Capio
Capio
Capio

Bröstcancer

Bröstcancer är den vanligaste formen av cancer hos kvinnor. Om cancern upptäcks tidigt är det goda chanser att du blir av med sjukdomen. Genom att gå på regelbundna mammografiundersökningar ökar möjligheten att upptäcka bröstcancer tidigt innan du får några symptom. Ju tidigare en bröstcancer upptäcks desto mindre är risken att den sprider sig i kroppen och blir allvarlig.

Vad är bröstcancer?  

Bröstcancer är den näst vanligaste cancerformen i Sverige efter prostatacancer. Män kan också få bröstcancer, men det är mycket ovanligt.

Olika former av bröstcancer

Det finns olika typer av bröstcancer och de behandlas olika. I de allra flesta fall går det att bli fri från bröstcancer, förutsatt att den upptäcks i ett tidigt stadium. Det går också oftast att bromsa sjukdomen i flera år. Prognosen vid en tidigt upptäckt bröstcancer är god, och överlevnaden är stor.

Luminal cancer

Luminal cancer är den vanligaste formen av bröstcancer. Åtta av tio bröstcancertumörer är luminala. Könshormoner, främst östrogen gör att en luminal cancercell växer.

HER2-positiv bröstcancer

En cancercell som är HER2-positiv har extra mycket av proteinet HER2. Det gör att cancertumören kan växa fortare.

Trippelnegativ bröstcancer

En trippelnegativ bröstcancer växer oberoende av könshormon eller protein HER2. Det är inte ovanligt att ärftlighet spelar in om du har en trippelnegativ bröstcancer.

Olika stadier av bröstcancer

Bröstcancer delas in i fem olika stadier som beskriver var i sjukdomsförloppet cancern är. Hur länge cancern befinner sig i ett stadie innan den utvecklas till nästa stadie är individuellt.  Också när det rör sig om samma typ av cancer kan det variera mycket mellan olika individer.

Förstadiet - cancer in situ

När en cancer uppstår växer den bara där den uppstått. Det är ett förstadium till bröstcancer och kallas cancer in situ. De allra flesta har inga som helst symptom nu men mammografi kan upptäcka cancer in situ.

Första stadiet - cancern växer i bröstet

Cancertumören har börjat växa. Det kallas att cancern är invasiv. Många cancertumörer är så små att de är svåra att känna och upptäcka själv.  Däremot kan de upptäckas med mammografi.

Andra stadiet - cancern kan ha spridit sig till lymfkörtlar

Cancertumören kan vara upp till fem centimeter stor. Cancern kan nu ha börjat vandra via lymfkärlen mot lymfkörtlarna i armhålan.

Tredje stadiet - tumören är större än fem centimeter

Cancertumören är större än fem centimeter. Den kan också ha växt in i huden eller i bröstkorgen. I tredje stadiet har cancern ibland spridit sig till fler lymfkörtlar, de ovanför nyckelbenet eller bakom bröstbenet.

Fjärde stadiet- cancern bildar metastaser

Cancercellerna växer in i blodkärlen och sjukdomen sprids till andra delar av kroppen. Det bildas nya cancertumörer, så kallade metastaser eller dottertumörer. Metastaser kan finnas i till exempel lungor, lever eller skelett.

Metastaser bildas oftast först när cancertumören funnits under en längre tid i bröstet, ofta i flera år. Men det kan också ta kortare eller längre tid för bröstcancer att spridas i kroppen.

Symptom på bröstcancer

Det vanligaste symptomet oavsett om du är kvinna eller man, är att du känner en knöl i bröstet eller armhålan. Om din bröstcancer upptäcks tidigt vid en mammografiundersökning har du oftast inte ens hunnit få några symptom.

Andra mer ovanliga symptom att vara uppmärksam på är:
  • En grop eller indragning av huden på ditt bröst eller bröstvårta.
  • Sår på bröstet eller bröstvårtan som inte läker.
  • Blodblandad eller brunaktig vätska från bröstvårtan.
  • Ihållande ömhet eller smärta i ena bröstet som inte kan förknippas med mens.
  • Apelsinhud på ena bröstet.
  • Ett bröst känns svullet, förstorat och lite hårdare.
  • Eksem, utslag och klåda som utgår från ena bröstvårtan.

Ovan nämnda symptom har ofta en annan orsak än cancer men bör tas på allvar och undersökas för att utesluta bröstcancer.

Utredning och undersökning

Om du söker vård för att du misstänker bröstcancer erbjuds du en tid för undersökning hos en läkare. Läkaren tittar på och känner igenom ditt bröst, lymfkörtlarna i armhålan och vid nyckelbenen och på halsen. Det går inte att känna med handen om en knöl är cancer eller inte så ytterligare undersökningar görs också.

Mammografi

Båda brösten undersöks med mammografi som är en form av röntgen.

Ultraljud

Du undersöks med ultraljud om det finns en knöl eller om mammografin visar på en avvikelse, eller för att se lymfkörtlarna bredvid bröstet.

Cellprov och vävnadsprov

För att vidare undersöka om det finns cancerceller tas ett cellprov eller ett vävnadsprov från knölen. Provet analyseras sedan av en cytolog eller en patolog.

Behandling av bröstcancer

Vilken behandling du kan få är beroende på vilken sorts bröstcancer du har, vilket stadium den är i och hur du mår i kroppen för övrigt.

Operation

Nästan alla som får bröstcancer får genomgå någon form av operation. Då avlägsnas tumören med god marginal för att minska risk för spridning. Ibland opereras endast en del av bröstet, andra gånger tas hela bröstet bort. Det beror dels på vilken slags bröstcancer du har dels på vad du själv vill.

Läkemedel

Efter en operation är det vanligt att du får läkemedel med syfte att få bort resterande cancerceller ur kroppen. En läkemedelsbehandling ökar chansen att du blir av med alla cancerceller och minskar risken för att cancern kommer tillbaka.

Ibland kan du behöva läkemedel före en operation för att få tumören att krympa. Ibland ges läkemedel först efter operation.

Det finns flera olika läkemedel och ibland kan de behöva kombineras för bäst effekt.

Cytostatika

Cytostatika är en grupp med läkemedel som hämmar cancercellerna. Det är vanligt att få en kombination av olika cytostatika. Behandlingen delas ofta upp i sex kurer med ett mellanrum på tre veckor mellan varje kur.

En behandling med cytostatika kan medföra biverkningar som infektionskänslighet, illamående, besvärande trötthet. En del får ont i kroppen och det är vanligt att håret faller av. Det finns mycket stöd och hjälp att få och bra läkemedel som både förebygger och mildrar flera biverkningar.

Antihormonella läkemedel mot östrogen

Hormonet östrogen har ofta en påverkan på tillväxten av cancerceller vid bröstcancer. Det finns läkemedel som riktar in sig på att blockera hormonet östrogen och de kallas för antihormonella läkemedel.

En behandling med antihormonella läkemedel kan göra att du får klimakterieliknande besvär oberoende din ålder. Det vill säga att du kan känna av besvären trots att du redan gått igenom klimakteriet. Vanliga symptom är svettningar, värmevallningar och torra och sköra slemhinnor.

En behandling med antihormonella läkemedel behöver ofta pågå under lång tid, fem till tio år. Det är viktigt att behandlingen följs utan avbrott.

Målinriktade läkemedel vid HER2-positiv bröstcancer

Det finns läkemedel som innehåller antikroppar som blockerar det protein som gör så att cancercellerna växer fortare vid HER2-positiv bröstcancer.

Läkemedlet kan ges både före och efter operationen, en del opereras först och påbörjar behandlingen efter. Läkemedlet kan påverka hjärtat hos en del personer. Det går att behandla och besvären försvinner oftast efter avslutad behandling. Ditt hjärta undersöks noggrant och regelbundet under pågående behandling.

Läkemedel som stärker skelettet

Det finns läkemedel som kan stärka skelettet och minska risken att cancern ska komma tillbaka och då påverka skelettet. Om du har passerat klimakteriet eller om cancern har haft spridning till lymfkörtlarna i armhålan är det vanligt att ge detta läkemedel. Det ges som dropp i blodet en gång i månaden.

Strålbehandling

Det är vanligt att få strålbehandling efter en bröstcanceroperation. Strålbehandling efter operation minskar risken för att cancertumören ska komma tillbaka. Om dina lymfkörtlar innehöll cancerceller så strålbehandlas både bröst och området med lymfkörtlar nära det bröst som opererats.

Strålbehandlingen pågår oftast varje dag i tre till sex veckor. Om du är yngre än femtio år eller om det är svårt att avgöra om all cancer togs bort vid operationen kan den ibland pågå lite längre.

När du får strålbehandling kan huden bli röd och irriterad och ibland lite svullen under tiden för behandlingen och ett litet tag efter. Håll huden mjuk och återfuktad med en oparfymerad hudkräm.

Vad kan jag göra själv?  

Gå på de mammografiundersökningar du blir kallad till. En tidig upptäckt av bröstcancer ger bäst förutsättning för att behandla sjukdomen framgångsrikt.

Ha koll på dina bröst. Uppmärksamma alla förändringar som sker och ha som vana att känna igenom dina bröst med hjälp av händerna. Hitta en rutin som passar dig.

Livsstil

Övervikt, alkohol, rökning och en stillasittande livsstil har visat sig medföra en ökad risk för bröstcancer. Därför är det klokt att ta hand om dig och göra medvetna och sunda val gällande din kropp och din hälsa. 

När och var ska jag söka vård?  

Kontakta en vårdcentral om du har symptom som gör att du misstänker att du har bröstcancer.

Vi hjälper dig