Capio
Capio
Capio

Hypertyreos

Hypertyreos innebär att du har för mycket sköldkörtelhormon, vilket gör att ämnesomsättningen blir för hög. Det kan leda till symptom så som hjärtklappning, rastlöshet och viktnedgång. Hypertyreos kallas också ibland för giftstruma. 

Vad är hypertyreos?

Till skillnad från hypotyreos, där sköldkörteln producerar för lite hormoner, produceras för mycket hormoner vid hypertyreos. Detta gör att kroppens celler och organ jobbar mer och du kan till exempel bli svettig, trött, få hjärtklappning och minska i vikt. De flesta blir bra med behandling.

Sköldkörteln hittar du på framsidan av strupen, under struphuvudet. Vid hypertyreos kan den ibland bli större och det kan kännas som ett ökat tryck mot halsen.

Symptom på hypertyreos

Symptomen uppkommer på grund av den höga halten av hormon i kroppen. Symptomen kan vara olika starka och skiljer sig från person till person. De utvecklar sig också oftast under några månader. De kan komma långsamt och du kan ha haft dem i månader eller år innan du lägger märke till att något inte stämmer med kroppen. Detta beror på att symptomen oftast liknar vardagliga besvär som du kan få av många olika anledningar.

Det är vanligt att få ett eller flera av följande symptom i början:

  • Du svettas och känner dig varm.
  • Du sover dåligt och är ofta väldigt trött, både fysisk och psykiskt. 
  • Du har hjärtklappningar och hög puls.
  • Du känner dig svag i musklerna och får darrningar, oftast i händerna.
  • Du kan minska i vikt, trots att du äter som du brukar eller till och med mer eftersom du är hungrigare.
  • Du får lösare avföring och behöver bajsa oftare.
  • Du tappar hår och får hudproblem.
  • Hypertyreos kan också göra att mensen blir oregelbunden.

En del personer kan känna sig rastlösa och ha svårt att slappna av. Hypertyreos kan också göra att du får ångest, blir orolig, känner dig nedstämd och blir arg lättare.

Du kan även få ögonbesvär vid hypertyreos. Detta gäller när du har den form som heter Graves sjukdom. Då kan ögonen till exempel svida, kännas torra, bli röda, tåras lättare och bli ljuskänsliga. De kan ibland göra ont och du kan få dubbelseende. Du kan också få uppspärrade ögon och en stirrig blick.

Det vanligaste är att få symptom när du är över 65 år, som till exempel trötthet, hjärtklappning, hög puls och oro. Du kan också få förmaksflimmer och hjärtsvikt.

Hypertyreos delas in i tre sjukdomar, beroende på orsak:

  • Vid knölstruma finns flera knölar i sköldkörteln som bildar för mycket hormon.
  • Vid Graves sjukdom gör immunförsvaret så att sköldkörteln bildar mer hormon.
  • Vid toxiskt adenom finns en knöl i sköldkörteln som bildar för mycket hormon.

Symptomen är desamma för alla tre sjukdomar som beskrivs här ovanför, men behandlingen kan däremot skilja sig åt. 

Undersökningar och utredningar

Du kommer få börja med att berätta om dina symptom när du kommer till läkaren. Sedan undersöks du genom en kroppsundersökning där läkaren även känner på din sköldkörtel. Vid hög puls undersöks du även med EKG. 

Du kommer också få lämna blodprov som sedan undersöks för att se om du har förhöjda halter av sköldkörtelhormon. 

Om du har höga halter av sköldkörtelhormon kommer du att undersökas vidare på en specialistmottagning. På mottagningen lämnar du fler blodprover och det är för att ta reda på varför sköldkörteln bilder mer hormon. Detta gör man för att se vilken behandling du får. Blodproven undersöks också för att se om de innehåller TRAK, vilket är antikropparna som gör att sköldkörteln tillverkar mer hormon. 

Resultatet av blodproven avgör vilken eller vilka undersökningar du kommer att få göra i nästa steg. Du kan behöva förbereda dig inför vissa undersökningar, men det kommer stå i kallelsen som skickas hem till dig. 

Behandling av hypertyreos

Behandlingen kan delas in i två delar. Den ena delen är för att minska symptomen och den andra delen behandlar själva orsaken till hypertyreos. Hur du behandlas och hur länge beror också på flera saker, bland annat följande: 

  • Hur mycket hormon sköldkörteln tillverkar.
  • Vad som orsakar din hypertyreos.
  • Storleken på din sköldkörtel.
  • Din ålder.
  • Dina symptom och hur du mår.
  • Om du har några andra sjukdomar.
  • Om du har ögonbesvär som är kopplade till Graves sjukdom.
  • Om du vill bli gravid inom en snar framtid.

Behandling av hjärtklappning och darrningar

Om du har symptom som hjärtklappning och darrningar behandlas du med läkemedel som heter betablockare. Du får dem oftast i början av behandlingen när du har mycket symptom.

