Det berättar överläkare Karin Dembrower, som är bröstradiolog på Capio S:t Görans Sjukhus, Bröstcentrum och forskare inom användning av AI inom bröstradiologi.
Hon är ansvarig för studien ScreenTrust CAD på Capio S:t Görans Sjukhus, med huvudansvarig forskare Fredrik Strand från Karolinska Institutet. I studien undersökte man om en AI-algoritm skulle kunna ersätta en av två radiologer vid dubbelgranskning av mammografibilder i screeningen.
I studien har 55 581 kvinnor som undersökts med mammografi på sjukhusets Bröstcentrum ingått. Förutom att granskas som vanligt av två radiologer, har även en AI-algoritm granskat bilderna och analyserat om det finns tecken till tumör i dem. Studien visar att man med AI-algoritmen som komplement hittar mer cancer än tidigare, utan att öka risken för onödiga undersökningar.
– AI-algoritmen hittar mönster i bilderna som mänskliga radiologer inte gör. Den känner igen mönster i mammografibilden som vi inte kan se med våra egna ögon, och kan markera och varna för dessa, berättar Karin Dembrower.
Först ut med validerad användning av AI för mammografiscreening
På Capio S:t Görans Bröstcentrum kommer resultatet av forskningen att tillämpas i den dagliga verksamheten. Under vecka 19 skrevs ett kontrakt med Lunit, företaget som tillverkar AI-algoritmen, och Capio S:t Görans Sjukhus om att börja använda den kliniskt.
– Vi kommer nu som första bröstcentrum i världen att efter noggrann och strukturerad validering av algoritmen ersätta en av två radiologer med AI i bröstcancerscreeningen, berättar Karin Dembrower.
Valideringen är mycket viktig och innebär att vi vet att AI-algoritmen fungerar i verkligheten, genom den nyligen genomförda studien.
– Vi har testat den på våra egna mammografibilder, tagna med våra egen mammografiutrustning och med de inställningar och rutiner vi använder i klinisk vardag. Det innebär också att medarbetarna är väl förtrogna med AI-verktyget sedan studien och vet hur det fungerar, säger hon.
Förutom att vara vetenskapligt väl grundat så har införandet av AI-algoritmen föregåtts av en riskanalys, där man övervägt både etiska och juridiska frågeställningar. Sammantaget är det möjligt och lämpligt att ersätta en granskare med AI, berättar Karin Dembrower.
Arbete pågår nu med att integrera AI-algoritmen i sjukhusets PACS samt att organisera säkra IT-lösningar i och med införande av AI-systemet Lunit Insight MMG. Detta beräknas bli klart under sommaren 2023.
AI och radiologer i samarbete
Införandet av AI innebär inte att datorn tar över. I praktiken kommer det att fungera så att alla mammografibilder som genereras på Bröstcentrum granskas av en bröstradiolog, och av AI-algoritmen, oberoende av varandra.
Om någon av dem ser tecken på misstänkt cancer så ”flaggar” de bilderna. De flaggade bilderna diskuteras sedan av minst två mänskliga radiologer som tittar på varför bilderna flaggats och beslutar om den aktuella kvinnan ska återkallas för ytterligare bildtagning och ultraljudsundersökning. AI-algoritmen sätter inte någon diagnos och tar inte några beslut, men används som ett stöd i den så kallade konsensusdiskussionen.
Införandet av AI i granskningen innebär att en radiolog på Bröstcentrum kommer att frigöras från screeninggranskning. Den personen kan i stället arbeta med mer avancerad diagnostik och se till att köerna till screening och klinisk undersökning hålls korta, berättar Karin Dembrower.
– Det är generellt en stor brist på bröstradiologer i Sverige, och detta skulle kunna vara ett sätt att adressera det problemet, säger hon.
Förhoppning om ökad upptäckt av cancer
För kvinnorna som undersöks på Bröstcentrum är målet en mer träffsäker screening, berättar Karin Dembrower.
– På kort sikt kommer vi förhoppningsvis att hitta mer cancer. På längre sikt skulle scenariot kunna vara att även intervallcancer (cancer som uppkommer i perioden mellan två mammografiundersökningar) minskar, och att cancern är mindre vid upptäckt. Detta kommer vi att studera inom kort, förklarar hon.
Det kommande införandet av AI-granskning på Bröstcentrum innebär att steget från forskning till klinisk praktik har varit relativt kort, både i tid och geografi.
– Det här är klinisk praktisk forskning. Vi ser ett problem, vi studerar det, testar en lösning och implementerar lösningen. Det känns jätteroligt, säger Karin Dembrower.
