*Signaturmelodi*
Programledare Stefan Sundberg: Du lyssnar på Poddmottagningen och i dag så skall vi fokusera på att ha känslig tarm, IBS, ballongmage, kärt barn har många namn och vår gästexpert för dagen heter Peter Thesleff. Välkommen hit.
Peter Thesleff: Tack så mycket.
Stefan Sundberg: Du är, och det här blir ju då en riktig tungvrickare för mig: Du är specialist i internmedicin inom, nu skall vi se, gastro... he, he, vi pratade om det här innan, gastroenterologi.
Peter Thesleff: Gastroenterologi, helt korrekt, mag-tarmsjukdomar.
Stefan Sundberg: Och jag har ett gäng frågor runt IBS som Du kommer att svara på. Jag har även några frågor från våra lyssnare som vi har fått in som jag också skall sätta tänderna i alldeles strax här, men
Peter Thesleff: Trevligt, ja vad spännande.
Stefan Sundberg: Men om vi börjar med IBS. Om, beskriv symtomen för någon som aldrig har haft den här problematiken.
Peter Thesleff: Ja. det är inte helt lätt för symtomen kan variera och yttra sig på många sätt. Det som är typiskt är att man har ont i magen, man har smärtor i magen och man har eh... en ofta en varierande tarmfunktion, rubbningar i tarmfunktionen kan man säga och sedan hänger det också ihop med toalettvanor så att säga. Ibland kan det vara så att man behöver ha bråttom, behöver rusa på toaletten. Ibland kan det vara så att man är förstoppad och har svårt att gå eller göra sina behov eller att det tar lång tid eller att man inte blir färdig, så det kan yttra sig på många olika sätt.
Stefan Sundberg: Men de här symtomen eller problematiken som Du berättar om nu, de känns ju ganska allmängiltiga. När vet man eller när bör man vara bekymrad eller söka hjälp för eventuell IBS?
Peter Thesleff: IBS är en lite speciell sjukdom kan man säga. Det finns inga prover, det finns inga blodprover eller andra prover man kan ta utan diagnosen ställs egentligen på de symtom man har, så det är viktigt så att säga, att man, om man träffar en läkare att man kan beskriva sina besvär, eh, eh och sedan är det också så att vi kan ju alla ha tillfälliga besvär med magen någon dag...
Stefan Sundberg: Mm...
Peter Thesleff: Vi har ätit någonting, vi är stressade eh... eh... och så vidare. Då har man inte automatiskt IBS utan här måste man ha... *harkling*... symtom under en längre tid så de där tillfälliga besvären som vi alla kan ha en dag eller två, de sållar man bort så att säga. Det, det är inte IBS så man behöver inte söka om man har ont i magen en dag.
Stefan Sundberg: Men vad är då konkret IBS, när man då har fått diagnosen, vad är det för sjukdom man har?
Peter Thesleff: Vi vet, vi vet egentligen inte riktigt grundorsaken och det är möjligt att det kan finnas flera grundorsaker. Vi vet att någonting som hänger ihop och som ligger så att säga bakom de här besvären, det är att man har en rubbad funktion i mag-tarmkanalen. Rörligheten eller motoriken som vi säger är förändrad och vi vet också att det finns en förändrad känslighet, alltså man är mer smärtkänslig egentligen i mag-tarmkanalen om man har IBS, så att om man t ex har gaser eller någonting sådant så har man mer besvär som IBS-patient.
Stefan Sundberg: Är detta ett kroniskt tillstånd?
Peter Thesleff: Vi har, vi har ingen botande behandling eller någonting sådant och har man fått diagnosen så brukar man ha besvär. Sedan kan vi behandla besvären på många olika sätt, som vi kanske kommer tillbaka till, men men man får räkna med att, ja, man kommer att ha besvär med sin mage i någon form.
Stefan Sundberg: IBS känns för mig som någonting som blivit väldigt mycket vanligare på senare tid och inte minst som det pratas mer om bara nu på senare år. Är det en nyupptäckt sjukdom?
Peter Thesleff: Dels är det kanske så att man söker i större utsträckning. Vi vet att det är en vanlig sjukdom. Vi vet att IBS finns i hela världen. Vi vet att ungefär var 10:e person i Sverige t ex har IBS... så att det är en av våra vanligaste sjukdomar egentligen. Man har kanske kallat det här olika saker tidigare under åren, men nu sätter vi diagnosen IBS i större utsträckning.
