Vård online
Vård online

Prostatacancer

Prostatacancer är den vanligaste formen av cancer i Sverige. Det finns olika behandlingar att få mot prostatacancer. Risken att drabbas av sjukdomen ökar med åldern och det är vanligt att prostatacancer upptäcks i 70-årsåldern. Varje år får närmare 10 000 personer i Sverige prostatacancer.

Mäns psykiska hälsa

Det är inte ovanligt att må psykiskt dåligt i perioder, men många män drar sig för att söka vård eller söker vård i ett senare skede än kvinnor.

Vad är prostatacancer?

Prostatan är en körtel runt urinröret som bildar vätska. Prostatacancer innebär att en cancertumör i prostatan har bildats. Tumören växer först inuti prostatakörteln, oftast i delarna längst från urinröret och i detta tidiga stadie märker du inte av sjukdomen. Det kan ta upp till 15 år innan cancertumören sprider sig eller ger symptom men ibland kan sjukdomen utvecklas snabbare.

Cancern kan sprida sig i kroppen och bilda fler tumörer, även kallat metastaser. Prostatacancer kan sprida sig till lymfkörtlar och skelett, till exempel till nedre delen av ryggraden och bäckenbenet. I sena stadier av sjukdomen kan det också bildas metastaser i andra organ, så som levern och lungorna.

Symptom

  • Du kan ha ett eller flera av dessa symptom:
  • Du behöver kissa ofta
  • När du vill kissa dröjer det innan urinen kommer
  • Du har svag urinstråle
  • Det finns blod i urinen

Om cancern har spridit sig kan du också uppleva andra symptom så som ont någonstans i skelettet utan att ha skadat dig. En del känner sig även trötta eller tappar matlusten och minskar i vikt.

Att ha besvär med att kissa kan ha andra orsaker än prostatacancer. Det kan till exempel bero på en godartad förstoring av prostatakörteln, något som är vanligt hos personer över 60 år. En godartad förstoring av prostatan ökar inte risken för prostatacancer.

När och var ska jag söka vård? 

Kontakta en vårdcentral om du tror att du har prostatacancer. Ofta är det inte bråttom och om det är helg kan du vänta till en vardag. Du hittar din närmsta Capio-mottagning  här.

Kontakta en vårdcentral så snart som möjligt om du har blod i urinen.  

Utredning och undersökningar 

Vid misstanke om prostatacancer görs några olika, vanliga undersökningar: 

PSA mäts med blodprov 

PSA är ett protein som bildas i prostatakörteln som kan mätas med blodprov. Förhöjda värden av PSA kan ha olika orsaker så som godartad prostataförstoring eller infektion i prostatan. Men ett förhöjt värde av PSA kan även vara ett tecken på cancertumör i prostatan.  

Läkaren känner på prostatan 

Genom att föra in ett finger genom ändtarmen kan läkaren känna på prostatakörteln. Undersökningen går snabbt och gör inte ont.  

Ett tecken på prostatacancer kan vara om prostatan är större, hårdare eller knöligare än normalt. Vanligtvis är prostatan jämn, fast och lite elastisk.  

Undersökning med magnetkamera 

Om PSA-värdet är förhöjt undersöks prostatan med magnetkamera. Då kan man se om det finns någon förändring.  

Vävnadsprov – prostatabiopsi 

Om förändringar hittas undersöks de med ultraljud och vävnadsprov från prostatan. Genom vävnadsprov kan läkaren säga om det är cancer, och om den växer snabbt eller långsamt. Ett annat ord för vävnadsprov är biopsi.  

Skelettskintigrafi  

Om du har prostatacancer kan skelettet behöva undersökas för att se om cancern har spridit sig. Du får då en liten dos radioaktivt ämne som sprutas in i blodet. Ämnet söker sig till områden i skelettet där skada kan finnas, till exempel på grund av cancer. Du undersöks med en speciell kamera som kallas gammakamera. Det radioaktiva ämnet försvinner snabbt ur kroppen.

Behandlingar 

Vilken behandling du kan få beror bland annat på hur stor cancertumören är, om den spridit sig och hur du mår i övrigt. Ibland kombineras olika behandlingar, men prostatacancer kan behandlas med kirurgi, strålning, hormoner och cytostatika.  

Om sjukdomen utvecklas långsamt och du har få besvär kan behandling gå att vänta med.  

Behandling med operation 

Med operation eller strålbehandling kan prostatacancer tas bort om inte sjukdomen spridit sig. Vid en operation tas prostatan och sädesblåsorna bort. Ibland tar man även bort några lymfkörtlar för att se om cancern spridit sig. Behandlingen görs när du är sövd.  

Efter operationen kan du få vissa besvär med till exempel försämrad förmåga att få stånd, urinläckage och ibland svullnad i ett eller båda benen om lymfkörtlar har tagits bort. Då finns det hjälp att få och mildare biverkningar brukar avta.  

Sluta med tobak och undvik alkohol före och efter operation 

Före och efter operation är det viktigt att helt undvika tobak. Det gör att såren läker bättre och att blodcirkulationen samt din kondition förbättras så att du snabbare återhämtar dig.  