Behandling av ögonbesvär

Vid Graves sjukdom kan immunsystemet ibland påverka ögonen. För att lindra besvären kan du använda ögondroppar vilket du kan köpa på ett apotek. Oftast minskar symptomen eller försvinner helt när hormonbalansen blir bra, men en del har fortfarande besvär trots att de fått behandling. Du kan behandlas av en ögonläkare om du har mycket ögonbesvär där behandlingen består av antiinflammatoriska läkemedel eller operation. Men det ska tillägas att det är ovanligt att behöva operera. 

Behandling för att minska tillverkningen av hormon

Det finns tre sätt att behandla hypertyreos:

  • Läkemedel
  • Radioaktiv jod
  • Operation 

Behandling med läkemedel

De läkemedel som används vid hypertyreos kallas för tyreostatika. Det här läkemedlet minskar sköldkörtelns produktion av hormonerna tyroxin, T4, och trijodtyronin, T3. När produktionen minskar får du mindre besvär av hjärtklappning, svettning, viktnedgång och skakningar.

Behandling med radioaktiv jod

Att behandlas med radioaktiv jod kan liknas vid en typ av strålbehandling i sköldkörteln där behandlingen förstör sköldkörtelns tillverkning av hormon. 

Inför behandling med radioaktiv jod behöver läkaren räkna ut hur mycket radioaktiv jod du behöver. Därför behöver du dricka en lösning som innehåller en ofarlig mängd radioaktiv jod före din behandling. Sköldkörteln tar då upp den radioaktiva joden oh använder joden när den bildar hormonerna. Det går alltså att mäta hur mycket jod som sköldkörteln har tagit upp eftersom joden är radioaktiv. 

När du har behandlats får du dricka en lösning eller svälja en kapsel med den uträknade mängden radioaktiv jod. Vävnaden påverkas mycket lite av strålningen och har effekt nästan enbart i sköldkörteln. Det räcker oftast med en behandling, men ibland kan det behövas två. Den andra behandlingen görs då efter cirka sex månader. Du blir oftast bättre inom fyra veckor, men ibland kan behandlingen göra att sköldkörteln läcker ut mer hormon under en period. Det går över, men kan vara jobbigt.  

Du ska undvika att träffa barn och personer som är gravida i ett par veckor efter att du har behandlats av radioaktiv jod. Dina ögonbesvär kan också bli sämre av behandlingen om du har Graves sjukdom. För att skydda ögonen kan du få behandling med kortison innan behandlingen med radioaktiv jod.  

Om du har Graves sjukdom behöver du använda läkemedel med sköldkörtelhormon resten av livet. Har du behandlats för en eller flera knölar kan sköldkörteln ibland fortfarande bilda tillräckligt med hormon, och du kanske inte behöver behandling med läkemedel. Men du kommer behöva lämna blodprover regelbundet för att kunna kontrollera halten hormon. 

Operation 

Vid en operation tar en kirurg bort delar av eller hela sköldkörteln för att minska tillverkningen. Därefter behöver du använda läkemedel med sköldkörtelhormon om hela sköldkörteln tagits bort. Du kan även behöva använda läkemedel om du har tagit bort en del av sköldkörteln, det beror på hur stor del av sköldkörteln som finns kvar. 

Efter behandling

Efter en behandling kan du vara trött och känna dig orolig, men det brukar försvinna så småningom. Det kan hända att du behöver vara sjukskriven en period efter att du har fått diagnosen. Hur länge beror på hur du påverkas av sjukdomen, och hur du orkar med ditt arbete.

Vad kan jag göra själv?

Ta promenader i stället för att träna

Du ska helst undvika fysisk aktivitet som höjer din puls när du har höga halter hormon eftersom pulsen redan är hög, men det går bra att ta promenader. 
Du kan vara fysisk aktiv igen när du har behandlats och hormonbalansen är bra. 

Ät som du brukar

Du kan äta som du brukar vid hypertyreos. Det går också bra att använda salt med jod till matlagningen. 

Rök inte

Rökning ökar risken för ögonbesvär.

Var uppmärksam med naturläkemedel 

Använd inte naturläkemedel som innehåller jod om du har hypertyreos eller har behandlats för det. 

Du får lämna blodprover regelbundet

Även om de flesta blir bra med behandling, finns det fortfarande risk för att få hypertyreos igen – särskilt om du har behandlats med läkemedel. Därför behöver du lämna blodprov med jämna mellanrum för att kontrollera halterna av hormon. 

Graviditet och hypertyreos

Berätta för din läkare om du är eller planerar att bli gravid. Behandlingen kan behöva ändras, beroende på hur du behandlas.

När och var ska jag söka vård?  

Du bör ta kontakt med din vårdcentral om du misstänker att du har hypertyreos. Om det är stängt kan du vänta tills vårdcentralen öppnar igen. 

Relaterade diagnoser

Vi hjälper dig