*musikslinga*
Stefan Sundberg: Här då så har jag fått en lyssnarfråga från Hannes, han undrar "eftersom IBS då är en kroniskt, eller är en kronisk sjukdom, kan den med tiden då ge upphov till andra tarmsjukdomar?"
Peter Thesleff: Finns inga sådana samband som vi känner till så det tycker jag inte att han skall oroa sig för.
Stefan Sundberg: Men om man nu har fått då en IBS-diagnos, så har vi fått ytterligare en fråga här från Svante och den gäller mat. Han skriver. "Jag har hört att det är väldigt individuellt vad man kan och inte kan äta när man har IBS men finns det några livsmedel som alla med IBS bör undvika helt?"
Peter Thesleff: Om vi skall svara Svante direkt så är svaret nästan nej... Eh... utan det skiljer sig åt... eh ... ofta, och här kan man absolut själv pröva sig fram. Sedan finns det vissa saker som man, man kan behöva tänka på att få råd av, det kan man få av sin läkare. Ibland behöver man träffa en dietist och det kan röra sig om så kallade gasbildande livsmedel t ex. Det kan vara lök i alla former, även vitlök. Det kan vara kål, det kan vara ärtor och bönor. Det kan också vara... livsmedel med ett för högt fiberinnehåll eller... kolhydrater som vi inte tar upp i tarmen utan som, som fermenteras eller genomgår jäsning i tarmen så det kan vara lite olika... saker, men det kan skilja sig mellan olika individer.
Stefan Sundberg: Men om man nu t ex kommer till dig som, som specialistläkare eller någon annan och har IBS-problematik...
Peter Thesleff: mm... mm...
Stefan Sundberg: ... hur går en undersökning till, vad letar man efter? Peter Thesleff: Det allra viktigaste är just att man pratar och lyssnar på patienten, på sjukhistorien, hur man beskriver sina symtom. Hur länge de har pågått, ganska detaljerat vilka besvär man har med magen, när det kommer. Om det har med att man äter att göra. Hur ens toalettvanor ser ut t ex. Också att man tar reda på om det finns andra faktorer som påverkar, t ex stress, livssituation osv, och sedan är det viktigt att just som sagt, att vi gör alltid så att vi vill utesluta en del andra saker så att man, man brukar ta några vanliga enkla blodprov. Ofta går det relativt snabbt att ställa diagnosen IBS.
Stefan Sundberg: Mm... Du nämnde stress här te.x. Är IBS kopplat mycket till yttre faktorer, ja som t ex stress, eller är det en defekt i mag-tarmsystemet?
Peter Thesleff: Det är nog inte så att man får IBS av stress så att säga men har man stress så kan man få värre symtom och man kan genom att hantera sin stress på olika sätt, vilket också kan behöva hjälp med, så kan man lindra symtomen.
Stefan Sundberg: Okej, så att det kan vara liksom en förstärkare av symtomen och inte orsak...?
Peter Theslett: Yes, inte enbart en orsak.
*Musikslinga*
Stefan Sundberg: Jag har fått en fråga till här från Malin. Hon undrar, "Kan det vara så att IBS-besvär påverkas av menscykeln. Det hade förklarat en hel del för mig?"
Peter Thesleff: Det är en jättebra fråga Malin. Jag har faktiskt inte sett någon studie där man har tittat på det. Det är möjligt att det finns men jag har inte sett det. Däremot har jag sett det här hos patienter hos... kvinnliga patienter, att man kan se en variation med symtomen under menscykeln, så att jag undrar om inte Malin har kommit något på spåret där.
Stefan Sundberg: Det kan finnas någonting, men det...
Peter Theslett: Kan finnas, det kan finnas ett sådant samband men jag kan tyvärr inte förklara det närmare...
Stefan Sundberg: Inte i dagsläget, det kanske kommer.
Peter Thesleff: Det är nog mycket som kommer så småningom ja.
Stefan Sundberg: Ja precis, för som vi sade, så är ju IBS är ju en ganska ny, förhållandevis ganska ny...
Peter Thesleff: Och det forskas en hel del inom det här området så att det kommer nog nya kunskaper, nya behandlingar framöver, det är det som är lite spännande.
