nej och sätta ner foten. Försök hitta balans mellan arbete eller studier och din fritid. Se över hur ditt hemliv fungerar och skapa tid för det som får dig att må bra. Fundera över om det finns något du kan förändra för att minska på den stress som riskerar att bli långsiktig och på de saker som skaver.

När och var ska jag söka vård?

Det är viktigt att söka vård tidigt om du har besvär som du tror beror på stress eftersom det ofta minimerar risken för att bli allvarligt sjuk. Ju tidigare du får hjälp desto bättre. Ta kontakt med din vårdcentral om du tror att du har eller håller på att få utmattningssyndrom.

För dig som arbetar finns företagshälsovården. Det kan också vara en god idé att prata med din arbetsgivare för att höra mer om vilka möjligheter som finns. Om du studerar kan du ta kontakt med elev- eller studenthälsan.

På Capio Centrum för smärta och utmattning i Stockholm kan du få hjälp genom multimodal rehabilitering. Till oss kan du komma via remiss eller egenremiss.

Multimodal rehabilitering har fokus på beteendemedicinska insatser där du får träffa olika professioner såsom specialistläkare, psykolog, fysioterapeut med specialistutbildning, sjuksköterska och rehabkoordinator/arbetsterapeut.

Syftet är att ge dig strategier och höja din funktion, för att stärka det som ger mer värde i livet som t ex att kunna arbeta, träna på ett bra sätt, umgås vänner och familj, ha ett fritidsintresse osv. Läs mer om Capio Centrum för smärta och utmattning