Capio
Capio

Sunt självhävdande

Att hävda sin rätt” eller ”stå upp för sin sak” samtidigt som man tar hänsyn till, och inte kränker andras behov och önskningar.

Att hävda sin rätt

På det engelska språket finns ett ord som heter ”assertiveness”. Det förekommer så vitt vi vet ingen riktigt bra svensk översättning – självhävdelse klingar inte helt bra. Det betyder dock ungefär ”att hävda sin rätt” eller ”stå upp för sin sak” samtidigt som man tar hänsyn till, och inte kränker andras behov och önskningar.

Personer med ångestproblematik och depression har ofta svårt att vara ”assertiva” och säga vad de tycker och tänker. Det gäller kanske främst när de konfronteras med personer som har en annan ståndpunkt. Svårigheter med att stå upp för sin sak är i huvudsak kopplade till tre rädslor:

  • Rädsla att bli negativt bedömd eller kritiserad
  • Rädsla att bli avvisad eller hamna utanför
  • Rädsla att avslöjas som behövande eller beroende

Om du är rädda att visa dina svaga sidor är det svårt att möta andra personer på lika villkor.

Att hitta en balans mellan passivitet och aggressivitet

Att vara ”assertiv” grundar sig på tanken att dina behov, önskningar och känslor varken är mer eller mindre viktiga än andras. Du har med andra ord lika stor rätt till dina åsikter och känslor som alla andra har till sina. Men det är väldigt viktigt på vilket sätt du presenterar dina tankar och känslor, och hur du gör för att försäkra dig om att andra tar dem på allvar. Personer som har svårt att hävda sin rätt i olika situationer löser ofta detta genom att antingen bli ”undergivna” eller alldeles för ”aggressiva”.

Att vara undergiven innebär i detta sammanhang att man, på bekostnad av sina egna behov, offrar sig själv för andra. Ett exempel på detta är om dina vänner alltid förutsätter att du är den som ska köra till och från fester så att de andra kan dricka alkohol. Och att du ställer upp pådet, oavsett om du vill eller inte. Du frånsäger dig i själva verket indirekt kontrollen och låter andra fatta beslut över huvudet på dig. Men om du går med på att bli behandlad som en dörrmatta så får du också räkna med att folk trampar på dig.

Trots att personer med ångestproblematik sällan är aggressiva så finns det vissa som upptäckt en del fördelar med detta förhållningssätt. Det finns nämligen en koppling mellan att vara ”icke-assertiv” och att vara (eller låta) aggressiv. Det förhindrar tex andra personer från att komma nära inpå, samtidigt som det kan vara ett effektivt sätt att få slut på oönskade samtal och dölja sin osäkerhet. Att inte ge utrymme för andras argument gör att man slipper hamna i diskussioner. Många som löser sina problem genom att visa aggressivitet tycker dessutom att det är mer acceptabelt att vara arg och tvär då de tror att det signalerar styrka i omgivningens ögon. I det långa loppet är detta dock en mycket dålig strategi då det skapar fler problem än det löser.

När du är aggressiv tenderar du att sätta dina egna behov framför andras (genom att tex kräva att någon gör dig en tjänst och inte accepterar att personen säger ifrån). När du istället är undergiven så sätter du andras behov framför dina egna (genom att tex låta bli att be någon om en tjänst av rädsla för att tränga dig på eller bli avvisad). Den gyllene medelvägen är förstås att hitta ett sätt att hävda sin rätt och uttrycka sina egna behov, tankar och känslor samtidigt som du tar hänsyn till andras. Att vara ”assertiv” innebär inte alltid att du får som du vill. Det handlar i stället om att du skall känna dig någorlunda till freds med att uttrycka dina önskningar men på samma gång vara uppmärksam på att andra kan ha behov som är minst lika viktiga som dina egna. Om deras behov är mer påträngande än dina, medför det, i motsats till aggressivt beteende, att du får stå tillbaka. Du har med all sannolikhet stor nytta av att utveckla din förmåga att uppträda på ett mer ”assertivt” sätt i olika sammanhang. Det är mer sannolikt att andra tar en på mer allvar och möter en med respekt om man vågar stå upp för sig själv.

Att säga nej

Det första du bör göra när du hamnar i en situation där du vill säga nej men överväger att säga ja, är att göra klart för dig själv vad du egentligen vill och sedan prioritera utifrån det. Att säga nej är bara att erkänna att dina behov är minst lika viktiga som någon annans. Det innebär inte att vara oartig eller egoistisk. Målet är att utöka valmöjligheter så att du kan välja att agera på ett sätt som ligger nära din egen vilja och dina mål.

Var beredd på en ”Motreaktion” från den andra. ”Det blir ofta värre innan det blir bättre”. Be om betänketid för att klargöra för dig själv vad du egentligen vill. Börja med något enkelt när du skall träna dig. Upprepa dig vid eventuell motreaktion – t ex ”tyvärr, den här gången måste jag säga nej”. Öka din bestämdhet gradvis. Använd ”Jag-budskap” tex ”Jag tycker…..när”, ”Jag upplever det som…..eftersom”, ”Jag skulle bli glad om…”.

Var uppmärksam på din icke-verbala kommunikation dvs ditt kroppsspråk och ditt tonläge.

Ladda ner och skriv ut 

Framtaget i samarbete med Beetendefokus