*Signaturmelodi startar*
Okänd person 1: Alltså fästingar, uää.
Okänd person 2: Vidriga små rackare, inte alls något roliga eller trevliga.
Okänd person 1: Ja det är äckliga små varelser som sprider en massa sjukdomar.
*Signaturmelodi slutar*
Stefan Sundberg: När jag var en liten grabb och sprang omkring i buskar och snår i Landvetter utanför Göteborg där jag växte upp på 70- och 80-talet, då kan jag inte minnas att vi någonsin fick några fästingar på oss. Men idag, 2019, känns det som ett helt annat läge. Idag känns det som man mer eller mindre är orolig för fästingar var man än sätter fötterna utomhus men hur rädd behöver man vara egentligen? Det här avsnittet av Poddmottagningen handlar om just fästingar och inte minst sjukdomen TBE som de där små rackarna går och bär på. Mitt emot mig här i studion har jag dagens expert. Hon är regional medicinsk chef på Capio. Hon är specialist i allmänmedicin och hon heter Katarina Wettin. Välkommen hit!
Katarina Wettin: Tack så mycket, jättekul att få vara här!
Stefan Sundberg: Och vi har ju samlat ihop en hel drös lyssnarfrågor till dig men innan vi ger oss på dom tänkte jag bara fråga; ligger det någonting i det här att då när jag var liten på 70- och 80- talet så fanns det inte lika många fästingar?
Katarina Wettin: Ja, utbredningen av fästingar har ju ökat. D.v.s. det finns fästingar på fler ställen i Sverige och mer frekvent än tidigare. Så det kan vara så att det inte fanns så mycket fästingar där du växte upp när du var yngre jämfört med nu. Men det kan ju också vara så att benägenheten att uppmärksamma fästingar, eftersom att sjukdomarna har blivit mer kända också har blivit större och att det här med fästingar kanske inte var något som man la så mycket notis vid tidigare.
Stefan Sundberg: Nej okej. Du, vi har ju fått in en massa frågor från lyssnare som just handlar om TBE och fästingar och jag tänkte att vi skulle höra den första frågan här och den kommer från Annika.
*Signaturmelodi*
Annika: Hej! Jag undrar vad det är för skillnad mellan borrelia och TBE?
Katarina Wettin: mmm, borrelia och TBE är ju två olika typer av sjukdomar. Borrelia är en bakterie och den kan man behandla med antibiotika om man upptäcker den. TBE är ett virus och det finns det ingen behandling för så det man kan göra är att skydda sig mot att över huvud taget bli biten av en fästing eller vaccinera sig innan.
Stefan Sundberg: Om man jämför de här två sjukdomarna, hur farliga är dom?
Katarina Wettin: TBE är en sjukdom som, om man får den i nervsystemet, är mer farlig än borrelia. Båda kan ge allvarliga restsymtom, alltså att man går och har besvär lång tid i livet efteråt. Men TBE skulle man nog säga är farligare men den är samtidigt också mer sällsynt, alltså fästingarna är inte lika ofta infekterade av TBE som av borrelia. Borrelia finns i upp till en femtedel av alla fästingar, ungefär i genomsnitt i Sverige, medan TBE finns i kanske 2-3% i genomsnitt i Sverige. Sedan finns det vissa områden i Sverige där fästingarna är väldigt ofta infekterade av TBE och då kan det vara upp emot 10%
Stefan Sundberg: Men jag tänkte på det, var får fästingen TBE ifrån? Hur blir den smittad så att säga.
Katarina Wettin: Reserven är, eller där fästingen smittas ifrån, är egentligen gnagare. Så att TBE viruset finns hos gnagarna och sedan, när fästingen biter en gnagare så tar den upp viruset då och kan sedan sprida det vidare till människor. Det hänger nog ihop med hur mycket TBE det finns hos gnagarna i de områdena då.
Stefan Sundberg: Om vi ser på Sverige då, vilka delar av Sverige är det störst procent, bär fästingarna på störts procent TBE-virus?
Katarina Wettin: mmm, det är ju det som kallas för riskområden då i Sverige och det är ju framförallt i Södermanland, Uppsala, runt Mälaren, ner runt Vänern och Vättern men sen även längs med kusten, både norrut från Stockholm och söderut ned mot Skåne. Sen så tycker ju fästingar om att finnas där det finns vatten så det är ju kust och vattennära som de finns och det är ju för att de inte tycker om när det blir för torrt helt enkelt, då överlever de inte.
Man har ju sett ett ökat antal TBE-fall sedan rätt så många år tillbaka och det man ser är ju att fästingarna både har TBE mer ofta i sig, alltså att det är större risk för att bli smittad av TBE oavsett var man blir biten men också att TBE finns på flera ställen i Sverige och det tror man ju kan ha med mildare klimat att göra för fästingarna överlever ju inte kalla vintrar.
