Vad är hypotyreos?
Hormonerna i sköldkörteln påverkar många av kroppens funktioner och styr vår ämnesomsättning. Vid hypotyreos bildas för lite hormoner vilket kan ge en rad olika symptom, till exempel att du är frusen eller att du blir trött lätt. Brist på just sköldkörtelhormon är betydligt vanligare hos kvinnor än hos män – ungefär 4 av 5 är kvinnor. Hypotyreos är vanligt och många har sjukdomen hela livet, men det finns bra behandling.
Hypotyreos innebär att du har brist på sköldkörtelhormon. Motsatsen är hypertyreos, vilket är när du har för mycket sköldkörtelhormon.
Symptom på hypotyreos
Hypotyreos kan ge många olika symptom och de kommer ofta smygande och långsamt. Ibland kan det ta flera månader innan symptomen är märkbara och kan också skilja sig från person till person. Ibland kan det vara svårt att lägga märke till symptomen, särskilt eftersom många av symptomen kan vara vanliga på grund av andra faktorer. Det kan också vara lätt att vänja sig vid symptomen om de är svaga och långsamt utvecklande.
Det är vanligt att få ett eller flera av följande symptom i början:
- Du blir tröttare och tröttare.
- Du känner dig orkeslös och har inte samma energi som innan.
- Du fryser lätt.
- Du har svårt att koncentrera dig.
- Du blir nedstämd.
Med tiden blir symptomen fler, då kan du få ett eller flera av de här symptomen:
- Du ökar i vikt.
- Du får torr hud, torrt hår och kan även tappa håret.
- Du blir hårdare i magen och kan få förstoppning.
- Minnet kan bli sämre.
- Du får låg puls.
- Du får ont i leder och i muskler.
- Du kan bli svullen i ansiktet.
Vår sköldkörtel ligger på framsidan av luftstrupen, under struphuvudet. Vid hypotyreos kan den ibland bli större och det kan kännas som ett ökat tryck mot halsen. Ibland kan du också känna med fingrarna att sköldkörteln blivit större. Hypotyreos kan även göra att det blir svårare att bli gravid.
Behandling av hypotyreos
Behandla hypotyreos gör man med läkemedel, vilket ersätter den minskade mängden av hormon. De flesta behöver ta läkemedel resten av livet och de allra flesta mår bra med behandling. I början får du en låg dos läkemedel, där dosen ökar allt eftersom. Symptomen minskar oftast efter några veckors behandling, men i vissa fall kan det ta upp till ett år. Om du har mycket låga halter av sköldkörtelhormon påverkas hjärtat och nervsystemet, då kan du behöva tillfällig vård på sjukhus.
Undersökningar och utredningar
När du undersökts för hypotyreos kommer du få berätta om dina symptom för din läkare. Du kommer få gå igenom om någon av dina nära genetiska släktingar har en sjukdom i sköldkörteln och efteråt kommer läkaren att känna på sköldkörteln och göra en kroppsundersökning. Därefter kommer du få lämna ett blodprov för att mäta halterna av sköldkörtelhormon och TSH (vilket är hormonet som stimulerar sköldkörteln).
Det ska tilläggas att du kan ha lägre halter av sköldkörtelhormon av andra orsaker än att sköldkörteln skulle bilda för lite hormon. Då brukar halterna oftast bli bra igen om de bara varit lite för låga. Därför kan du lämna ett nytt blodprov efter en tid.
Fler undersökningar om sköldkörteln är förstorad
Om din sköldkörtel är förstorad kan du behöva fler undersökningar eftersom du då kan ha struma. Du kan då få en remiss för att kunna göra den eller de undersökningar som krävs och får svar från den läkare som skrev din remiss.
Varför får man hypotyreos?
Att ha för låga halter sköldkörtelhormon kan bero på flera saker, här nedanför nämner vi några av dem.
Kronisk sköldkörtelinflammation
Oftast beror hypotyreos på en kronisk inflammation i sköldkörteln, vilket är den vanligaste orsaken till hypotyreos. Vid kronisk inflammation i sköldkörteln har immunförsvaret bildat antikroppar som förstör sköldkörteln, men det är oklart varför immunförsvaret bildar antikropparna.
Sköldkörteln kan bli större eller mindre vid kronisk sköldkörtelinflammation. När sköldkörteln blir större heter sjukdomen Hashimotos sköldkörtelinflammation eller Hashimotos tyreoidit. När den blir mindre heter sjukdomen atrofisk autoimmun sköldkörtelinflammation.
Graviditet och klimakteriet kan påverka sköldkörteln
En graviditet kan påverka hur sköldkörteln bildar hormon där tillverkningen kan både minska och öka och det är vanligast att man får förändrade halter efter en graviditet. Det går dock oftast över, men ibland kan man behöva behandling.
Sköldkörtelns tillverkning av hormon kan också påverkas i klimakteriet.
Efter behandling mot höga halter av sköldkörtelhormon
Om du har behandlats för en inflammation i sköldkörteln, så kallad tyrioidit, kan du också få låga halter av sköldkörtelhormon. Du kan även få låga halter om du har behandlats för hypertyreos, särskilt om du har behandlats med radioaktiv jod eller opererats. Behandling med strålning mot halsen kan också utveckla hypotyreos.
Efter operation mot struma
Struma innebär att sköldkörteln är förstorad och ibland kan man behöva operera bort en del eller hela sköldkörteln. Detta gör att sköldkörteln tillverkar mindre hormon, eller inget alls.
Vissa läkemedel kan orsaka hypotyreos
Läkemedel som innehåller det verksamma ämnet amiodaron kan påverka halterna av hormon, vilket kan både öka och sänka halterna av hormon.
Läkemedel som innehåller något av de verksamma ämnena litium, karbamazepin eller interferon kan också sänka halterna. Du bör lämna blodprov regelbundet om du använder något av läkemedlen för att kontrollera dina halter av sköldkörtelhormon.
Vissa läkemedel som används vid cancer kan också ge hypotyreos.
Medfödd hypotyreos
Det är ovanligt, men ibland kan barn födas med nedsatt funktion i sköldkörteln. Det är därför alla nyfödda barn i Sverige undersöks med ett blodprov. Om barnet skulle ha hypotyreos, behandlas man med sköldkörtelhormon resten av livet. Om barnet inte skulle behandlas, utvecklas och växer de inte som de ska.
Sjukdom i hypofysen
Om du har en sjukdom i hypofysen kan det sänka halterna av sköldkörtelhormon, men det är ovanligt. Hypofysen sitter i hjärnan och bildar ett hormon som stimulerar sköldkörteln.
Sjukdomar i sköldkörteln kan vara ärftliga
Sköldkörtelsjukdomar kan bero på gener som du ärver. Du kan helt enkelt lättare få hypotyreos om du har vissa gener. Detta gäller både för hypotyreos och hypertyreos.
Jodbrist
För att bilda hormoner behöver sköldkörteln jod. Brist på jod kan därför orsaka hypotyreos, men det är väldigt ovanligt i Sverige. Du får i dig tillräckligt med jod i och med maten du äter, till exempel fisk, skaldjur, mjölkprodukter och i salt med tillsatt jod.
Egenvård – vad kan jag göra själv?
För att undvika att få hypotyreos kan du använda salt som innehåller jod när du lagar mat. Att använda salt med jod är det enda du kan göra för att förebygga struma till exempel.
Det är extra viktigt att använda salt med jod om du är gravid eller ammar. Då behöver kroppen mer jod.
Graviditet och hypotyreos
Om du är gravid och har hypotyreos bör du berätta detta för din läkare. Även om du planerar att bli gravid. Vid en graviditet behöver dosen ofta ökas, men sänks igen efter förlossningen.
Du kommer att få lämna blodprov oftare om du är gravid eller om du ammar för att kontrollera dina halter av sköldkörtelhormon.
Det är inte svårare att bli gravid om du har hypotyreos och behandlas med sköldkörtelhormon, men en hypotyreos som inte behandlas kan göra det svårare att bli gravid. Vänta i stället med att försöka bli gravid tills dina halter av sköldkörtelhormon är på en bra nivå. Detta eftersom låga halter av sköldkörtelhormon under en graviditet kan påverka fostrets utveckling.
När och var ska jag söka vård?
Du bör ta kontakt med din vårdcentral om du misstänker att du har hypotyreos. Om det är stängt kan du vänta tills vårdcentralen öppnar igen.