Capio
Capio
Marja Berg, psykolog på UPH Capio Kvillebäcken
Marja Berg, psykolog på Ungas Psykiska Hälsa Capio Kvillebäcken

Ungas Psykiska Hälsa Capio Kvillebäcken – där hela familjen är i fokus

16 januari 2024

På Ungas Psykiska Hälsa, Capio Kvillebäcken arbetar just nu 5 legitimerade psykologer, 1 PTP-psykolog samt 2 socionomer. Här behandlar man mild till måttlig psykisk ohälsa, vilket vanligtvis handlar om ångest/oro, nedstämdhet/depression samt stressrelaterade besvär. Men även återkommande problem mellan barn och föräldrar – och ibland sorg. En av våra psykologer är Marja Berg som har jobbat hos oss i fem år och har totalt över 14 års erfarenhet med att arbeta som psykolog med barn och unga. Här berättar hon om hur det är att arbeta som psykolog på vår enhet, hur vårdkedjan ser ut och vad man kan göra som förälder för att snappa upp om ens barn mår dåligt.

Ungas Psykiska Hälsa

Här kan du läsa mer om Ungas Psykiska Hälsa, Capio Kvillebäcken.

Innan Marja började på Ungas Psykiska Hälsa (UPH), Capio Kvillebäcken arbetade hon med ett projekt som liknar UPH. Projektet heter SIMBA – Samverkan i Mellersta Bohuslän och Ale – som också är på Primärvårdsnivå med barn och ungdomar fast med större betoning på samverkan. Under den perioden var hon på Capio i Stenungssund och dessförinnan jobbade hon som skolpsykolog i 7 år, både i Borås och Göteborg. Det finaste med att arbeta som psykolog tycker Marja är att man får möta hela människan – det yttre och det inre.

Att få ta del av någons berättelse, någons lidande och försöka lindra, hjälpa och stötta är väldigt fint. Men att arbeta som psykolog är också svårt eftersom man så gärna vill hjälpa till att få bort allt lidande, vilket ju inte går helt. Att leva är att lida och det svåraste är att man ibland känner sig begränsad och att man inte har all tid som skulle behövas, säger Marja.

Målgruppen på enheten är unga mellan 6 – 18 år där det oftast är föräldrarna som söker hjälp för sina barn.

Vi träffar ju inte en patient, utan en konstellation. En familj med olika behov, intressen, viljor och önskemål. Det kan vara en utmaning att möta familjen och tillgodose deras olika behov. Därför brukar jag faktiskt inleda mina nybesök med att säga välkommen till UPH, men att jag oftast döper om det till Familjers Psykiska Hälsa. Det handlar faktiskt rätt sällan om den enskilde individen och oftare om pusslet och hur man påverkas av sin omgivning, säger Marja.

För att komma till enheten ringer man, men det går även fint för exempelvis Elevhälsan eller annan vårdgranne att skriva remiss. Ofta är det föräldrar som tar första kontakten, och ofta är det föräldrar som vill ha hjälp och stöttning. Det som är viktigt att förstå är att det aldrig är något fel på ett barn eller en ungdom. Det handlar inte om att man ska ta bort, ändra eller rätta till något. I stället handlar det om att öka förståelsen och att kartlägga samt reda i det som kanske är problematiskt eller extra jobbigt just nu.

Väldigt ofta är det faktiskt föräldrar som går kurser hos oss, och vi kanske bara träffar barnet någon enstaka gång. Äldre ungdomar kommer i högre grad själva efter att de har varit på ett nybesök med sin vuxna person, säger Marja.

Nischade inom olika område

Inom vården pratar man om stegvis vård, det vill säga att det ser ut som en trappa, eller en stege. Primärvården som Ungas Psykiska Hälsa tillhör är första trappsteget. Primär betyder ”det första” alltså det grundläggande.

Där börjar man och lägger grunden. Märker man på enheten att det handlar om måttlig till svår eller mer allvarlig psykisk ohälsa kan de remittera vidare till nästa vårdsteg, som ofta är BUP. Ungas Psykiska Hälsa på Capio Kvillebäcken är den första UPH-enheten och har funnits längst, vilket är sedan starten av pilotprojektet som regionen startade i början av 2017.

Vårt team är relativt intakt och många av oss har arbetat i många år tillsammans, även tidigare som skolpsykologer, så vi känner varandra väl och fungerar bra ihop. Jag tror att det är vår styrka. Vi tycker om varandra och gillar att arbeta ihop vilket nog smittar av sig på hela vår verksamhet. Vi gillar att gå till jobbet, tycker om våra arbetsuppgifter och brinner för att barn och unga ska må bättre – få hjälp och slippa onödigt lidande. Dessutom har vi fina lokaler och befinner oss geografiskt på en bra plats nära Backaplan på Hisingen, säger Marja.

På enheten erbjuder man ofta en hel del extra utifrån att de flesta har vidareutbildat sig och är nischade inom olika områden. Marja och en kollega har till exempel mindfulnessgrupper för barn och ungdomar och har hållit i dessa grupper sedan många år tillbaka. En kollega som snart är klar med sin psykoterapiutbildning väver ibland in bildterapi i sitt arbete med barn samt arbetar ofta mer systemiskt med hela familjer, och en annan kollega som har arbetat i flera år med barn och ungdomar med skolfrånvaro är nu medförfattare till en bok som just nu skrivs om problematisk skolfrånvaro.

Själv är jag certifierad Mindfulnessinstruktör, utbildad i MBKT (Mindfulnessbaserad Kognitiv Terapi) och MBSR (Mindfulnessbaserad Stressreduktion) och har gått en längre utbildning inom CFT (Compassionfokuserad terapi), så jag brinner lite extra för just tredje vågens KBT, säger Marja.

Capio ger oss stort utrymme för att driva verksamheten enligt våra visioner, och faktiskt också personliga inriktningar, vilket gör att vi nog särskiljer oss jämfört med andra UPH-enheter som kanske är mer uppstyrda, avslutar Marja.

Frågor och svar

Vad kan man göra som förälder för att ”snappa upp” om ens barn mår dåligt eller känner sig ensam?

Vara medvetet närvarande i vardagen. Även om det enbart är att se sitt barn i ögonen några sekunder varje dag, verkligen se sitt barn. Att genuint uppmärksamma sitt barn eller sin ungdom en liten stund varje dag kan göra enorm skillnad. Det handlar inte om timmar eller att man måste avsätta specifik tid eller ägna sig åt någon särskild aktivitet. Om man kan vara där för sitt barn i 10 minuter varje dag så är det fantastiskt. Man behöver inte intervjua och ställa specifika frågor – utan bara vara. Kanske ställa öppna frågor om dagen eller veckan, eller hur det är med kompisar just nu eller hur livet på sociala medier är. Visa att man finns där och är mottaglig för ett samtal. Visa intresse och vara nyfiken. Men såklart också överös med kärlek och värme. Ta inte saker för givet utan säg gärna ”Jag älskar dig ”eller ”Vad bra du kämpar på”. Försök också att vara en förebild. Barn gör inte som vi säger, barn gör som vi gör. Tänk därför på hur du själv beter dig och på ditt kroppsspråk. Barn härmar och det gör även ungdomar. Så om du kan behålla ditt lugn och ta hand om din hälsa och ditt mående så är det otroligt hjälpsamt. Det finns en stor chans att ditt barn, kanske inte direkt men förr eller senare, följer dina mönster.

Finns det något man som förälder kan göra som ett första steg innan man söker hjälp för sitt barn?

En hel del av det jag svarade där ovan. Vara lyhörd och nyfiken. Låt ditt barn veta att du finns där. Man kan hjälpa barnet att navigera ute på exempelvis sociala medier. På till exempel umo.se kan man läsa om allt från relationer till kropp och knopp. När jag var liten läste man ju Kamratposten och fick många svar, men idag kanske man måste hjälpa sitt barn att hitta svar på bra sidor ute på nätet.

Kan man som barn eller ung söka hjälp hos er utan förälder?

Eftersom vi bedriver planerad vård så kommer man tillsammans med vårdnadshavare om man är minderåring, det vill säga under 18 år. Men det är klart att vi ibland möter ungdomar som inte har föräldrar som kan delta av olika anledningar. Då går det också bra att ta med sig en far-eller morförälder eller annan nära vuxen, som en kontaktperson till exempel. Man kan som ungdom ringa till oss, men vid ett nybesök vill man att man kommer med åtminstone en nära vuxen.

Ungas Psykiska Hälsa

Här kan du läsa mer om Ungas Psykiska Hälsa, Capio Kvillebäcken.

Presskontakt

Amanda Hallesjö

Kommunikatör

press@capio.com
Amanda Hallesjö

Följ Capio i sociala medier