Har du ryggproblem, knä- eller höftledsartros och behöver hjälp av en fysioterapeut eller specialistläkare? Vi erbjuder ett professionellt och individuellt omhändertagande av våra patienter.
Vi hjälper dig som har behov av operation och behandling i hals-, bröst eller ländryggen samt om du har knä/höftartros.
Vill du boka om en tid eller behöver du hjälp med något annat? Tveka inte att kontakta oss.
Via 1177 e-tjänster kan du komma i kontakt med oss och administrera delar av din vård.
Har du ett inbokat besök till en av våra läkare? Vänligen fyll i enkäten innan ditt läkarbesök.
![Tomtar vid gran](/globalassets/media/2023/12/21/poddmottagningen_annorlundajul-12854d6f7945296689003979269f036a19cc1.jpg?format=webp"}?format=webp)
Kliniken stänger 23 december och öppnar åter 7 januari.
1177 Vårdguiden stänger 20 december kl 11:00 och öppnar igen 7 januari kl 08:00.
Hör av dig i god tid innan stängning om du behöver förnya recept och sjukintyg under den här perioden.
Nyopererade patienter hänvisas under perioden till jourtelefonen.
I takt med vårt allt större krav på funktion och livskvalitet, även i hög ålder, ökar behovet av en välfungerande kropp. Rygg- och nacksjukdomar samt knä- och höftledsartros är några av de vanligaste tillstånd som begränsar oss i vårt vardagliga liv.
Under senare år har kliniska studier baserade på modern forskning och utveckling visat att det finns metoder både kirurgiska och icke-kirurgiska behandlingar som kan lindra och även bota flera av dessa sjukdomar. Därmed ökar även behovet av ett tidigt professionellt omhändertagande inriktat mot att säkerställa en diagnos samt föreslå och utföra en behandling.
Operationerna utförs både i slutenvård och som dagkirurgi beroende på sjukdomstillståndet. Vi har också en välutrustad rehabiliteringsenhet som möjliggör tidig och snabb rehabilitering efter operation samt behandling av tillstånd som inte lämpar sig för kirurgi.
Vi tar emot offentliga patienter via vårdgarantin och patienter med sjukvårdsförsäkring.
Diskbråck är en utbuktning (bråck) i en disk, som finns mellan kotkropparna i ryggraden. Det uppstår i en disk som genomgått någon grad av åldersförändring, så att det finns en sprickbildning i diskens kapsel och delar. I denna sprickbildning kan delar av diskens inre kärna komma ut som ett bråck, vilket då ger besvär om det trycker mot nerver och ger inflammation i nervstrukturen.
Ett diskbråck uppstår oftast utan att det hänt något specifikt men lika ofta kan det uppstå till följd av ett lyft, ryggvridning eller någon olyckshändelse.
Alla diskbråck gör inte ont. Man kan ha diskbråck utan att man någonsin haft ont i vare sig rygg eller ben.
Ofta kommer symptomen smygande med bara värk i ländryggen, men de kan också komma plötsligt i samband med en aktivitet. Värken kan sedan bli värre och efter några dagar följas av smärta som strålar ner i benet. Ofta blir bensmärtan värre när man sitter ner men också av tryck på buken vid till exempel hosta eller toalettbesök.
Bästa sättet att lindra symptomen är att ligga på rygg med höfter och knän i 90 graders böjning. Förutom smärta kan trycket på nerverna göra att man blir svagare i benmusklerna och/eller få känselbortfall i benet – ofta nedanför knät.
För att vara säker på att det är diskbråck görs en magnetröntgen av ländryggen.
De flesta diskbråck läker ut av sig självt utan behandling om man har tålamod och står ut med smärtan tillräckligt länge. Behandlingen består då av smärtstillande och fysioterapi.
Om diskbråcket inte läker inom 2 månader och man har stora besvär av nervsmärta kan man överväga operation. Behovet av operation avgörs av hur mycket ischiassmärta man har och hur mycket det påverkar känsel och muskelfunktion. I enstaka fall är akut operation nödvändig, t ex vid oförmåga att tömma urinblåsan, vid nedsatt känsel i underlivet eller svag ändtarmsmuskel.
Vid akuta besvär är det viktigt att hålla sig så aktiv som man kan. Utför vardagliga sysslor som du känner att du klarar av. Aktivitet behöver oftast kombineras med smärtlindring. En smärtlindrande position kan vara att ligga på rygg med benen vilande på stol eller soffa.
Cirkulationsträning såsom cykling och crosstrainer är gynnsamt som allmän träning, om smärtan tillåter dessa aktiviteter. Man kan också med hjälp av rörelseövningar återskapa normal rörlighet. Du kan inte försämra din rygghälsa genom att vara fysiskt aktiv.
Ta gärna kontakt med sjukgymnast/fysioterapeut för att i samråd utforma ett individanpassat träningsprogram.
Operationen sker i narkos, via ett hudsnitt, 3-5 cm långt. Diskbråcket lokaliseras och avlägsnas. Operationen tar 30-60 minuter. Vanligtvis går man hem dagen efter operation och i vissa fall kan man gå hem samma dag.
