Det viktigaste för projektgruppen när taligenkänningen skulle implementerats på vårdcentralerna var att förklara varför det är så viktigt att journalen blir klar direkt. Det handlar främst om patientsäkerheten, att patienten ska kunna ta del av sin journal så snabbt som möjligt, men också för att kollegorna som ska kunna se vad som bestämts under ett besök. På några av vårdcentralerna fanns det journalanteckningar som inte hade skrivits färdigt på hela 60 dagar, detta ville projektgruppen ändra.
– Tack vare taligenkänningen blir journalanteckningarna gjorda och kan signeras direkt. De läggs inte på hög för någon annan att ta vid, berättar projektledare Ulrika Berg.
Målet är att journalanteckningen ska vara färdig så snart som möjligt, gärna dagen efter patientens besök. Patienten ska ha koll på vad som står i journalen och även kollegorna på vårdcentralen ska kunna se i journalen vad man kommit överens om.
– Innan man använde taligenkänning, kunde det ta nästan 20 minuter för en journalanteckning att bli gjord, men nu tar det bara några minuter, säger Rickard Fahlström, regional medicinsk chef.
Hur går taligenkänningen till?
Vårdcentralerna i Region Sydöst använder taligenkänning via Nuance Dragon Medical. Diktafonen kopplas till ett program som i sin tur är kopplad till patientens journal. När läkaren dikterar syns journalanteckningen i journalen och kan signeras direkt, i stället för att den skickas till en medicinsk sekreterare som skriver journalanteckningen som sedan behöver signeras av läkaren efteråt.
– Det blir inte längre några missförstånd eller frågetecken för de medicinska sekreterarna när man inte hör eller förstår vad läkaren säger. Med taligenkänningen gör läkaren journalanteckningen själv och den blir klar direkt, säger Mikael Simm, läkare och expertanvändare av verktyget.
Resultaten är flera. Det sparas enormt mycket tid när dokumentationen sker direkt, som personalen kan lägga på sina patienter i stället.
Så gick implementeringen till
Redan under sommaren 2023 gick projektgruppen ut med information till vårdcentralerna om vad som var på gång. I september åkte projektgruppen ut till vårdcentralerna och var med när de skulle börja använda taligenkänningen. Det utsågs också 1–2 ambassadörer på varje vårdcentral som fick extra utbildning i verktyget.
– Vi hade enkäter inför, under och efter införandet till alla medicinska sekreterare. När läkarna dikterar själva frigörs tid som sekreterarna kan lägga på andra saker, exempelvis kalla patienter till sjuksköterskebesök. De kan även vara behjälpliga till fler yrkeskategorier med administrativt arbete och på så sätt frigöra mer tid till patienterna, berättar Ulrika Berg.
Idag är 14 vårdcentraler i Region Sydöst färdiga och använder taligenkänning, det är bara två verksamheter som återstår. Arbetet följs upp kontinuerligt av projektgruppen. Det är Region Skåne som står för kostnaderna för verktyget, men drömmen i framtiden är att Capio hade ägt verktyget.
– Taligenkänning används på flera verksamheter inom Capio, men man använder olika system och har kommit olika långt fram. Ett gemensamt verktyg för hela Capio hade så klart varit det allra bästa. Hade vi ägt systemet själva hade vi snabbare kunnat anpassa och utveckla till det vi vill och behöver, avslutar Rickard Fahlström.