Stefan Sundberg: Du pratade förut om att det finns ju inget konkret botemedel för IBS utan man får tänka lite grann hur man, hur man äter och stress och livsstil och så där, men när man pratar med folk som har IBS så verkar det som att alla har... *skratt*... sina sätt att hantera sjukdomen men varför finns det liksom ingenting som funkar för alla?
Peter Thesleff: Även om diagnosen är IBS så har man, så kan symtomen variera väldigt mycket trots detta, och då är det symtomen så att säga som man måste utgå ifrån när det gäller behandlingen. Om man t ex... eh... dels kan man säga lite allmänt, allmänt goda råd, och det är t ex att äta i lugn och ro, tugga maten ordentligt. Försöka ha eh... ja, samma måltidstider... eh... försöka äta oftare och kanske mindre måltider... eh... och där, där är ett litet problem i detta naturligtvis för att får man, många får besvär när man äter så får man mer besvär, och vad gör man då, jo då försöker man undvika att äta, eller man försöker undvika att äta i olika situationer och då kan man hamna i lite, lite grann i en ond cirkel så att man egentligen, då väntar man kanske till efter jobbet när man kommer hem och sedan är man kanske väldigt hungrig och så äter man alldeles för mycket
Stefan Sundberg: Ja just det...
Peter Thesleff: och så får man mer besvär.
Stefan Sundberg: Mm...
Peter Theselff: Att ha regelbundna vanor överhuvudtaget, att även regelbundna toalettvanor, att ta sig tid att gå på toaletten, inte hoppa över det, det är också ett sådant här allmänt råd, allmän stresshantering, att försöka planera sitt liv bättre. Det är sådana här allmänna råd som, som i princip alla mår bra av. Vi vet också att regelbunden fysisk aktivitet generellt sett är positivt. Att man sover ordentligt. Sedan finns det, sedan kan ju vissa saker så att säga, förutom maten då som vi var inne lite på, så förvärras symtomen. Vi vet att tobak t ex, både rökning och även snus, kan försämra besvären. Vi vet att alkohol i olika former, kan, kan påverka symtomen. Det finns många svar men det finns inte en gemensam behandling som löser alla problem för alla.
Stefan Sundberg: Men jag tänker, som du var inne på, det här att det är viktigt att äta regelbundet, motion och ha en, en...
Peter Thesleff: Mm...
Stefan Sundberg: ... att ha en regelbundenhet när man går på toaletten och då där, att jag tänker på att den här medicinska behandlingen den är ju ganska enkel på så sätt att då tar man sin medicin och då så hjälper den förhoppningsvis. Det är ju betydligt svårare många gånger att lösa vardagen, i den stressfyllda vardagen och få till de här... de här åtgärderna som behövs. Kan man få hjälp med det på något sätt?
Peter Thesleff: Vi har ju, det finns inte på varje vårdcentral, men det finns, det finns mottagningar där man har... t ex en sådan här IBS- eller mag-tarmskola, där man kan träffa utbildad personal... eh... ofta en kunnig sköterska, ha kontakt med en läkare, kanske en dietist, och där man även i grupp så att säga, kan träffa andra patienter som har liknande problem och utbyta erfarenheter vilket kan vara nog så viktigt.
Stefan Sundberg: Men var gör man konkret där. Sitter man i en grupp och pratar man om sina problem med en expert eller hur...
Peter Thesleff: Ofta finns det ett program så att säga som man går igenom. Man tar upp olika aspekter... Här finns ju lika behandlingar, någonting som inte, som används det är sådan här t ex KBT, kognitiv beteendeterapi, att man, där man som patient med hjälp lär sig liksom att hantera sina besvär...
Stefan Sundberg: Mm...
Peter Thesleff: ... och dietisten kan vara det här stödet, som hjälper en att anpassa sin kost... att göra lagom mycket förändringar. Att testa sig fram. En sådan här kostförändring som är relativt beprövad och som från början kom från Australien faktiskt, det är någonting som kallas för FODMAP där man utesluter el plockar bort vissa delar i kosten just som kan ge gaser, uppspändhet osv och sedan så... har man ett program där återintroducerar, alltså börjar äta de här sakerna igen lite successivt för att se vad är det viktigaste...
Stefan Sundberg: Mm...
Peter Thesleff: ... men ibland ser jag liksom en risk att om man har mycket besvär att man... tror att allting beror på maten och man plockar bort och undviker alldeles för mycket saker som man mycket väl kan äta och då blir det svårt. Dels blir livet allmänt svårt och dels kan man få även näringsbrister om man utesluter alldeles för mycket...
Stefan Sundberg: Mm...
Peter Thesleff: ... och det påverkar ju också i sin tur livskvalitén, man kan inte gå ut och äta. Man kan inte bli bjuden på mat osv, så att... man skall göra det med visst förnuft och gärna... eh... med stöd och hjälp.
*Musik*
Stefan Sundberg: När det gäller ålder när man kan få eller upptäcka symtom på IBS, jag har en fråga från Ulrika, hon undrar egentligen kort och gott "Kan man få IBS som barn?"
Peter Thesleff: Det... eh... det sägs att man kan se IBS åtminstone från vad skall vi säga från 10-års ålder och eller någonting sådant. Jag tror att när det gäller mindre små barn så det ofta svårt att kanske bedöma, och man kan inte beskriva sina symtom... eh... så bra, men barn kan ha de här besvären och när jag träffar vuxna patienter som söker så kan de ofta beskriva att de har haft det här besvären väldigt länge... eh... redan som barn och de har alltid haft en besvärlig mage och man, man har inte kallat det för IBS, man har kanske inte sökt för det, men när man tittar tillbaka på sitt liv... så, så minns man det mycket väl.
Stefan Sundberg: Just det, så som förälder kanske man skall vara lite, lite observant om ens barn får lite förändrade...
Peter Thesleff: Man skall alltid vara lite observant. Sedan skall man inte, sedan skall man ha lite is i magen också ibland.
Stefan Sundberg: Men man skall inte för orolig för allting heller...
Peter Thesleff: Nej...
Stefan Sundberg: *skrattar*
Peter Thesleff: Nej *skrattar* tycker jag helst inte.
Stefan Sundberg: ... men jag tycker du som är expert i ämnet här... och IBS är en relativt ny sjukdom, även om den kanske funnits tidigare under andra namn, vad ser du den stora utmaningen är i dagsläget med IBS?
Peter Thesleff: Det är nog att... och där har vi lärt oss tror jag i vården att... eh... ställa diagnos. Sedan finns det ju mycket man skulle önska sig, att vi hade bättre, ännu bättre behandlingar... så att vi kunde behandla alla med olika besvär, och det kommer ju säkert, och det kommer att komma till ännu fler olika läkemedelsbehandlingar och så, så att det hoppas man naturligtvis på men, men det är ju inte så att vi saknar behandling i dag utan det finns redan i dag, finns det olika sätt att behandla symtomen.
Stefan Sundberg: Ja du sade ju det tidigare också att det forskas en hel del på IBS...
Peter Thesleff: Ja...
Stefan Sundberg: Vad är de senaste rönen?
Peter Thesleff: Ja de senaste rönen handlar ju liksom att vi lär oss mer om mekanismerna egentligen kring det här samspelet mellan nerver och hormoner i tarmen och vi vet att hjärnan har liknande signalsubstanser som tarmen egentligen och det här samspelet mellan tarmen och hjärnan... anser man har stor betydelse. Vi vet t ex att man ibland om man har ganska svåra besvär med smärtor t ex, så kan man använda... eh... medicin som vi använder ibland vid depressionsbesvär för, till patienter, kan man använda i väldigt låg dos och som kan ha effekt på, på tarmbesvären.
Stefan Sundberg: Uhhu, okej.
Peter Thesleff: och... eh... och det är ju spännande och det är liksom ett, ett sådant här verktyg i verktygslådan som vi har...
*Avslutande signaturmelodi börjar*
Stefan Sundberg: Ja. Peter Thesleff, tack så mycket att du kom hit till Poddmottagningen och berättade mer om IBS.
Peter Thesleff: Ja, det har varit trevligt och komma hit och jag hoppas att jag har kunnat bidra med lite idéer och tankar och kanske lite goda råd, i bästa fall,
Stefan Sundberg: Ja det är jag övertygad om och tack även till dig som har lyssnat. Glöm inte att prenumerera på Poddmottagningen så att du inte missar framtida avsnitt. Vi gör ett litet uppehåll nu över jul och nyår och är tillbaka igen 2020 och kolla också gärna in vår hemsida capio.se/podd om du vill ha mer information om t ex IBS. Stefan Sundberg heter jag, sköt om er allihop så hörs vi snart igen, hej då.
*Signaturmelodi slutar*
*fågelkvitter*
Kvinnlig röst: Det här var en produktion ifrån poddagency