KOL räknas till en av vår tids stora folksjukdomar. I Sverige uppskattar man att mellan 400 000 och 700 00 personer har KOL. De flesta har en lindrig form av sjukdomen och många lever med KOL utan att ha fått diagnos.
Varför får man KOL?
Sjukdomen orsakas främst av tobaksrökning. Det finns en mängd giftämnen i tobaksrök som kan orsaka inflammation i luftrören och ge förändringar i lungans vävnader. Man kan få KOL utan att ha varit rökare, även om det är ovanligt. Då kan det bero på att man har brist på ett protein som heter alfa-1-antitrypsin, vilket ökar risken för KOL. Senare rön visar att KOL är ärftligt och särskilt ärftlig är brist på alfa-1-antitrypsin. Sjukdomen kan även orsakas av passiv rökning, gaser och damm i vissa miljöer om man exponerats mycket under lång tid. Närmare 20 procent av dem som får KOL har aldrig rökt.
KOL är ovanligt hos personer som är yngre än 40 år. Hos rökare som rökt under många års tid har cirka hälften fått KOL när de når 75 års ålder. Dödligheten har ökat sedan 70-talet och idag dör närmare 3 000 personer årligen i KOL i Sverige. Sjukdomen ökar främst bland kvinnor.
Symptom vid KOL
KOL är en sjukdom som utvecklas gradvis och besvären kommer långsamt. Många märker inte att de börjar bli sjuka. Parallellt med att skadorna på lungorna blir allt mer omfattande, minskar lungkapaciteten. Man får svårt att andas och konditionen blir sämre.
Tidiga symptom vid KOL
- pip i bröstet
- återkommande hosta med segt slem
Vanliga symptom vid KOL
- andfåddhet vid ansträngning
- trötthet och orkeslöshet
- väsande, rosslande eller pipande andning – särskilt vid ansträngning
- hosta med slem
- infektioner i luftvägarna
- viktminskning och svullna fötter
Att viktminskning är ett vanligt symptom vid KOL beror på att andningen tar mer energi från en person med KOL än hos en person med friska lungor.
KOL och astma kan ha liknande symptom. Några skillnader är att vid KOL utvecklas andnöden långsamt, under många års tid, medan vid astma märker man oftast tydligt när ett anfall börjar och slutar. Allergiska sjukdomar är också vanligare hos personer med astma än bland de som har KOL.
Det här händer i lungorna vid KOL
KOL är en kronisk inflammatorisk sjukdom i lungor och luftvägar. Lungorna får sjukliga förändringar i de mindre luftvägarna och i lungblåsorna. Väggarna i lungblåsorna förstörs med tiden vilket leder till större hålrum, så kallade lungemfysem. Vid emfysem blir luftflödet till och från lungorna begränsat (luftvägsobstruktion) och syre och koldioxid får svårare att passera mellan blodet och inandningsluften. Vid KOL kan hela luftvägsträdet och lungvävnaden drabbas av inflammation. När inflammationen sitter i de små luftrören, bronkiolerna, kallas det bronkiolit. Emfysem och bronkiolit tillsammans ger luftvägsobstruktion och formar sjukdomsbilden vid KOL.
Diagnos och behandling
Om du misstänker att du har KOL ska du kontakta en vårdcentral för att göra en medicinsk utredning. Läkaren på vårdcentralen gör då en fysisk undersökning. För att undersöka lungornas funktion kan man göra spirometri . När man gör spirometri efter att du har tagit ett luftrörsvidgande läkemedel, kallas undersökningen reversibilitetstest. Man brukar även ta blodprov och göra lungröntgen, främst för att utesluta andra sjukdomar. EKG görs ofta för att upptäcka hjärtsjukdomar som kan ge symptom som liknar de vid KOL. Ibland görs ytterligare undersökningar.
KOL kan delas in i olika stadier beroende på hur undersökningarna visat att lungorna fungerar:
Stadium 1: Förstadium till KOL
Stadium 2: Lindrig KOL
Stadium 3: Medelsvår KOL
Stadium 4: Svår KOL.
KOL går inte att bota och de skadorna som lungorna redan har fått går inte att reparera. Behandlingen vid KOL går ut på att försöka förhindra fortsatt försämring. Det kan man göra genom livsstilsförändringar och läkemedelsbehandling. Det är viktigt att upptäcka KOL redan vid tidiga eller lindriga symptom så att man kan förhindra att svår KOL utvecklas. Ju tidigare du får hjälp, desto större möjligheter till behandling finns det. Vid svår KOL handlar en stor del av vården om att hjälpa till att få vardagen att fungera så bra som möjligt.
Det vanligaste är att KOL beror på rökning och i de fallen är det absolut viktigaste att man slutar röka och inte börjar igen. Att sluta röka är det enda som kan hindra sjukdomen från att utvecklas ytterligare.
De läkemedel som används vid KOL används för att lindra symptomen. Det finns även läkemedel för att minska perioderna då du är sämre. Dessa perioder kallas exacerbationer. Vid lindrig KOL räcker det ofta med att sluta röka.
Ibland kan syrgasbehandling behövas vid tillfällen då det uppstår en tillfällig syrebrist i blodet. Syrgas ges på sjukhus. Har man svår KOL, med ständig syrebrist i blodet, kan man behöva ha syrgasbehandling i hemmet.
Så kan vi hjälpa till
Du kan kontakta en av våra vårdcentraler om du tror att du har KOL eller om du har KOL och får en luftvägsinfektion. En sjuksköterska eller en läkare gör en bedömning baserat på dina symptom. Alla våra vårdcentraler har en astma/KOL-mottagning där du får hjälp med att kontrollera dina luftvägar och din lungkapacitet, råd och information samt eventuell medicin. Målet är att du ska må bra både nu och i framtiden.
Om du har svårt att andas trots behandling hemma ska du genast kontakta din vårdcentral eller en jouröppen mottagning. Om det är stängt, sök vård på en akutmottagning.
Det här kan du göra själv
Det finns flera saker du kan göra själv för att må bättre:
- Sluta röka. Det är det i särklass viktigaste om du är rökare. Du kan få hjälp med rökavvänjning från din vårdcentral. På våra vårdcentraler kan du bland annat få hjälp med information om tobak och beroende, motiverande samtal och metoder för att förändra dina tobaksvanor.
- Rör på dig. Ju mer fysiskt aktiv du är, ju långsammare utvecklas KOL. Det gäller även om du har svårare besvär. En fysioterapeut/sjukgymnast kan hjälpa dig med råd och övningar.
- Ät energirik kost. Det är vanligt att gå ner i vikt när man haft KOL under en lägre tid. Du behöver äta mat med mycket energi. En dietist kan ge dig kostråd.
- Ät fler mindre måltider. Det är svårare att andas om man är väldigt mätt, ät mindre och ofta i stället.
- Var ute i solen. Det är vanligt med lågt D-vitamin i blodet vid KOL. Ett sätt att öka kroppens förmåga att bilda D-vitamin är att vistas i solsken.
- Försök att undvika infektioner. Tvätta händerna ofta och undvik nära kontakt med personer som du vet bär på en infektion.
