Capio
Capio
Capio

Anala besvär – operationer och behandlingar

Anala besvär ger symtom i form av smärta, klåda, tyngdkänsla eller blödning från ändtarmen. Några av de vanligaste anala besvären vi undersöker och behandlar är sprickor i ändtarmsöppningen, hemorrojder eller böldbildning. I vissa fall är en operation nödvändig för att komma tillrätta med besvären.

Analfissur

En analfissur innebär att ett sår i form av en spricka uppstått i anslutning till ändtarmsöppningen. Orsakerna kan vara exempelvis förstoppning eller bristning i samband med förlossning. Det kan också bero på sjukdom eller sexuella handlingar.

Oavsett den bakomliggande orsaken är det vanligaste symptomet att det gör ont att bajsa och det kan även vara blod i bajset – något som du alltid ska söka vård för eftersom blod i avföringen kan ha flera och ibland allvarliga orsaker.

Vanligtvis läker sprickan inom ett par veckor och under tiden kan du lindra smärtan med smärtstillande salva. Det underlättar också att efter bästa förmåga undvika förstoppning genom att till exempel äta fiberrik och lösande mat.

Om sprickan inte läker eller om du har svåra besvär kan en operation vara aktuell.

Läs mer om analfissur

Hemorrojder

I ändtarmens nedersta del finns analkanalen som leder ut i ändtarmsöppningen. Där finns så kallade analkuddar som består av bindväv och blodkärl. Analkuddarna kan svullna upp och även glida ner så att de kommer ut genom analöppningen. Det här kallas för inre hemorrojder, medan yttre hemorrojder bildas i huden i analöppningen i form av flikar. Det är inte ovanligt att inre och yttre hemorrojder uppträder samtidigt.

Det finns olika typer av undersökningar för att fastställa anledningen till dina besvär, exempelvis proktoskopi och rektoskopi.

Om du inte har alltför stora besvär av hemorrojderna och de är små kommer din läkare ofta att rekommendera läkemedelsbehandling. Det finns både receptfria läkemedel och receptbelagda läkemedel som din läkare kan skriva ut.

Visar det sig att hemorrojderna är stora och eller orsakar kraftiga blödningar kan du behöva bli undersökt av en kirurg. Inför undersökning kan du komma att behöva tömma din tarm med hjälp av en rektallösning som Klyx.

I vissa fall behövs en operation för att avlägsna hemorrojderna. En sådan operation utförs i narkos (du är sövd) och du måste fasta i minst sex timmar innan operationen.

Under läkningen har du ofta ont, men efter mellan en och två veckor brukar smärtan försvinna. För att minska smärtan direkt efter operationen är det viktigt att du håller avföringen mjuk för att det ska göra mindre ont. Det kan exempelvis innebära att du dricker mycket vatten och äter en fiberrik kost. Receptfria läkemedel kan också underlätta.

Läs mer om hemorrojder

Bölder och fistlar runt ändtarmsöppningen

En böld är en ansamling av var i vävnaden. Ibland kan bölden utvecklas till en liten kanal mellan ändtarmen och huden utanför ändtarmsöppningen, något som kallas för en fistel. Oftast behövs en operation för att du ska bli av med bölden eller fisteln. 

Det vanligaste symptomet på att du har en böld i ändtarmsöppningen är att du får mycket ont. Om bölden sitter ytligt under huden kan området kring ändtarmsöppningen bli rött och svullet. En fistel orsakar ofta brunaktiga eller variga flytningar bredvid ändtarmsöppningen.

En speciell typ av böld är så kallad pilonidalcysta, som inte uppstår vid analöppningen, utan i mitten av ryggslutet där skinkorna delar sig.

Såväl bölder som fistlar behöver behandlas med operation. Inför operationen behöver du vara fastande i minst sex timmar och under operationen är du oftast sövd.

Under läkningstiden efter operationen behöver operationssåret läggas om, oavsett om du har opererats för en böld eller fistel. Du kan vanligen lägga om såret själv, men du kan också få hjälp av en distriktssjuksköterska.

Läs mer om bölder och fistlar runt ändtarmsöppningen

Proctalgia fugax - krampartad smärta i ändtarmsöppningen

Proctalgia fugax är det medicinska namnet på ett tillstånd som orsakar plötslig krampartad smärta i ändtarmsöppningen. Smärtan kan vara i allt från enstaka sekunder upp till en timme. Även om smärtan kan vara återkommande och vara obehaglig är den sällan ett tecken på något farligt. Vanligast är att du får ont nattetid och när du står eller ligger ner.

Diagnosen ställs med stöd av vad du berättar för din läkare om besvären och när läkaren inte kan hitta någon annan orsak till dina besvär. Ofta räcker god information om orsaken som behandling, eftersom åkomman är självläkande.

Vi hjälper dig