Capio
Capio

Celiaki – glutenintolerans

Celiaki, även kallat glutenintolerans, innebär att du inte tål proteinet i gluten som finns i vete, råg och korn. De vanligaste symptomen är magbesvär, trötthet och att gå ner i vikt. Vid celiaki blir din tunntarm inflammerad och kan inte ta upp näring som den ska. Genom att sluta äta gluten läker tarmen och symptomen går då över efter några månader. 

Symptom

Om du har obehandlad celiaki kan du få ett eller flera av följande symptom:

  • Diarré, magont och andra besvär med magen
  • Trötthet och nedstämdhet
  • Viktnedgång
  • Ledvärk
  • Afte – utslag i munnen
  • Kräkningar och illamående
  • Blåsor på huden
  • Infertilitet 

Symptomen kan ändras med åldern och kan vara olika kraftiga från person till person. 

Diarré och mag- och tarmbesvär

Vid obehandlad celiaki är det vanligt med besvär från mage och tarm. Du kan till exempel ha diarré som inte går över, gaser och ibland förstoppning. Blod i avföringen är inte ett tecken på celiaki. Sök vård om du har blod i avföringen eftersom det kan vara någon annan tarmsjukdom. 

Att ha besvär med magen kan ha andra orsaker än celiaki, som exempelvis IBS – känslig tarm.

Trötthet och nedstämdhet

Du kan känna dig trött och svag i kroppen om du har celiaki, till exempel vid träning eller när du anstränger dig. Du kan också ha en känsla av allmän uppgivenhet som kan påminna om depression. Tröttheten kan bero på inflammationen i tarmen men kan också vara blodbrist och vitaminbrist. 

Viktnedgång 

Det är ovanligt att gå ner mycket i vikt och bli mager, men om du har celiaki kan du uppleva viss viktnedgång. Att gå ner i vikt beror på den skada tarmen får av gluten, men viktnedgången kan också bero på att du mår illa, kräks och inte har någon aptit.

Ledvärk

Vid celiaki kan du få ont i skelettet, främst lederna. Celiaki kan också ibland göra att du får benskörhet. Benskörhet brukar inte ge några symptom och risken att du bryter ett ben på grund av benskörheten är liten. Skelettet stärks igen när du slutar äta gluten. 

Blåsor på huden

Du kan få hudceliaki – en hudsjukdom som gör att du får blåsor som kliar på armbågarna, underarmarna och skinkorna. Du kan ha hudceliaki utan tydliga besvär från magen och tarmarna. Hudceliaki kan försämras av jod. Därför är det extra viktigt att undvika mat med gluten men även sådant som innehåller jod. 

Infertilitet 

Vid obehandlad glutenintolerans kan du ha svårt att få till en graviditet. Celiakin påverkar inte din förmåga att bli gravid när du slutar äta mat innehållandes gluten.  

När och var ska jag söka vård?

Kontakta en vårdcentral om du tror att du ha celiaki.

Vad händer i kroppen? 

När du äter gluten reagerar kroppens immunförsvar mot det gluten som kommer till tunntarmen. Slemhinnan i tunntarmen blir då inflammerad och tarmluddet försvinner så småningom. Tarmluddet tar upp näring från maten och finns på insidan av tarmen och när det försvinner blir det allt svårare för kroppen att behålla näringsämnen som finns i maten. Ju större mängd gluten du får i dig, desto mer skadas tarmen. 

Du kan också få laktosintolerans som beror på att tarmen tar upp laktos sämre när tarmluddet försvinner. Då kan du få diarré och gaser i magen när du dricker mjölk. Laktoskänsligheten försvinner när du slutar äta gluten. 

Celiaki har man hela livet. Även om symptomen försvinner eller minskar när du äter glutenfri mat försvinner inte celiakin. 

Celiaki är inte en allergi och inte detsamma som spannmålsallergi. Det är oftast barn som har spannmålsallergi och i många fall försvinner det när barnet blir äldre. Spannmålsallergi är därför ovanligt hos vuxna. 

Celiaki kan förekomma vid andra sjukdomar eller tillstånd

Om du har en annan sjukdom där immunförsvaret reagerar mot den egna vävnaden, en så kallad autoimmun sjukdom, är det större risk att du samtidigt har celiaki. Exempel på andra sådana sjukdomar är:

  • diabetes typ 1
  • sköldkörtelsjukdomar, både hypertyreos och hypotyreos 
  • autoimmuna leversjukdomar
  • reumatiska sjukdomar

Det är också vanligare med celiaki om du även har Downs syndrom och Turners syndrom.

Undersökningar och utredningar

Du fortsätter äta mat med gluten fram till provtagningen, detta för att det ska synas på provsvaren om du har celiaki. Vid celiaki bildas en viss typ av antikroppar i blodet och du får därför lämna ett blodprov som kan visa på att du har celiaki om du har dessa antikroppar. 
För att säkerställa diagnosen kan läkaren även behöva ta ett vävnadsprov från tunntarmen. Provet tas vid en undersökning som kallas gastroskopi. Under gastroskopi förs en mjuk slang in genom munnen ner i magsäcken. Genom vävnadsprovet kan man se om tarmluddet är skadat, vilket är det säkraste tecknet på celiaki. 

Behandling 

När du har fått en celiaki-diagnos innebär behandlingen att äta glutenfri mat. Du kan inte bli av med celiaki, utan behöver äta glutenfri mat hela livet. När du slutar äta gluten läker tarmen, vanligtvis inom några månader, och ofta minskar symptomen redan innan tarmen har läkt.

När du fått diagnosen får du oftast träffa en person som är specialiserad på kost, en dietist, som går igenom vilken mat du kan äta och vad du ska undvika. Dietisten ger dig också råd på hur du kan få i dig mineraler, vitaminer och fibrer som annars kan vara svårt att få i sig tillräckligt av. 

Det är inte skadligt om du får i dig gluten vid något enstaka tillfälle, men om du regelbundet får i dig, om så bara en liten mängd, gluten kommer dina gamla symptom tillbaka. 

Att leva med celiaki 

Många tycker att det är skönt att få reda på anledningen till besvären man haft av celiakin. Men många upplever också svårigheter med omställningen det innebär att börja äta glutenfritt. Men efter en tid kommer det bli en naturlig del av vardagen. Det finns mycket bra glutenfri mat i butiker och recept att hitta i exempelvis kokböcker och internet. På många kaféer och restauranger går det oftast att ordna med glutenfri mat och på bufféer brukar det finnas utskrivet vilken mat som inte innehåller gluten. 

Relaterade diagnoser

Vi hjälper dig

Visar 109 mottagningar: