Capio
Capio
Capio

Magsjuka

Magsjuka kommer ofta snabbt med kräkningar, diarréer och illamående. Magsjuka är sällan allvarligt, även om du kan må väldigt dåligt. Oftast räcker det med att vila och dricka mycket och du blir du blir vanligtvis bättre inom tre dygn. 

Varför blir man magsjuk? 

Magsjuka orsakas av bakterier, virus eller parasiter och oavsett vad du har smittats av är symptomen ungefär desamma. Det som skulle kunna skilja sig är hur du har smittats och hur lång tid som har gått innan du blir sjuk. Vid magsjuka skadas cellerna i tarmens slemhinna. Tarmen kan inte ta upp lika mycket vätska som den brukar göra och då kan du kräkas och få diarréer.  

Smittar magsjuka? 

Att bli magsjuk via virus är det mest smittsamma sättet och smittar väldigt lätt mellan personer. Därför är det vanligt att flera personer blir magsjuka under samma period, till exempel på jobbet, inom familjen, förskola eller skola. 
Virus kan också smitta genom mat, till exempel om en person som är sjuk lagar mat åt andra.

Vanliga virus som orsakar magsjuka:

  • Calicivirus som orsakar vinterkräksjuka.
  • Rotavirus, som är den vanligaste orsaken till att barn mellan sex månader och två år blir magsjuka. Vaccin mot rotavirus ingår i vaccinationsprogrammet för barn sedan 2019. 
  • Bakterier som orsakar magsjuka. 

Magsjuka som orsakas av bakterier beror ofta på något av följande:

  • Kanske har du ätit mat som har tillagats dåligt eller slarvigt, till exempel inte värmts upp ordentligt, redskap som inte har diskats ordentligt eller om du använder samma kniv till att skära kött som grönsaker. 
  • Om du har ätit mat som är infekterat, till exempel kyckling, kött, äggprodukter eller opastöriserad mjölk. 
  • Du har ätit grönsaker som har gödslats. 
  • Du har ätit grönsaker som har vattnats med förorenat vatten. 

Bakterier kan bilda gift som orsakar magsjuka

Vissa bakterier kan bilda gift i mat eller i tarmen som kan göra att du blir magsjuk. Det kan till exempel vara mat som har förvarats i felaktig temperatur under en längre period. Giftet kan då finnas kvar i maten, även om du hettar upp den. 
Ett exempel på sådana bakterier är gula stafylokocker som är vanliga vid variga sår. Därför ska du undvika att laga mat om du har variga sår på händerna.   
Bakterier kan också bilda gifter i tarmen som man sedan blir sjuk av. En sådan bakterie är ehec, som är en variant av bakterien Escherichia coli.

Symptom

Du blir sjuk snabbt och blir oftast bättre inom några dagar. De vanligaste symptomen på magsjuka är:  

  • illamående 
  • kräkningar 
  • diarré 
  • ont i magen
  • ibland kan du även få feber och ont i kroppen. 
     

    Vad kan jag göra själv?

Oftast när man blir magsjuk så blir man frisk utan att behöva söka vård och det finns några saker du kan göra själv för att må bättre.

Drick lite och ofta

När du blir magsjuk behöver du dricka mer vätska än vanligt. Framför allt om du har feber eller om det är varmt ute. Om du inte dricker tillräckligt när du är magsjuk kan du få vätskebrist och bli uttorkad. Äldre personer och barn är extra känsliga.  
Drick lite i taget. Om du har svårt att få i dig vätskan kan du använda en matsked. Det kan också vara bra att dricka vätskeersättning om du har kraftiga diarréer eller kräks mycket.

Ät mat när du känner dig bättre

När du börjar må bättre ska du försöka äta vanlig mat, du kan börja med små portioner. Undvik fiberrik mat och kaffe, det kan göra att du får diarréer igen.

Lindra sveda

Att ha diarré kan leda till att det svider och gör ont runt ändtarmsöppningen. Du kan då pröva följande för att lindra:

  • Tvätta eller duscha rumpan i stället för att torka med papper. Torka dig försiktigt efteråt, gnid inte. 
  • Smörj runt ändtarmsöppningen med en fet kräm eller salva. 

Använd läkemedel om du behöver stoppa diarrén tillfälligt

Det finns läkemedel du kan använda om du behöver stoppa diarrén tillfälligt. Exempel på sådana läkemedel är läkemedel som innehåller det verksamma ämnet loperamid eller racekadotril.

När och var ska jag söka vård?

De allra flesta som har magsjuka behöver inte söka vård eftersom besvären brukar gå över efter några dagar.

Kontakta din vårdcentral om något av följande stämmer in på dig:

  • Du känner dig mycket trött och svag. 
  • Du har haft diarré i mer än en vecka. 
  • Du kräks mer än ett dygn utan att det avtar. 
  • Du är magsjuk och använder läkemedel mot hjärtsvikt, diabetes eller en annan allvarlig sjukdom. 
  • Du är magsjuk och använder vissa läkemedel mot högt blodtryck.   
  • Du är torr i munnen, törstig, kissar mindre än vanligt och har mörk urin. Det kan vara tecken på att du har vätskebrist.

Om det är bråttom

Kontakta genast din vårdcentral eller en jourmottagning om du har ett eller flera av följande symtom:

  • Du har blodiga diarréer. 
  • Du har hög feber och frossa. 
  • Du har svåra magsmärtor som inte går över trots att du har kräkts eller har haft diarré. 

Sök vård på en akutmottagning om det är stängt på vårdcentralen eller den jouröppna mottagningen.

Ring mottagningen innan du åker dit 

En del virus är mycket smittsamma. Ring därför alltid mottagningen innan du åker dit. Då kan mottagningen förbereda ditt besök och se till att du inte smittar andra. 

Relaterade diagnoser

Vi hjälper dig