Det bästa är att sluta med tobak helt, men om du inte klarar det så bör du avstå från tobak åtta veckor före och efter operation. Risken för komplikationer minskar om du även avstår från alkohol fyra veckor innan och efter operation.  

Behandling med strålning 

Strålbehandling ger samma chans som kirurgi att bli av med sjukdomen om den inte spridit sig. Det finns två olika typer av strålbehandling – yttre och inre.  

Yttre strålbehandling kan vara ett alternativ till operation om du har andra sjukdomar. Behandlingen tar bara några minuter och känns inte. Om du får yttre strålbehandling är det vanligt att strålningen sker en gång varje dag, fem dagar i veckan i sex till åtta veckor totalt.  

Om cancertumören är större och växer snabbt brukar inre strålbehandling, även kallat brachyterapi, användas. Behandlingen ges inuti prostatan. Då går det att få högre stråldos än vid yttre behandling utan att det påverkar den friska kroppsvävnaden.   

Inre strålbehandling kan du få på två sätt. Dels genom engångsbehandling. Då förs små korn med radioaktiv jod in med nålar genom huden bakom pungen in i prostatakörteln. Innan kornen förs in får du ryggbedövning eller blir sövd och sedan stannar du kvar på sjukhuset över natten. Behandlingen kallas även seedsterapi. Kornen strålar sedan under några månader och behöver inte tas bort när behandlingen är klar.  

Det andra sättet att få inre strålbehandling är genom upprepad behandling. Prostatakörteln strålbehandlas då med ett radioaktivt ämne några minuter genom nålar som förs in i huden bakom pungen. Du får ryggbedövning eller blir sövd och du stannar på sjukhuset i ett dygn. Efter två veckor får du sedan ytterligare en behandling. Detta kombineras ofta med yttre strålbehandling varje vardag i sammanlagt fyra till fem veckor.  

Behandlingar som kan bromsa sjukdomen 

Om sjukdomen spridit sig går det inte att ta bort prostatacancer. Strålning mot prostatan kan då bromsa sjukdomen om den bara spridit sig lite. Sjukdomen kan också bromsas med hormonbehandling för att det på olika sätt ska blir svårare för hormonet testosteron att bildas eller verka. Prostatacancer behöver testosteron för att kunna växa.  

Det finns olika läkemedel, kallade antiandrogener, som gör testosteronet mindre verksamt utan att minska kroppens produktion av testosteron. Med antiandrogener är biverkningarna mindre än vid andra hormonbehandlingar där testosteronet helt tas bort. Om sjukdomen spridit sig räcker oftast inte denna typ av behandling.  

Om prostatacancern spridit sig kan du behöva få bort testosteronet ur kroppen. Då kan du få ett läkemedel som gör att kroppen slutar producera testosteron. Du kan också få kombinera läkemedlet med cytostatika eller läkemedlet Zytiga. Zytiga hindrar att testosteronet bildas i cancercellerna.  

Testikeloperation 

Ibland kan det vara viktigt att snabbt få ut testosteronet ur kroppen och då kan du behöva få testiklarna borttagna. Det mesta av testosteronet bildas i testiklarna. Operationen görs med lokalbedövning och du kan lämna sjukhuset samma dag.  

Cytostatika 

Cytostatika kallas även för cellhämmande läkemedel. Läkemedel med cytostatika som tillhör gruppen taxaner kan användas vid prostatacancer.  

Vem får prostatacancer? 

Prostatacancer är den vanligaste cancerformen i Sverige och varje år får närmare 10 000 personer i landet prostatacancer. Det är vanligt att prostatacancer upptäcks i 70-årsåldern, eller tidigare om den är ärftlig. Oavsett orsak är det ovanligt att få prostatacancer innan man har fyllt 50. Förutom ärftlighet är det okänt vad som kan orsaka prostatacancer. 

Hos ungefär var tjugonde person som får prostatacancer är ärftlighet orsaken. Ärftligheten finns i vissa gener, men alla som ärver sådana gener får inte prostatacancer.  

Du kan få hjälp med att utreda risken för att du ska få prostatacancer. På en cancergenetisk mottagning kan du få hjälp med en sådan utredning om du har två eller fler genetiska släktningar med prostatacancer.  

Att få ett cancerbesked               

Det finns olika sätt att reagera på ett cancerbesked. Du kan behöva tid att prata med din läkare och annan vårdpersonal om vad beskedet innebär. Det finns hjälp och råd att få.  

Låt gärna en närstående följa med dig på ditt besök, om det är möjligt. Den närstående kan vara ett bra stöd och hjälpa dig att minnas vad som sagts.  

Kontakta vårdcentralen om du misstänker att du har prostatacancer. Du hittar din närmsta Capio-mottagning här

 

Mäns psykiska hälsa

Det är inte ovanligt att må psykiskt dåligt i perioder, men många män drar sig för att söka vård eller söker vård i ett senare skede än kvinnor.

Visar 107 mottagningar: