Capio
Capio
Capio

Astma

Astma kännetecknas av återkommande perioder med väsande eller pipande andning, hosta och tryckkänsla över bröstet samt svårt att andas. Symptomen orsakas av inflammation i luftrörens slemhinna och kan utlösas av att luftrören utsätts för ämnen som är allergiframkallande eller retande.

Sök vård online

Få rådgivning och hjälp 7-22 alla dagar.

Astma blir en allt vanligare sjukdom i västvärlden och ökar i alla åldrar. Varför man drabbas är inte helt klarlagt. Ärftlighet tycks spela en viss roll tillsammans med andra faktorer som allergier, luftföroreningar samt vissa ämnen och kemikalier som man utsätts för i en del yrken. 
 
Man uppskattar att cirka 10 procent av den svenska befolkningen lever med astma. Av dem har ungefär hälften lindriga symptom, men astma kan i vissa fall även ge livshotande andningssymptom. Sjukdomen drabbar människor i alla åldrar men debuterar ofta i barnaåren. Astma yttrar sig olika från person till person och det är olika hur livet påverkas för den enskilda individen. 

Olika typer av astma 

Man delar ofta in astma i allergisk eller icke allergisk astma vilket kan kopplas till vad som utlöser symptomen.

  • Allergisk astma utlöses av ämnen som man är överkänslig mot, så kallade allergener. Det kan vara pälsdjur, pollen, kvalster och föda.
  • Icke allergisk astma utlöses av andra faktorer som exempelvis luftvägsinfektioner, kall luft, starka dofter tobaksrök, fysisk ansträngning och stress. 

Astma kan även delas in efter vilken typ a inflammation man har i luftvägarna. 

Symptom vid astma 

Astma kännetecknas av återkommande perioder med besvär då man har väsande eller pipande andning, hosta och tryckkänsla över bröstet samt svårt att andas. Många drabbas av djup ångest. Mellan dessa perioder kan man känna sig helt besvärsfri.  
 
Vanliga symptom vid astma: 

  • anfall med andnöd
  • pipande och väsande andning
  • långvarig hosta i samband med förkylning 
  • långvarig hosta utan förklaring (vanligtvis på natten)
  • andnöd och hosta vid fysisk ansträngning (till exempel vid träning). 

Det händer vid ett astmaanfall

Vid ett astmaanfall svullnar slemhinnan i luftrören, muskulaturen runt luftrören dras ihop och luftvägarna blir trånga och smala. Ett segt slem bildas som kan täppa till de små luftrören som leder till lungorna. Allt detta sker samtidigt och gör att utandningen blir kort och pressad och att det piper och väser när man andras. Det sega slemmet som bildas i luftrören ger hosta. En astmaattack kan vara lindrig, måttlig eller svår och den kan vara under allt från några minuter till flera timmar eller ibland ännu längre. Vanliga beskrivningar är att det känns som man andas i ett sugrör, kraftigt tryck över bröstet eller som om ett band drogs åt kring bröstkorgen.

Diagnos och behandling 

Om du misstänker att du har astma kan du kontakta din vårdcentral. Hos läkaren får du berätta om dina besvär, när de kommer och om det är något särskilt som utlöser dem. Läkaren gör en fysisk undersökning och lyssnar bland annat på dina lungor. För att undersöka lungornas funktion finns flera olika metoder, de vanligaste är spirometri och att använda en PEF-mätare. Vid en astmautredning får man ofta göra ytterligera undersökningar, bland annat allergitest. 
 
Läkemedelsbehandling vid astma består ofta av en kombination av läkemedel som verkar på olika sätt. Detta för att effekten ska bli så bra som möjligt. Fokus för behandlingen är att dämpa inflammationen i luftvägarna och att minska känsligheten för yttre påverkan (astmaframkallande faktorer). Målsättningen med behandlingen är att du ska kunna leva ett normalt liv, utan astmasymptom och att dina lungor ska fungera normalt. 
 
På våra vårdcentraler har vi Astma/KOL-mottagningar som kan ge dig hjälp och stöd och även kontrollera dina luftvägar.  
 
Om du plötsligt skulle få svårt att andas – och dina läkemedel inte hjälper – kan du söka vård på vårdcentralen eller akutmottagning. Är dina andningssvårigheter mycket svåra, ring 112. 

Det här kan du göra själv

En viktig del av behandlingen är att du har kunskap om sjukdomen och hur dina läkemedel fungerar. Då blir det lättare för dig att ha kontroll över din astma. 
 
Saker du själv kan göra för att minska dina allergiska besvär:

  • undvik rökning 
  • undvik det du är allergisk mot
  • undvik vissa läkemedel (en del personer med astma får svåra astmasymptom av läkemedel som innehåller acetylsalicylsyra, ibuprofen och naproxen samt betablockerare) 
  • undvik vissa arbetsmiljöer (på vissa arbetsplatser finns kemikalier, starka dofter, rök eller mjöl som kan försämra din astma, tänk över ditt yrkesval om det innebär att du måste vistas i dylika miljöer)
  • ta läkemedel innan träning. 

Relaterade diagnoser

Sök vård online

Få rådgivning och hjälp 7-22 alla dagar.

Vi hjälper dig