Röntgenstrålning används under operation för att säkerställa exakt position. Undrar du om det är farligt att utsättas för röntgenstrålning? Då kan du läsa mer på 1177.se.
Spinal stenos betyder förträngning i ryggradskanalen, vilket uppstår som ett led i degenerativa förändringar d v s åldersförändringar. Diskarna (mellankotskivorna) sjunker ihop och det blir bennybildning runt diskarna och mellankotlederna.
Nerverna i spinalkanalen (ryggradskanalen, där ryggmärg och nervrötter finns) får då mindre plats och utsätts för visst tryck.
De typiska besvären av spinal stenos är tilltagande besvär från benen vid gång, både i form av smärta, tilltagande svaghet och dålig styrsel. Normalt har man inga eller små besvär i liggande eller sittande ställning, men däremot har man svårt att stå och gå. Typiskt för stenos är också att det inte räcker med att stanna och stå och vila, utan man måste även sätta sig ner.
Detta beror på att nerverna får mera plats när ryggen är böjd framåt. Det innebär också att det ofta går att cykla utan problem.
Besvären behöver dock inte alls vara typiska enligt ovan. Vid all smärtutstrålning i benen, vare sig i ett eller båda benen, bör man tänka på spinal stenos som möjlig diagnos.
För att minska besvären kan många bli avsevärt bättre genom träning, med stöd av fysioterapeut. Om otillräcklig effekt kan en operation vara nödvändig.
För att minska besvären i benen kan många bli avsevärt bättre genom träning med stöd av fysioterapeut. Syftet med fysioterapi är att öka cirkulation, styrka och stabilitet i bål och ben.
Det är viktigt att du är så aktiv som möjligt. Du kan inte förstöra eller förvärra din rygghälsa genom att vara i rörelse. Det har visat sig att cykling kan fungera bättre att utföra än tex promenader vid spinal stenos p g a att spinalkanalen vidgas och nerverna får bättre plats när man sitter framåtlutad. Cykling ökar cirkulationen i kroppen och kan förbättra konditionen. Även andra former av cirkulationsökande aktiviteter är bra som stavgång, bassängträning och crosstrainer.
Styrke- och stabilitetsträning samt stretching kan utföras på egen hand i hemmet eller hos din sjukgymnast/fysioterapeut.
Ibland behöver man utföra en dekompressions-operation och på så sätt vidga ryggradskanalen och därmed återskapa nervernas utrymme.
Vanligtvis innebär operationen att man bakifrån avlägsnar delar av, eller hela, kotbågen och de benpålagringar som bildats vid mellankotlederna. Detta ingrepp kallas dekompression.
Operationen görs i narkos och tar ca 1–2 timmar, beroende på om trängseln är på en eller flera nivåer. Vanligtvis går man hem dagen efter operationen. Hänsyn till samsjuklighet och ålder kan påverka vårdtiden.
Om man har uttalade ryggsmärtor kan man också behöva stabilisera upp segmentet i ryggen. Detta görs vanligtvis genom en steloperation.
Ingreppet innebär en bentransplantation mellan två eller flera kotor, så att de växer ihop, och rörligheten mellan dem upphävs. Bentransplantaten läggs antingen baktill eller mellan kotkropparna. Bentransplantationen kombineras oftast med att kotorna fixeras med skruvar och metallstag.
Steloperationen upplevs endast som måttlig begränsning för rörelse och i stället ges känslan av en ökad rörlighet då smärtan har minskat.
Röntgenstrålning används under operation för att säkerställa exakt position. Undrar du om det är farligt att utsättas för röntgenstrålning? Då kan du läsa mer på 1177.se.
Halsryggen genomgår samma degenerativa process som ländryggen till följd av åldrande. I likhet med ländryggen så förändras diskarna liksom båglederna (facetterna) så att diskbråck och artros utvecklas med risk för förträngning av nervhål och ryggkanal. Dessa förändringar kan i halsryggen till följd av inflammation och tryck inte enbart påverka nervrötter utan också ryggmärgen i varierande grad. Detta kan därför leda till symtom inte bara från de övre extremiteterna men även från bålen och benen.
Ett diskbråck i halsryggen kan vara en isolerad process liksom en förträngning av ryggkanalen (spinal stenos), men med ökad ålder ser man oftast en kombination av dessa (cervikal spondylartros eller degenerative disc disease). Symtombilden kan vara likartad men utvecklas olika snabbt. Symtomen vid ett diskbråck kan komma plötsligt men kan också vara smygande som vid en stenos som vanligen utvecklas under lång tid. En stenos orsakas inte bara av artros med bentaggar (osteofyter) kring båglederna utan även av bentaggar som bildats på bakkanten av själva kotkroppen.
Symtomen vid nervrotspåverkan (radiculopati) är värk, ofta strålande ut i en arm till hand och fingrar. Detta kan åtföljas av domningar, stickningar (parestesier) och svaghet i arm, hand eller fingrar.
Symtomen vid ryggmärgspåverkan (myelopati) är framför allt fumlighet med försämrad finmotorik i fingrar, gångsvårigheter, balansstörning, domningar och svaghetskänsla i armar/ben. Ofta kombineras dessa med nervrotssymtom som ovan.
Utredning och eventuell operation rekommenderas vid symtom tydande på nervrotspåverkan som inte försvunnit eller minskat till en ”acceptabel” nivå efter ca 2–3 månaders behandling exempelvis fysioterapi. Vid nervrotspåverkan är det framförallt graden av nervsmärta som avgör om man rekommenderar kirurgi. Vid en manifest ryggmärgspåverkan ökar indikationen för en eventuell operation då det finns en risk för ytterligare försämring och risk för permanent neurologisk skada.
Klinisk undersökning av nacke/rygg, nerv- och muskelfunktion i armar och ben ger oftast en indikation på en nervrots- eller ryggmärgspåverkan. Denna misstanke verifieras med magnetkamera (MR) där man ser mellan vilka kotor som en nervrot är påverkad och var det finns förutsättningar att ryggmärgen är klämd. Detta är vanligen någonstans mellan den tredje och sjunde halskotan.
Det är viktigt att fortsätta vara fysiskt aktiv och stärka muskler i nacke, bål och rygg, oavsett om operation är aktuell eller ej. Lämplig motionsform kan vara promenader, motionscykel, crosstrainer och bassängträning. Vid behov kan gåstavar och rollator underlätta.
Hos en fysioterapeut får du hjälp med hur du kan stärka muskulaturen både generellt samt runt det smärtande området, information om din diagnos, samt vad som är lämpligt för just dig att träna för att förbättra din funktion.
Hos de patienter som trots långvarig rehabilitering har kvarstående besvär i form av smärtutstrålning i arm, övervägs ibland operation.
Vid spinal stenos i nacken finns en ökad risk för ryggmärgspåverkan, till skillnad mot spinal stenos i ländryggen. Det finns ingen behandling eller läkemedel annat än operation som kan öka utrymmet för ryggmärgen men fysisk aktivitet kan lindra symtomen.
Diskbråck
Operation sker i narkos och oftast framifrån på sidan av halsen för att undvika att skada ryggmärgen som ligger bakom de förändringar som skall tas bort. Via ett 4-5 cm långt snitt går man vid sidan om luft- och matstrupen till disken som skall åtgärdas. Man använder ett mikroskop och avlägsnar disken samt diskbråcket. Finns det samtidigt bentaggar, som påverkar nervroten eller ryggmärgen, avlägsnas även dessa. Disken rekonstrueras sedan med ett så kallat implantat ofta av metall (t ex titan), som tillåter att de två omgivande kotorna läker samman till ett block (fusion). Ibland förstärks denna med en liten titanplatta.
Stenos
Vid stenos på två intilliggande disknivåer kan man behöva avlägsna stora delar av den mellanliggande kotan inklusive båda diskarna för att fria ryggmärgen så fullständigt som möjligt. Den defekt som då uppstår i kotan och de två diskarna fylls sedan med en benbit som man avlägsnar från höftbenskammen. Denna benbit fixeras med en liten titanplatta mot kotorna.
Vid förträngning av enbart ett nervhål kan man ibland med fördel utföra ett ingrepp bakifrån på halsen (foraminotomi) vilket innebär att man undviker att fusionera kotorna. Man kan då med mikroskop och en höghastighetsfräs avlägsna en del av leden och kotbågen som täcker nervhålet och på så vis fria nervroten.
Vid operation för en nervrotspåverkan blir ca 70% mycket bättre med minskad smärta, domning och svaghet. En del blir helt bra frånsett viss kvarstående stelhet i nacken som knappt är märkbar vid skada på bara en disk. I vissa fall kvarstår en känselstörning eller svaghet som kan förbättras under ca 6 månader efter operation.
Vid operation för en ryggmärgspåverkan blir en del momentant något bättre direkt efter operation men oftast ser man inte en neurologisk förbättring förrän efter ca 3–6 månader. Den neurologiska förbättringen kan sedan fortgå i ytterligare 1–2 år.
Såret läker på ca 2 veckor. Vid en fusion med implantat tar det 6–8 veckor och när man ersätter en kota (som vid stenos) ca 10–12 veckor.
Det beror dels på hur snabbt som symtomlindringen sker och dels på typ av arbete. I ett rörligt icke nackbelastande kontorsarbete kan man återgå inom några veckor medan ett arbete med tunga lyft kräver en längre sjukskrivning oftast minst 8–12 veckor. Även graden av eventuellt neurologiskt bortfall har betydelse.
Komplikationer som vid all form av kirurgi förekommer men är ovanliga ex blödning (<1%) eller infektion (1–3%). Risk för en neurologisk försämring är ännu mer sällsynt (< 0,1%). Denna kan drabba enbart en nervrot men även ryggmärgen med försämrad känsel eller styrka som följd. En påverkan av en nervgren till ett stämband med heshet under kortare eller längre tid kan också förekomma efter operation framifrån på halsen(< 1%).
I de flesta fall 1 dygn. Vid vissa bakre ingrepp kan denna tid öka med något dygn.
Värk och smärta i ländryggen är vanligt och många blir drabbade någon gång under livet. Segmentell rörelsesmärta (SRS) används ofta som samlingsdiagnos vid alla de tillstånd med långvarig ryggsmärta där vi bedömer att smärtan uppstår vid rörelse eller belastning i ett eller flera specifika och lokaliserbara rörelsesegment. Ett så kallat segment består av två ryggkotor samt disk, muskler och ledband som ligger mellan de kotorna.
Orsaken till smärtan har bedömts vara degeneration, åldersförändringar som gör att diskarna faller ihop, men SRS kan också bero på andra saker. Det kan vara ett trauma mot ryggen vid en olycka till exempel och/eller en medfödd överrörlighet i lederna.
Ett vanligt symptom är en kronisk molande värk i ländryggen som strålar ut mot flanker, skinkor och baksidan av benen. Smärtan är ofta lägesberoende och kan även ha inslag av huggande, skarp smärta vid okontrollerade rörelser, till exempel vid en nysning eller om man snubblar till.
För att minska besvären kan många bli avsevärt bättre genom stabiliseringsträning, med stöd av fysioterapeut, och smärtlindring. Om otillräcklig effekt kan en steloperation vara nödvändig.
Syftet med fysioterapibehandling vid rörelse- och belastningssmärta (SRS) är att stärka bålens muskulatur runt det smärtande området. Det är viktigt att vara så aktiv som möjligt. Du kan inte förstöra eller förvärra din rygghälsa genom att vara i rörelse.
Förstahandsvalet vid SRS är muskelstärkande träning för att förbättra bålkontrollen och därmed minska smärta och öka funktionsförmågan. Konditionshöjande träning såsom promenader, motionscykel eller crosstrainer rekommenderas också för att minska ryggsmärtan. Ta gärna kontakt med sjukgymnast/fysioterapeut för att i samråd utforma ett individanpassat träningsprogram efter aktuellt tillstånd.
Den muskelstärkande träningen bör utföras under en längre period ungefär 4-6 månader innan utvärdering. Hos de patienter som trots långvarig rehabilitering får kvarstående besvär övervägs ibland operation.
Operation utförs för att stabilisera upp segmentet i ryggen. Detta görs vanligtvis genom en steloperation. Ingreppet innebär en bentransplantation mellan två eller flera kotor, så att de växer ihop, och rörligheten mellan dem upphävs. Bentransplantaten läggs antingen baktill eller mellan kotkropparna. Bentransplantationen kombineras oftast med att kotorna fixeras med skruvar och metallstag.
Steloperationen upplevs endast som måttlig begränsning för rörelse och i stället ges känslan av en ökad rörlighet då smärtan har minskat.
Vanligen kan man åka hem dagen efter operationen. Hänsyn till samsjuklighet och ålder kan påverka vårdtiden.
Röntgenstrålning används under operation för att säkerställa exakt position. Undrar du om det är farligt att utsättas för röntgenstrålning? Då kan du läsa mer på 1177.se.
Ett rörelsesegment i ryggen består av två kotor samt mellanliggande disk och intervertebralleder. Stabiliteten upprätthålls av disken tillsammans med de två intervertebrallederna (kallas även facettleder).
Kotglidning innebär att en kota i ländryggen glider, oftast framåt, i förhållande till kotan som ligger under. Graden av glidning varierar och mäts ofta i procent.
Orsaken kan vara åldersförändringar i disk och facettleder som ligger mellan kotorna. Eller så kan det vara en så kallad spaltbildning, en spricka i kotbågen som ofta är genetiskt nedärvd.
Det kan också vara så att yttre trauma ger upphov till fraktur eller att överbelastning ger stressfraktur. Man har funnit sådan spaltbildning i ökad omfattning hos vissa grupper av unga idrottare, exempelvis gymnaster, simhoppare och tyngdlyftare.
Ländryggssmärta med strålande smärta i klinkor och baksidan av låren. Ofta förvärras smärtan av tunga lyft och rörelse och minskar i vila.
Vid större glidningar kan nerver komma i kläm som kan ge domningar, känselnedsättning och försvagning av musklerna i benen.
För att minska besvären kan många bli avsevärt bättre genom stabiliseringsträning, med stöd av fysioterapeut, och smärtlindring. Om otillräcklig effekt kan en steloperation vara nödvändig.
Syftet med fysioterapibehandling vid kotglidning är att stärka bålens muskulatur runt det smärtande området. Det är viktigt att vara så aktiv som möjligt. Du kan inte förstöra eller förvärra din rygghälsa genom att vara i rörelse.
Förstahandsvalet vid kotglidning är muskelstärkande träning för att förbättra bålkontrollen och därmed minska smärta och öka funktionsförmågan. Konditionshöjande träning såsom promenader, motionscykel eller crosstrainer rekommenderas också för att minska ryggsmärtan. Ta gärna kontakt med sjukgymnast/fysioterapeut för att i samråd utforma ett individanpassat träningsprogram efter aktuellt tillstånd.
Den muskelstärkande träningen bör utföras under en längre period ungefär 4-6 månader innan utvärdering. Hos de patienter som trots långvarig rehabilitering får kvarstående besvär övervägs ibland operation.
Operation utförs för att stabilisera upp segmentet i ryggen. Detta görs vanligtvis genom en steloperation. Ingreppet innebär en bentransplantation mellan två eller flera kotor, så att de växer ihop, och rörligheten mellan dem upphävs. Bentransplantaten läggs antingen baktill eller mellan kotkropparna. Bentransplantationen kombineras oftast med att kotorna fixeras med skruvar och metallstag.
Steloperationen upplevs endast som måttlig begränsning för rörelse och i stället ges känslan av en ökad rörlighet då smärtan har minskat. Vanligen kan man åka hem dagen efter operationen. Hänsyn till samsjuklighet och ålder kan påverka vårdtiden.
Röntgenstrålning används under operation för att säkerställa exakt position. Undrar du om det är farligt att utsättas för röntgenstrålning? Då kan du läsa mer på 1177.se.
Svanskotan (egentligen svanskotorna) är den nedersta delen av ryggraden och består av fyra till fem kotor. Hos de flesta växer dessa ihop, helt eller delvis, omkring puberteten eller senare. Flera muskler och ledband har sina fästen på svanskotan.
Svanskotesmärta (coccygodyni) definieras som smärta i svanskotan eller dess intilliggande vävnad. Orsaken till smärtan är ibland en fraktur eller skada på svanskotan, till exempel orsakat av ett fall bakåt eller en svår förlossning. Tillståndet kan också bero på en missbildning i leden mellan svanskota och korsben. Smärta kan också uppstå vid långvarig belastning eller ändrad belastning i sittande. Ofta hittar man dock ingen orsak till smärtan.
Symtomen är skärande och ihållande smärta när man sitter eller reser sig från sittande, men kan också komma när man går eller böjer sig framåt. Besvären kan sitta i många månader, ibland år, innan de minskar. Smärtan förekommer i alla åldrar men är vanligare hos kvinnor.
I första hand rekommenderas att svanskotan avlastas. Bästa avlastningen vid sittande är att använda en sittring. Arbeta gärna stående, om du har möjlighet till det, med hjälp av höj- och sänkbart skrivbord. I vissa fall kan en blockad med kortison ge dämpade symtom. Manipulation av svanskotan ger som regel ingen lindring.
För patienter med långvarig smärta, i regel två år, och där smärtan isolerat utgår från svanskotan, kan operation lindra besvären.
Operation, svanskotan (eller delar av svanskotan) tas bort. Operationen sker i narkos. Ett litet snitt läggs precis ovanför svanskotan. Benhinnan och bäckenbottenmuskulaturen på framsidan lossas försiktigt och hela svanskotan avlägsnas. Därefter sys sidorna mot varandra och huden slutes med ett stygn som försvinner av sig själv. Vanligtvis går man hem dagen efter operationen.
Jämfört med andra ryggoperationer har detta ingrepp en något ökad infektionsrisk, beroende på placeringen, men risken minskas genom förebyggande antibiotikabehandling.
Knäledsartros är en sjukdom som börjar i ledbrosket. Friskt ledbrosk är fast och elastiskt och fungerar som stötdämpare och glidyta för knäleden. Knäledsartros innebär att brosket gradvis tunnas ut och tills slut kan det försvinna helt.
Ledbrosket fungerar som stötdämpare och glidyta för höftleden. Vid höftledsartros tunnas brosket ur, vilket kan vara smärtsamt och påverka livskvaliteten.
Här finns viktig information för dig som ska genomgå en operation hos oss.
Här finns viktig information för dig som har genomgått en operation hos oss.
Har du blivit remitterad till en specialist, men väntat över 90 dagar? Då har du enligt vårdgarantin rätt att få hjälp hos en annan vårdgivare. Kontakta den vårdgivare där du står i kö för att se om du kan bli remitterad till oss.
”Mycket trevlig personal! Operationsteamet och personalen på uppvaket var helt fantastiska! Så proffsiga.”
”Bättre vård och bemötande än på Spine Center går knappt att få, då de är helt otroligt duktiga med ett väl gott bemötande och en utomordentlig service.”
”Vad kan man tillägga när allt var jättebra. Fortsätt så här så kommer många få ett bättre liv.”
”Bästa tänkbara! Kände mig som om jag var viktig för alla er som ville mitt bästa.”
”Allt var positivt och tillfredsställande. Jag är en mycket nöjd patient!”
”Fantastiskt bemötande av all personal från inskrivning till utskrivning. Ni är ett fantastiskt gäng. Fortsätt med det.”
Vi tar emot patienter från hela Sverige – via remiss, vårdgarantin eller via sjukvårdsförsäkring. Nedan kan du läsa hur du ska gå tillväga.
1. Vårdgaranti
Boende i Västra Götaland
För att söka via vårdgarantin behöver din vårdcentral, företagshälsovård eller en privat läkare skicka en remiss till närmsta ortopedklinik i din region. Det finns även möjlighet att skicka egenremiss till ortopedkliniken i din region via 1177.