Stefan Sundberg: Men det finns inga andra djur som sprider TBE i Sverige?
Katarina Wettin: Nej, det finns det inte.
Stefan Sundberg: Nej, okej. Nästa fråga här kommer från Leo
*Signaturmelodi*
Leo: Hej! Jag undrar om barn blir lika sjuka som vuxna när de får TBE?
Katarina Wettin: Ja tidigare pratade man om att man inte behövde vaccinera barn och rekommendationen har varit tidigare från 3 års ålder. Nu har ju studier på Karolinska sjukhuset har visat att barn visst kan få TBE med smitta till hjärnan så då har man ändrat de här rekommendationerna att barn faktiskt kan vaccinera sig från 1 års ålder. Så att barn får också TBE, liksom vuxna, men de får ofta en mildare sjukdom så det får inte lika mycket symtom när de väl blir sjuka och de får inte lika ofta bestående besvär efteråt. Så riskerna är mindre när man är barn och smittas än när man är vuxen.
Stefan Sundberg: Men skulle du rekommendera att man vaccinerar sina barn?
Katarina Wettin: Jag tycker att man ska vaccinera sina barn om man bor i ett riskområde, på samma sätt som om man är vuxen.
Stefan Sundberg: Men det är en fråga som vi har fått mycket också, finns det en risk för biverkningar av vaccinet? Jag kan tänka mig att man som förälder är orolig om man vaccinerar sina barn ska få någon slags bieffekt av sprutan.
Katarina Wettin: Det är ju en fullt befogad oro eftersom det skrivs mycket om sådant här på internet och även i media och så. Det finns inga bevis för att man kan få några allvarliga skador av vaccin med TBE men det man kan få är någon lokal reaktion i huden, det kan bli rött och svullet. Man kan också få en lite mildare episod som liknar influensa, alltså att man får lite ont i huvudet och i kroppen och en del barn kan få lite feber också.
Stefan Sundberg: Men jag tänker på, när man tar det här vaccinet då, hur stor procents skydd har man?
Katarina Wettin: Först och främst kan jag säga att man får inte skydd redan efter första sprutan utan det är ungefär två veckor efter andra dosen som man börjar få ett skydd, alltså att man kan se att kroppen börjar producera antikroppar. När man har gjort vaccinationsschema enligt den rekommendation som finns och man följer den så har man 97-98% skydd mot TBE, så det är ju ett väldigt bra skydd om man följer rekommendationerna.
Stefan Sundberg: Ska vi ta den här gången då, hur det fungerar med vaccinering, visst är det 3 stycken sprutor man tar, eller hur, med ett visst intervall? Eller hur ser det ut?
Katarina Wettin: Man delar upp det på två olika sätt. Om man påbörjar sin vaccination innan man är 50 år, då tar man tre doser det första året. Om man påbörjar sin vaccination efter 50 år så tar man fyra doser under det första året, man får alltså en extrados. Det är för att de som är över 50 år utvecklar inte lika bra reaktion på vaccinet och så de behöver en extrados. Därefter tar man sin fjärde dos oavsett om man är över eller under 50 år efter tre år och sedan är påfyllnadsdosen vart femte år.
Stefan Sundberg: Om man nu inte är vaccinerad och blir biten av en fästing som har viruset, vad är de första tecknen på att man faktiskt har fått TBE?
Katarina Wettin: Fästingarna som finns i Sverige bär på ett TBE-virus som ofta har ett bifasiskt sjukdomsförlopp d.v.s. att man blir sjuk i två omgångar om man får TBE. Så efter att man har blivit biten så går det ungefär en vecka och sedan får man det första förloppet, eller den första episoden av sjukdomen och då får man det klassiska milda influensaliknande besvären med lite lätt huvudvärk, ont i kroppen, lite feber och sådär. Sedan blir man frisk, eller man upplever att man är frisk och man kallar det för ett fritt intervall och det brukar pågå i ungefär en vecka och sen därefter, om man får spridning till nervsystemet och hjärnan, så får man en väldigt besvärande huvudvärk, alltså svår huvudvärk. Man kan få väldigt hög feber. Man kan få neurologiska symtom, alltså att man får koncentrationssvårigheter, förlamningar, att man får svårigheter med tal och gång. Kan bli ljus- och ljudbesvärad, att man tycker att det blir jobbigt med ljud och man vill helst vara i mörka rum. Om man får de här besvären så är det då tecken på spridning till hjärnan alltså en hjärninflammation och då ska man söka vård.
Stefan Sundberg: Men det här låter ju som ganska allvarliga symtom. Hur farligt är egentligen TBE?
Katarina Wettin: Ja men TBE är ju en infektion som kan ge väldigt allvarliga följder och den absolut allvarligaste följden, som faktiskt händer någon gång varje år, är ju att man faktiskt dör. Ungefär en tredjedel av de som får TBE med spridning till nervsystemet, alltså till hjärnan, får bestående neurologiska skador och det kan vara förlamningar eller liknande. Detta är ju anledningen till att man bör vaccinera sig om man bor i ett riskområde eftersom att följderna kan bli så pass allvarliga även om sannolikheten av ett enskilt fästingbett är väldigt liten.
Stefan Sundberg: Så det är inte så att om man blir biten av en fästing så behöver man inte liksom oroa sig jättemycket? -”Oj, nu är det kört” för risken är förhållandevis liten ändå?!
Katarina Wettin: Nej precis, om man tänker de områden där flest fästingar har TBE i Sverige så tror man att runt 10% men i genomsnitt 2-3% och blir man smittad av TBE så är det ändå så att ungefär två tredjedelar blir helt friska.
Stefan Sundberg: Men om man nu skulle få borrelia då, vad är tecknen på det?
Katarina Wettin: Borrelia är oftast enklare att upptäcka för merparten av de som får borrelia får ett hudutslag först och det visar sig också ungefär efter en vecka men kan ibland ta längre tid och då blir det som en orangea/röd ring som växer och blir större och större och då blir det som en central uppklarning, alltså att huden blir ljusare i mitten. Man måste inte få en ring om man har fått borrelia, d.v.s. det finns en del patienter som sökt för neurologiskt symtom och inte minns att man har haft någon ring. Men det alltså så man oftast upptäcker borrelia, att det sitter i huden.
Stefan Sundberg: Jag har en mejlfråga här från Eva-Lotta och hon undrar om det är större risk att få TBE ju längre fästingen sitter fast på kroppen?
Katarina Wettin: För TBE så är det sannolikt ingen skillnad hur länge fästingen sitter och det beror på att TBE-viruset finns i spottkörtlarna i fästingen och den följer med saliven direkt vid bettet. Det är ju en skillnad mot borrelia då, där bakterien borrelia finns i mag-/tarmkanalen hos fästingen och då så har man sett att det tar längre tid för bakterien att komma upp till såret och infektera människan och då kan man vinna på att ta bort fästingen tidigt. Man säger att om fästingen har suttit mindre än ett dygn så är det väldigt liten risk att blir smittad av borrelia.
Stefan Sundberg: Om vi går in på själva fästingbettet då, det florerar ju mycket sådana här tips och råd, hur man ska göra om det sitter en lite rackare på en. Men vad är det som stämmer? Ska man dra ut den rakt ut? Ska man ta smör? Ska man snurra den? Och om huvudet blir kvar är det då katastrof? Finns det någon allmän rekommendation som man här och nu kan säga ”att såhär gör du med fästingen när den sitter och sörplar”.
KW: ja, man ska ju ta bort fästingen så fort som möjligt när man upptäcker den. Det enklaste sättet brukar vara att använda en pincett eller möjligen en fästingborttagare som man kan få eller köpa från apoteket och då ska man ju ta tag om fästingen långt ned, nära munnen på fästingen, så nära huden som möjligt och det är därför det är bra att använda sig av en pincett eller fästingborttagare då. Så drar man rakt ut och ibland kan man behöva dra rätt så hårt innan den verkligen släpper sina hullingar som den har grävt ned rätt så djupt i huden. Skulle det vara så att det blir kvar någon liten svart prick i huden efteråt så kan man låta den vara. Man ska alltså inte börja gräva och rota runt i såret utan den kommer att komma ut av sig själv. Sedan när man tagit ut fästingen så får man tvätta sig med tvål och vatten, på lilla bettet och på händerna, sedan är det färdigt med det.
Stefan Sundberg: mmm, vi ska ta en sista lyssnarfråga och den handlar om husdjur och kommer från Johan.
*Signaturmelodi*
Johan: Hur är det hundar och katter, kan de smittas av TBE?
Katarina Wettin: mmm, både hundar och katter kan smittas av TBE och borrelia också för den delen. Men de får oftast mycket mildare symtom så de blir inte så sjuka av det som människor, vad vi vet. Det är ju svårare att göra studier på detta såklart, de kan ju inte meddela sig till oss i vad de får för besvär
Stefan Sundberg: (skrattar lite) Ja då är detta avsnittet om TBE alldeles snart slut. Katarina Wettin, stort tack och bock för att du kom hit och upplyste oss om denna sjukdom och fästingar.
Katarina Wettin: Tack så mycket för att ni lyssnade!
Stefan Sundberg: Om du vill veta om du bor i ett riskområde för TBE så kan du gå in på Capio.se/podd och klicka dig in till dagens avsnitt, där har vi lagt en karta med de områden där du löper störst risk att bli smittad. Prenumerera gärna på den här podden. Håll ögon och öron öppna, vi finns överallt där poddar finns. Jag heter Stefan Sundberg, stort tack för att du har lyssnat!
*Signaturmelodi*
Den här podcasten produceras av Poddagency för Capio.
Alla avsnitt av Poddmottagningen