Depression

Depression kännetecknas av en ihållande nedstämdhet samtidigt som du tappar intresset för saker du brukar tycka om att göra. Du kan känna dig orkeslös och en känsla av hopplöshet breder ut sig. Du kan få svårt att sova och kanske oroar du dig för olika saker.

En depression kan uppstå utan någon uppenbar orsak, men också i samband med svåra händelser i livet. Det finns bra behandling att få vid en depression.

Vad är en depression?

Att vara lite nedstämd och trött då och då hör livet till. Men om du har känt dig nedstämd, orkeslös och mer trött än vanligt under två veckor eller längre kan du ha fått en depression.

En depression innebär att det upplevs nästintill omöjligt att känna dig glad eller pigg. Du känner en konstant ledsenhet och det mesta känns tungt och meningslöst. Saker du brukar tycka om att göra intresserar dig inte alls och du orkar inte bry dig om vad som händer i din omgivning.

Det är vanligt med depression och det betyder inte att du är svag eller att du gör saker och ting fel. Det går att bli frisk från en depression så se till att sök hjälp så fort som möjligt. Det är dumt att vänta.

Symptom kopplat till depression

Det finns många olika symptom som är vanliga vid depression. Du kan känna igen dig i ett eller flera av dessa:

Du känner en känsla av hopplöshet.
Du tror inte gott om dig själv, du har låg självkänsla.
Du känner dig orkeslös och matt.
Du har koncentrationssvårigheter.
Du blir lättirriterad och känner ilska lätt.
Du har ångest.
Du mår inte bra i kroppen.
Du tänker självmordstankar.

Depression kan kännas i kroppen också, och det är inte ovanligt att du också känner av något av dessa symptom:

Du har besvär med magen.
Du har mycket huvudvärk.
Du har värk i axlar, nacke eller rygg.
Du har tappat matlusten, eller tvärtom – äter och dricker för mycket.
Du har tappat sexlusten.
Du har sömnsvårigheter.

En depression kan kännas väldigt tung och jobbig, både för dig själv men även för din närmsta omgivning. Det går att bli frisk och för många känns det lite bättre relativt snabbt när de väl sökt vård och påbörjat behandling. Så vänta inte med att kontakta vården om du misstänker att du har en depression.

Olika typer av depression

Den vanligaste typen av depression kallas för egentlig depression. Den delas ofta in i tre olika svårighetgrader som beskriver hur mycket din depression påverkar din förmåga att fungera i vardagen.

Lätt eller lindrig depression
Medelsvår eller måttlig depression
Svår eller djup depression

Har du en lätt eller lindrig depression fungerar din vardag i stort, även om du mår dåligt. Det är inte säkert att din omgivning ser och förstår att du mår dåligt.

Vid medelsvår eller måttlig depression har du svårt att få vardagen att fungera. Din närmsta omgivning märker tydligt att du inte mår bra.

En svår eller djup depression påverkar hela ditt liv på ett tydligt sätt. Du kan få svårt att äta, dricka och sova. Du är så sjuk att du inte klarar inte av vardagens krav och det är väldigt tydligt för din omgivning. Det är vanligt med självmordstankar när du har en djup depression.

Återkommande depressioner

Om du går länge med en depression utan att du söker hjälp och får behandling så ökar risken att du kommer att drabbas av återkommande depressioner. Därför är det mycket viktigt att du söker hjälp och får behandling tidigt.

Årstidsbunden depression

En vanlig typ av återkommande depression är den årstidsbundna. Det är vanligt att få depressiva besvär under den mörka tiden under året, så som t ex höstdepression. Men för en del är våren den jobbigaste tiden.

Utmattningssyndrom

Utmattningssyndrom kallas ibland för utmattningsdepression och är en följd av långvarig stress utan tillräcklig återhämtning.

Det är vanligt att depression förekommer vid utmattningssyndrom, men det är inte alla som drabbas.

Dystymi

Du kan ha en lätt depression som aldrig tycks gå över, den vara under mycket lång tid. Då kallas det för dystymi.

Det är vanligt att du får dystymi när du är ung. Då kan din nedstämdhet och den låga självkänslan som följer tolkas som ett personlighetsdrag. Det kan göra att vården missar att sätta rätt diagnos och du går miste om viktig behandling. Ge inte upp. Sök vård och stå på dig.

Förlossningsdepression - depression i samband med att du får barn

Det är vanligt att du blir trött och nedstämd graviditeten eller när du nyss blivit förälder. Men ibland blir nedstämdheten till en depression och det är viktigt att du söker hjälp så fort du känner att din nedstämdhet påverkar din vardag.

Prata med din barnmorska eller läkare. Ju snabbare du får behandling desto snabbare mår du bra igen.

Behandling av depression

Depression kan behandlas på flera olika sätt. Det beror på vad du själv föredrar och vilken typ av depression du har. Det är viktigt att du försöker att hålla fast vid dina vardagliga rutiner så gott du orkar under tiden du tillfrisknar från din depression.

De här olika formerna av behandling fungerar vid depression:

Råd och stöd
Psykoterapi
Läkemedel
Elbehandling

Egenvård - vad kan jag göra själv?

Det är alltid viktigt att ta hand om sin kropp och vara snäll mot sig själv.

Vistas utomhus. Dagsljus är viktigt för bland annat sömnen.
Rör på dig. Rörelse frigör må-bra-hormon i kroppen och dem behöver du.
Försök att sova tillräckligt. Varken för lite eller för mycket.
Ät på regelbundna tider. Försök äta näringsrikt och varierat.
Sträva efter att sänka dina krav. Låt saker vara bra nog. Spar på din energi.
Undvik alkohol. Depression och ångest förvärras av alkohol.

När och var ska jag söka vård?

Du ska söka vård om du känner att dig långvarigt nedstämd och du har svårt att hantera din vardag. Ju tidigare du får hjälp med dina besvär desto snabbare blir du frisk.

Kontakta oss på Capio Go eller en vårdcentral om du tror att du har en depression.