Vad är lågt blodtryck?
Alla människor har olika tryck i sitt blodomlopp och blodtrycket kan förändras under dygnet och vid olika situationer. Om du varit fysiskt aktiv eller känner dig upprörd eller stressad är ditt blodtryck något högre och när du vilar eller slappnar av är det lägre. Man kan ha både högt och lågt blodtryck och blodtrycket mäts med hjälp av en blodtrycksmätare.
Lågt blodtryck, kallas också för hypotension eller hypotoni, och är oftast helt ofarligt. Ett lågt blodtryck kräver sällan någon behandling men kan innebära att du lättare får blodtrycksfall. Då kan du bli yr, svag, kallsvettig och få svimningskänslor.
Blodtrycksfall sker ofta i samband med att du reser dig upp för snabbt. Det kan till exempel ske när du reser dig upp i sängen efter att ha legat ner eller att du reser dig för snabbt upp från en stol. Ibland kan kroppen även instinktivt reagera med ett blodtrycksfall om du blir skrämd.
Symptom
När du råkar ut för ett blodtrycksfall så minskar tillförseln av blod till hjärnan tillfälligt. Då är det vanligt att du får något eller några av följande symptom:
- Du kan känna dig svag eller ostadig
- Du kan bli kallsvettig
- Du kan bli yr
- Du kan känna dig svimfärdig.
När kroppen försöker öka blodgenomströmningen igen kan du få hög puls och hjärtklappning. Ibland kan du vid mer tydliga besvär svimma för ett kort ögonblick. Detta kan exempelvis hända när du sitter på toaletten och ibland även när du står helt stilla, som i en kö till exempel. När hjärnan får tillräckligt med blod igen så försvinner symptomen.
Vid svåra besvär med lågt blodtryck blir du yr även om du reser på dig långsamt och försiktigt. Du kan även uppleva trötthet, men det är ovanligt.
Behandling
Om du inte har någon bakomliggande sjukdomsorsak eller lider av svåra besvär som följd av ditt låga blodtryck så finns det ingen läkemedelsbehandling. Det bästa du kan göra är att vara fysiskt aktiv och motionera regelbundet.
Ibland kan lågt blodtryck orsakas av läkemedel och om du får yrsel efter att du fått ett läkemedel insatt kan du behöva ta kontakt med din läkare. Ibland kan det nämligen hjälpa att justera dosen av medicinen.
Vad kan jag göra själv?
Om du har lågt blodtryck är det en bra idé att försöka hålla en bra vätskebalans i kroppen, se till att få i dig mycket vätska och även salt om du svettas mycket. Detta är extra viktigt om du har feber, diarré eller kräkningar och om det är varmt ute. Det kan också vara bra att:
- Försöka ha som vana att resa på dig långsamt och försiktigt.
- Regelbundet få upp pulsen genom träning.
Om du eller någon i din närhet har drabbats av ett akut blodtrycksfall och blir blek och yr ska man försöka tänka på att sätta eller lägga personen ner. Om personen svimmar kan det vara bra att lyfta upp benen så att blodet rinner tillbaka till huvudet. När personen återhämtat sig kan det vara bra att ge hen något att dricka innan hen reser sig upp igen.
När och var ska jag söka vård?
Om du har lågt blodtryck och lätta eller inga besvär behöver du inte söka vård.
Du bör ta kontakt med din vårdcentral om du har tydliga besvär av lågt blodtryck så som exempelvis yrsel och svimningar samtidigt som du har en oregelbunden hjärtrytm eller bröstsmärtor.