Att flytta in på äldreboende
Till äldreboende flyttar den som har ett behov av omsorg som inte går
att ordna i hemmet. Vissa har ett försämrat minne medan andra har
kroppsliga sjukdomar eller besvär. Gemensamt är att dessa personer
inte klarar sig själva på samma sätt som tidigare. De kan behöva hjälp av
vårdbiträden, undersköterskor eller tillgång till sjuksköterska dygnet runt.
Oavsett hur behovet ser ut ska vi på äldreboende stödja individen att
leva med värdighet och välbefinnande.
Hälso- och sjukvård på äldreboende
Sjuksköterskorna samordnar hälso- och sjukvården tillsammans med
patienter och närstående. De kan ta blodprover och ge antibiotika och
dropp. Det finns även arbetsterapeut och fysioterapeut/sjukgymnast som
med olika insatser kan stödja patienten att leva ett så självständigt och
aktivt liv som möjligt.
Personer som flyttar in på ett boende kan lista sig på den läkarorganisation
som boendet valt att samarbeta med. Då tar läkarorganisationen
över det medicinska ansvaret från vårdcentralen.
En läkare från läkarorganisationen har regelbundet kontakt med
sjuksköterskorna, gör besök hos patienter och kan svara på frågor från
närstående. På detta boende kommer läkaren från Capio. Capio har
även en jourläkare som sjuksköterskorna kan kontakta kvällar, nätter och
helger.
Fortsätter man att vara listad på en vårdcentral kommer sjuksköterskorna
att vända sig dit för kontakt med läkare.
Fokus på patientens perspektiv och hälsa
Vad det innebär att leva med största möjliga värdighet och välbefinnande
skiljer sig åt mellan personer. Olika personer har olika behov, önskemål,
tankar och funderingar. Här behöver vi förstå patientens perspektiv för att
kunna stödja på bästa sätt.
Vi behöver också ta hänsyn till hälsotillståndet och graden av skörhet.
Med skörhet menar vi en nedsatt ork och ökad sårbarhet som kommer
med åldrandet. Graden av skörhet kan varierar stort mellan personer i
samma ålder.
Personer med skörhet har svårare att återhämta sig efter en tillfällig
försämring av hälsan. Då kan vissa av hälso- och sjukvårdens insatser
göra mer skada än nytta. Vid hög grad av skörhet kan vissa insatser
sakna förutsättningar att lyckas, såsom hjärt-lungräddning vid hjärtstopp.
Samtidigt kan personer med skörhet ha behov av andra mer stödjande
insatser för att kunna bibehålla bästa möjliga hälsa.
När livet närmar sig sitt slut
På ett äldreboende kan man bo kvar till livets slut. När en människa dör
är det oftast väntat efter en tid med nedsatt aptit, tilltagande trötthet och
ökat sömnbehov. Ibland kan det ha börjat med ett sjukdomstillfälle som
kroppen inte orkar återhämta sig ifrån. Det finns också de som dör i
sömnen, utan några tecken på ökad trötthet innan.
Både själva dödsögonblicket och tiden dessförinnan ska vara fridfullt.
Om det uppstår besvärande symtom som smärta, oro eller andfåddhet
kan vi ge läkemedel när som helst under dygnet för att lindra symtomen.
Samtal vid inflyttning –
ett framtidssamtal om vårdens innehåll
Både sjuksköterska och läkare kommer var för sig att ha samtal med
patient och/eller närstående vid inflyttning. Samtalen kommer bland
annat att handla om det som varit, hur det är nu men också vilka
tankar, funderingar och önskemål som finns inför framtiden.
Tillsammans tar vi sedan fram en vårdplan, både för nuvarande och
förväntat framtida vårdbehov. Om det redan finns en vårdplan från
vårdcentral eller sjukhus stämmer vi av den med patient och
närstående och ändrar vid behov.
Inför samtalen med sjuksköterska och läkare är det bra att ha tänkt
igenom följande frågor då svaren påverkar sjukvårdens utformning:
• Hur är hälsan och orken just nu jämfört med för några månader
sedan? Finns det någonting som är besvärande just nu?
• Vilka tankar, förväntningar eller farhågor finns inför framtiden?
• Finns det tankar om vad som ska hända när hjärtat någon gång
stannar? Är det en del av en naturlig och förväntad död eller ska
hjärt-lungräddning påbörjas och ambulans tillkallas?
Om hjärt-lungräddning sannolikt inte kommer att lyckas på grund av hög
grad av skörhet kommer läkaren att ta upp detta i samtalet.
Vissa har tänkt igenom frågorna tidigare medan andra vill fundera vidare
tillsammans med någon. Det finns också de som inte alls vill prata om
detta eller som låter läkaren bestämma helt och hållet.
Vårdplanen ses över tillsammans med patient och närstående minst en
gång per år, om hälsotillståndet förändras eller om det finns en önskan
om ett nytt samtal om vårdens insatser och mål.
