Capio
Capio
Capio

Fosterdiagnostik

I Sverige erbjuds alla gravida fosterdiagnostik. Fosterdiagnostik är olika ultraljudsundersökningar och tester som ger information om fostrets och graviditetens utveckling. Till exempel kan du få veta moderkakans placering och hur stor sannolikheten är för vissa kromosomavvikelser. All fosterdiagnostik är frivillig. 

Eftersom all fosterdiagnostik är frivillig har du alltid rätt att ändra dig huruvida du vill genomföra den, även om det är strax innan en planerad undersökning. 
 
Det kan vara bra om du och din partner diskuterar och fattar beslut tillsammans om fosterdiagnostik, men i slutändan är det du som är gravid som har sista ordet. Sjukvården avgör sedan vilken typ av fosterdiagnostik som kan erbjudas just dig.

Varför göra fosterdiagnostik? 

Det finns olika skäl till att gravida väljer fosterdiagnostik. Vissa har genetiska sjukdomar eller andra faktorer som kan öka risken för komplikationer under graviditeten. Andra kan känna oro och vilja göra diagnostiken för att bli lugnare. En del vill veta om det finns några avvikelser för att kunna förbereda sig på bästa sätt eller eventuellt överväga att avbryta graviditeten. Det finns också de som inte påverkas av testresultaten eller som väljer att avstå från fosterdiagnostik helt. Det finns inget rätt eller fel sätt att tänka kring fosterdiagnostik. Oavsett hur du resonerar är det bra att fundera noga på hur du vill ha det.  

Vad kan man få reda på genom en ultraljudsundersökning?

Ultraljud kan ge information om flera saker, till exempel:

  • Om det finns fler än ett foster. 
  • Hur länge graviditeten pågått. 
  • Moderkakans placering. 
  • Mängden fostervatten i livmodern. 
  • Hur graviditeten har utvecklats. 
  • Om vissa avvikelser syns.

Man kan ibland även se fostrets kön, men eftersom det sällan har medicinsk betydelse är det inget som rutinmässigt undersöks. I vissa fall kan det också vara svårt att se. 
Ultraljud kan även kombineras med andra tester, som KUB och NIPT, för att visa sannolikheten för kromosomavvikelser.

Att få ett besked

Att få besked om att fostret har en avvikelse kan vara svårt, men det behöver inte alltid vara så. Det finns inget rätt eller fel sätt att känna. Känslorna kan också variera under graviditeten. 
 
Fram till graviditetsvecka 18 är det du som är gravid som tar beslut om eventuell abort. Efter vecka 18 krävs tillstånd från Socialstyrelsen.

Att fatta beslut

Ibland kan du ställas inför svåra beslut, och två saker kan vara till hjälp – tillgång till information och samtalsstöd.

Samtalsstöd

Om du tycker att det är svårt att fatta beslut om undersökningar eller hantera provsvar kan du få samtalsstöd, till exempel genom en kurator. Samtalsstödet erbjuds oftast på samma plats som fosterdiagnostiken och är tillgängligt både för dig som är gravid och för den blivande medföräldern. Stödet är kostnadsfritt.

Rätt till information

Ju mer du vet om undersökningarna och avvikelser, desto lättare blir det att fatta beslut. Du har rätt att få både muntlig och skriftlig information från din barnmorskemottagning. Det är viktigt att du säger till om något känns oklart eller om du har några frågor. 
 
Om du inte talar svenska kan du också ha rätt till tolkhjälp, och om du har nedsatt hörsel kan du få hjälp av en teckenspråkstolk.

Förberedelser

Ett bra sätt att förbereda sig inför fosterdiagnostik är att lära sig mer om de olika undersökningarna och vilka avvikelser som kan upptäckas. Det kan också vara bra att tänka igenom olika scenarier, exempelvis hur du vill göra om ett test inte visar det resultat du hoppats på.

När och var kan jag göra undersökningarna?

Fosterdiagnostik kan endast utföras under specifika veckor av graviditeten, men ultraljud kan göras under hela graviditeten. 
Olika regioner har olika rutiner för när fosterdiagnostik erbjuds, och det kan variera vilka tester som finns tillgängliga. För att göra fosterdiagnostik eller ultraljud krävs en remiss, oftast från din barnmorska.

Fosterdiagnostiska metoder

Ultraljud

Ultraljud är den vanligaste undersökningen. Ett rutinultraljud erbjuds mellan graviditetsvecka 18 och 20. I vissa regioner erbjuds även tidigt ultraljud mellan vecka 11 och 14. Ultraljud görs främst för att räkna ut förlossningsdatum, se antal foster och bedöma moderkakans placering. Det görs också en noggrann undersökning för att utesluta avvikelser hos fostret.

KUB - kombinerat ultraljud och blodprov  

Med KUB går det att beräkna sannolikheten för att ett foster har kromosomavvikelser. Först tas ett blodprov som mäter vissa graviditetshormoner, och sedan görs en särskild ultraljudsundersökning i vecka 11 till 14. Det kan behövas fler undersökningar för att få ett slutgiltigt svar.  

NIPT - Non-Invasive Prenatal Test 

Vid NIPT tas ett blodprov på dig som är gravid. I blodet finns små mängder av fostrets DNA. Det går då att se om fostret verkar ha vissa kromosomavvikelser.  
 
NIPT räknas som ett mycket tillförlitligt och riskfritt prov. Om provet ger en misstanke om kromosomavvikelse så behöver du göra antingen ett moderkaksprov eller fostervattenprov för att få ett slutgiltigt svar.  

Fostervattenprov

Fostervattenprov tas om det finns misstanke om kromosomavvikelser. Vid provtagningen förs en tunn nål in i livmodern och suger upp lite fostervatten, som sedan analyseras. Provet kan göras tidigast i vecka 15.

Moderkaksprov

Moderkaksprov liknar fostervattenprov, men görs tidigt i graviditeten. Läkaren kan göra moderkaksprov redan från vecka 11. Provet erbjuds till de gravida som har ökad sannolikhet för att fostret har en kromosomavvikelse, eller gravida med vissa kända ärftliga sjukdomar.

Medicinska risker

Fostervattenprov och moderkaksprov innebär en liten ökad risk för missfall, men mindre än 1 av 200 undersökningar leder till detta. Ultraljud, KUB och NIPT innebär inga risker för missfall. 

Relaterade diagnoser

Vi hjälper dig