När remissen inkommit till ortopedkliniken hamnar du på väntelista för besök. Tackar du JA till vårdgarantin har du möjlighet att komma till en annan vårdgivare.
När du fått remissbekräftelsen kan du kontakta Vårdgarantiservice på ortopedkliniken och be dem flytta remissen till oss.
Boende i annan region
Vi har vårdgarantiavtal för patienter från hela Sverige. För att söka via vårdgarantin behöver din vårdcentral, företagshälsovård eller en privat läkare skicka en remiss till närmsta ortopedklinik i din region.
När du fått remissbekräftelsen kan du kontakta Vårdgarantiservice i din region och be dem flytta remissen till oss. Om Vårdgarantiservice har några frågor är de välkomna att kontakta oss på kliniken.
För mer information om Vårdgarantin i din region gå in på 1177.se.
2. Försäkringspatient
Du som vill söka vård hos oss genom din sjukvårdsförsäkring behöver ingen remiss. Tidsbokning sker via ditt försäkringsbolag. Kontakta dem om du behöver vård. Vi har avtal med de flesta bolag.
3. Privatbetalande
I mån av utrymme kan vi ta emot privatbetalande patienter. Vi är måna om att de patienter vi tar emot har besvär som matchar vår profil och kompetens, så att bedömning och behandling leder fram till önskad förbättring.
Det första läkarbesöket kostar 3074 kr och då ingår enbart läkarbesök. Frikort gäller tyvärr inte. Behöver du ta laboratorieprover, göra röntgenundersökning, genomgå behandling eller operation så är det kostnader som du får stå för själv. Privatbetalande patienter är inte berättigade till sjukresa eller reseersättning.
Kontakta oss på mottagningen för mer information. Alla remisser besvaras. Vi kan också efter bedömning hänvisa till fysioterapeut som ett första steg.
För att komma i kontakt med oss behöver du logga in på 1177 med ditt BankId.
Telefontid måndag till fredag kl. 9.00-11.00
Telefontid måndag till tisdag kl. 9.00-11.00, torsdag kl. 9.00-11.00
För frågor om fakturor (t ex om du vill skicka e-fakturor till oss) mm, maila till: ekonomi.spinecenter.gbg@capio.se
Du får din post från oss i Kivra – det är snabbt, säkert och miljövänligt.
Måndag till torsdag kl. 7.30-16.00, fredag kl. 7.30-12.00.
Via 1177 e-tjänster kan du hos oss administrera delar av din vård. Du loggar enkelt in via Mobilt BankID eller e-legitimation.
Här hittar du Capio Spine Center Göteborgs e-tjänster på 1177.se
Spine Center Göteborg ligger på Gruvgatan 8 i Högsbo, strax söder om centrala Göteborg. Hit kan du lätt ta dig både med bil och kommunala färdmedel. Spine Centers mottagning och vårdavdelning ligger en trappa upp.
I anslutning till kliniken finns en stor parkeringsplats där du betalar med kort eller mobilappen Aimo - ladda gärna ner appen innan ditt besök.
Föredrar du att åka hit kommunalt heter busshållplatsen "JA Wettergrens Gata". Både buss 82 och buss 758 stannar här.
Du kan söka hur du ska resa från din adress eller hållplats genom att klicka här.
Här kan du läsa mer om vad som gäller för sjukresor.
Patientavgifterna vid Capio Spine Center Göteborg följer de avgifter som fastställts av Västra Götalandsregionen.
Vi är från och med 1 november 2024 en kontantfri mottagning. Du får gärna betala med kort eller swish. Frikort gäller.
Högkostnadsskydd innebär att du inte behöver betala mer än ett visst belopp i patientavgifter under ett år.
Till patientavgifter räknas både de avgifter du betalar hos regionens mottagningar och avgifter hos de privata vårdgivare som har avtal med regionen.
Capio Spine Center Göteborg är ansluten till e-frikortstjänsten inom Västra Götalandsregionen.
Här hittar du mer information om patientavgifter i Västra Götaland Patientavgifter i Västra Götaland - 1177
Du ska meddela mottagningen senast 24 timmar före ett besök och senast 72 timmar innan du skrivs in för en operation, om du inte kan komma. Bedömning av vad som är giltigt skäl görs av mottagningen.
Denna avgift måste alla betala; även målsman för barn och ungdomar under 18 år, personer äldre än 85 år samt frikortspatienter. Som uteblivet besök räknas också om du kommer för sent till mottagningen och mer än halva besökstiden hunnit gå och/eller om en operation inte kunnat genomföras på grund av du inte förberett dig på rätt sätt.
För att vi ska göra rätt bedömning och ge dig en säker vård behöver du besvara hälsoenkäten inför ditt inbokade läkarbesök. Ha en aktuell och fullständig läkemedelslista framför dig när du fyller i enkäten.
ALLA läkemedel ska fyllas i.
Det finns många frågor om att få vård hos oss. Vi har samlat svaren på de vanligaste frågorna från patienter här.
Vanliga frågor och svar
Vi vill veta vad du tycker – vare sig det är ris eller ros eller om du vill komma med förslag till förbättring är vi tacksamma för att du hör av dig.
Om du har drabbats av en skada i vården vill vi veta det så snart som möjligt för att ställa till rätta, utreda och gå vidare med anmälan till försäkringsbolag och myndigheter om det behövs.
I första hand bör du kontakta personalen eller ansvarig chef på den mottagning där du har fått vård och behandling. Du kan kontakta oss via 1177 eller telefon.
På sidan Synpunkter på vården hittar du mer information om Patientnämnden, försäkringsbolag och andra myndigheter som hjälper dig som patient om du behöver gå vidare i ett ärende.
Spine Center arbetar systematiskt med kontroll av kvalitet på behandling och omvårdnad. Alla som opereras hos oss följs upp inom Nationella Ryggregistret efter 1, 2, 5 och 10 år. Behandlingens effekt på smärta och funktion dokumenteras på både kort och lång sikt. Resultat sammanställs i en årsrapport, som finns tillgänglig på Svensk Ryggkirurgisk Förenings hemsida www.4s.nu.
I vårt lokala Vårdkvalitetsregister kontrollerar vi standarden på operationerna och narkosen, samt vården på avdelningen. Vi ägnar särskild uppmärksamhet åt kontroll och bekämpande av infektioner, bland annat med patientenkäter efter operationen. Luftmiljön på operationsavdelningen kontrolleras regelbundet. Stickprovskontroller av bemötande och omhändertagande på mottagningen och i telefonväxeln genomförs regelbundet. Dessa data sammanställs i vår egen årsrapport.
Läkarna på Spine Center Göteborg har ett intresse av att bedriva en verksamhet i den så kallade frontlinjen som är evidensbaserad. Man är medlemmar i flera internationella ryggkirurgiska föreningar och deltar regelbundet i kongresser och forskningsmöten världen över. Det finns en lång erfarenhet av att bedriva klinisk forskning och en stark vilja att även fortsätta den traditionen på Spine Center. Med ett nätverk av nationella och internationella kontakter pågår och planeras därför fortsatt nya kliniska projekt.
Spine Center Göteborg erbjuder utbildning i ryggkirurgi inom ramen för läkares ST-tjänstgöring. Vidare erbjuder vi ”Fellowship” i ryggkirurgi för läkare med fullgjord specialistutbildning. Sjuksköterskor som önskar fördjupning i ryggkirurgi/ryggsjukvård kan beredas möjlighet till auskultation hos oss.
Vad våra patienter tycker är viktigt för oss. Dagen efter ett första besök på vår mottagning, samt 30 dagar efter genomgången operation, får varje patient möjlighet att tala om vad de tycker. Vi värdesätter ett respektfullt bemötande, delaktighet, bra information och ett snabbt omhändertagande.
Se resultat för senaste året nedan:
Capio Spine Center Göteborg ska ta ansvar för sin miljöpåverkan och bidra till att miljöpolicy och miljömål uppnås. Vi ska:
Capio Spine Center Göteborg erbjuder ett professionellt och individuellt omhändertagande av patienter med besvär i hals-, bröst eller ländryggen. Vi arbetar evidensbaserat med att erbjuda en god, säker och värdeskapande vård för patienten. Vi ska följa gällande lagar och krav och arbeta med ständiga förbättringar inom detta område. Vården ska präglas av delaktighet, gott bemötande och hög tillgänglighet. Vi ska arbeta hälsofrämjande och förebyggande utifrån helhetssyn på patientens vårdbehov och livssituation och med respekt för patientens självbestämmande och integritet samt har en nollvision för vårdskador.
I vårt uppdrag finns även ett åtagande om att uppfylla för verksamheten relevanta krav samt att ständigt utveckla kvalitetsledningssystemet vilket i praktiken innebär att vi har en god patientsäkerhetskultur, har patientens fokus, mäter, följer upp och redovisar vårdens kvalitet och systematiskt och strukturerat arbetar med att ständigt förbättra patientsäkerhet, tillgänglighet och kvalitet utifrån uppsatta kvalitetsmål i enlighet med de lagar och krav som finns.
Capio Spine Center Göteborg ska:
Värdegrunden vägleder oss i hur vi förhåller oss till våra patienter, och hur vi förhåller oss till varandra som medarbetare. Vår värdegrund utgår från en humanistisk människosyn där vi värnar om och respekterar alla människors lika värde.
Vår verksamhetsidé är att erbjuda högkvalitativ, evidensbaserad bedömning, utredning och behandling av alla sjukdomstillstånd i hals-, bröst- och ländryggen, undantaget trauma, skolios och tumörer. Verksamheten skall bedrivas med högsta kompetens, minsta möjliga komplikationer, bästa möjliga vård och största möjliga kostnadseffektivitet.
Från det att patienten får sin första kontakt med oss till dess att hen är färdigbehandlad skall hen få ett professionellt bemötande och omvårdnad. Vidare skall kliniken erbjuda patienten hög tillgänglighet och god information om väntetider, vårdförlopp och förväntat behandlingsresultat.
Vi arbetar på ett sätt som gör att vår verksamhet genomsyras av engagemang och god kvalitet. God kvalitet handlar om goda behandlingsresultat och en säker vård. Kvalitet innebär hög tillgänglighet och ett gott bemötande. Ett gott bemötande innebär att vi är engagerade, välkomnande och närvarande i mötet. Vi ser, lyssnar, bekräftar och visar empati och respekt. Kvalitet förutsätter att vi arbetar utifrån vetenskap och beprövad erfarenhet. Genom ett kvalitetsinriktat arbete skapar vi förutsättningar för att nå våra mål. Vårt arbetssätt genomsyras av att vi arbetar på ett sätt som skapar värde för dem vi finns till för. Vi arbetar med ständiga förbättringar och identifierar fel och brister i syfte att förbättra verksamheten ytterligare.
Vi strävar efter ett gott arbetsklimat vilket bland annat kännetecknas av ömsesidig respekt och tolerans för olikheter och åsikter. Lika förutsättningar ska råda för alla medarbetare oavsett kön, könsöverskridande identitet/uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktions variation, sexuell läggning eller ålder. Arbetsgivare och arbetstagare samverkar för att jämställdhet i arbetslivet uppnås. Varje enhetschef tar ansvar för att jämställdhetsarbetets intentioner genomförs inom den egna funktionen.
Vi förbjuder varje form av sexuella trakasserier, trakasserier på grund av kön och kränkande särbehandling. Den som gör sig skyldig till sexuella trakasserier, trakasserier på grund av kön eller kränkande särbehandling kan komma att omfattas av disciplinära åtgärder.
Capio Spine Center Göteborg skall bidra till ett långsiktigt hållbart samhälle. Vår värdegrund skall utgöra grunden för vårt miljöarbete och samtliga anställda skall arbeta för att kontinuerligt minska bolagets skadeeffekter på miljön. Vi följer gällande lagar och förordningar. Vi arbetar proaktivt och ansvarsfullt och förbereder oss för kommande krav inom miljöområdet.
Vi tydliggör och kommunicerar miljöarbetet ut i organisationen. Samtliga medarbetare skall vara informerade om företagets miljömål. Vi arbetar för att höja medvetandet kring miljöfrågor hos alla medarbetare samt uppmuntra dem till att ta hänsyn till vår miljö i det dagliga arbetet. Miljöarbetet skall vara en naturlig del av verksamheten och integreras i det löpande arbetet. Miljöhänsyn skall tas vi planering, upphandling och beslut. Konsekvenser för hälsa och miljö skall alltid beaktas vid beslutsfattande. Detta gäller såväl internt som externt, exempelvis i samband med upphandling av nya avtal och samarbetspartners.
Capio Spine Center har i sin verksamhet identifierat följande områden som sina viktigaste ur miljösynpunkt:
Vid samtliga inköp och upphandlingar av produkter och system ska miljö vägas in som en parameter. Miljöhänsyn skall tas vid val av material och produkter, då vi eftersträvar att i möjligaste mån använda flergångsmaterial.
Leverantörskrav skall ställas på varor och tjänster, vilket innebär att slutprodukt skall vara återvinningsbar samt miljömärkt.
Resor - I samband med resor i tjänsten välja miljövänligt färdmedel och i möjligast mån tillämpa telefon och videokonferensutrustning i samband med externa möten. Effektivisera och samordna utnyttjandet av interna och externa transporter för att minska miljöutsläpp.
Energi - I verksamheten förbrukas energi i form av kyla, värme, varmvatten och el. Spine Center arbetar för att minska energiförbrukningen genom att vara eftertänksam i användandet. För att sänka energikostnader skall samtlig belysning i Spine Centers lokaler som inte är i drift släckas i samband med arbetsdagens slut.
För bästa effekt av klimat och ventilationsanläggningen skall fönster och ev., dörrar vara stängda.
Återvinning - Miljöarbete ska ständigt förbättras genom att öka återvinningsgraden av avfall. Källsortering skall ske inom verksamhetens samtliga enheter.
Kemikalier -Verksamheten skall identifiera de farliga kemiska ämnen som förekommer eller kan förväntas förekomma i verksamheten. Samtliga anställda skall vara informerade om hälso- och olycksfallsrisker med farliga kemiska ämnen som förekommer samt hur dessa risker undviks.
I verksamheten skall finnas en kemikalieförteckning som ger information om vilka hälsofarliga och brandfarliga kemiska produkter som förekommer, förteckningen skall årligen revideras och vara väl kända av de anställda.
Rapportering om ohälsa, olycka och tillbud- Arbetstagare skall snarast till närmste chef rapportera ohälsa eller olycksfall som kan sättas i samband med ett förekommande kemiskt ämne, även tillbud skall rapporteras.
Verksamheten skall säkerställa att hantering av farligt avfall sker på ett säkert och miljöanpassat sätt.
Spine Center Göteborg ska bidra till ett långsiktigt hållbart samhälle genom att följa lagar, förordningar och myndighetskrav.
Vi är certifierade i KIV (Kvalitet i vården) som är ackrediterat via Kvalprak.
