Vad är stress?
Stress är en naturlig kroppslig reaktion. Tidigare var stressreaktionen nödvändig för att överleva, men i det moderna samhället behöver vi sällan kämpa rent fysiskt för att undkomma faror som hotar oss till livet. Trots det så händer fortfarande samma saker i kroppen oavsett om du upplever ett faktiskt hot eller om du springer ikapp bussen som precis lämnade hållplatsen utan dig. Stressreaktionen aktiveras också vid psykiska ansträngningar, som när du blir arg på någon eller har för mycket att göra och känner brist på kontroll.
Vad är positiv stress?
Stress behöver inte alltid vara något negativt. Det är exempelvis vanligt att känna en viss stress inför olika tävlingsmoment, när du ska hålla ett tal eller inför att anordna en fest. Stressen kan då ge dig de där extra krafterna som behövs för uppgiften.
Olika situationer kan skapa olika stress för olika personer. Hur du reagerar i en situation beror mycket på personlighet och livserfarenhet. Men det finns saker som många människor blir stressade av, som exempelvis:
- Att ha för mycket att göra på jobbet eller i skolan.
- Att befinna sig i en situation som man inte kan kontrollera.
- Att uppleva att man inte lever upp till vissa sociala krav som ställs av omgivningen.
Det är alltså inte bara verkliga hot som kan orsaka stress. Eftersom hjärnan inte kan skilja på konkreta hot och de hot du endast föreställer dig ska inträffa, kan du med andra ord bli stressad av saker som inte hänt än och som kanske inte ens kommer hända.
För mycket stress kan göra så att du blir sjuk
Att vara stressad ibland och att gå igenom stressiga perioder hör livet till. Det är inte farligt för kroppen att hantera stress så länge du tar dig tid till återhämtning och får tillräckligt mycket sömn. Men när det uppstår en obalans och kroppen inte får tillräckligt med återhämtning kan det stressen bli skadlig. Långvarig stress och brist på återhämtning kan göra dig sjuk. Du kan få exempelvis hjärtinfarkt, utmattningssyndrom, fibromyalgi och andra tillstånd med långvarig smärta.
Symptom kopplat till stress
Stress påverkar många delar av kroppen och ger olika symptom för olika personer. Tydliga tecken och varningssignaler på att stressen gör dig sjuk kan vara en eller flera av följande saker:
- Du är trött när du vaknar på morgonen trots att du sovit länge och ostört flera nätter i rad.
- Du har svårt att koppla av och komma ner i varv.
- Du har svårigheter att somna på kvällen.
- Du vaknar tidigt på morgonen av dig själv och kan inte somna om.
- Du känner ångest.
- Du känner dig nedstämd och orolig.
- Du känner dig likgiltig för vad som händer runt omkring dig.
- Du har svårare att koncentrera dig.
- Du har fått dåligt minne och du glömmer av saker.
- Du fastnar lätt i negativa tankemönster.
- Du är lättirriterad och blir otålig över småsaker.
- Du har hjärtklappning, spänningshuvudvärk eller ont i magen.
- Du spänner dig och känner dig stel.
- Du har ont i kroppen.
- Du upplever att det är svårare att andas ordentligt.
- Du har minskad eller ingen sexlust alls.
- Du har en ökad infektionskänslighet och blir oftare sjuk.
- Du känner dig uppgiven och trött och drar dig för att umgås med andra.
- Du upplever att tiden inte räcker till så du drar upp på tempot ytterligare. samtidigt som du väljer bort vila, nöjen, fritidsaktiviteter och att umgås med andra.
- Du behöver koffein, sömnmedel, alkohol eller nikotin för att orka med vardagen.
- Du äter eller konsumerar alkohol eller nikotin som tröst.
Behandling av stress
Om du blivit sjuk av stress så går behandlingen i första hand ut på att du ska vila och återhämta dig. Du kan behöva hjälp och stöd från sjukvården, du kan till exempel behöva vara sjukskriven helt eller delvis en period för att komma i balans.
Beroende på vilka symptom ditt stressrelaterade bekymmer gett dig så ser behandlingen olika ut. Ibland kan samtalsstöd och kontakt med en psykolog vara till god hjälp, ibland kan läkemedelsbehandling behövas.
Kontakta oss på Capio Go så kan vi hjälpa dig.
Stresshantering och egenvård - vad kan jag göra själv?
Ett bra första steg är att se över din situation och försöka identifiera ett sätt att hantera din stress och oro. Oavsett om det är din arbetssituation eller ditt privatliv som orsakar stress så är det viktigt att du sätter dig ner och tar en funderare. Vad kan du göra för att lösa problemen? Är kraven som ställs på dig rimliga? Vem är det som ställer kraven? Finns det någon som kan hjälpa dig i din situation?
När du sätter dig ner och funderar över det som stressar dig kan det bli tydligt för dig att du behöver göra förändringar. Ibland kan det dock vara svårt att veta exakt hur du ska bära dig åt. Då kan det vara en bra idé att rådfråga en vän, kollega eller familjemedlem.
Öva på att säga nej
Om du har svårt att säga nej när någon ber dig om hjälp kan det göra att du tar på dig alldeles för mycket. Det går att säga nej på ett vänligt sätt. Du kan också be om att få fundera på saken och återkomma. Då hinner du fundera på om du verkligen hinner med att ta dig an ytterligare en uppgift. Om svaret är ”egentligen inte” eller ”kanske om jag…” är det bäst att säga nej.
Minska skärmtiden - stäng av datorn och lägg undan mobilen
Att hela tiden vara uppkopplad och nåbar kan skapa stress. Även sociala medier kan bidra till en inre stress. Därför kan det vara en god idé att införa stunder som är helt skärmfria.
Skriv en lista över det som stressar dig
Många som är stressade upplever att tankarna bara snurrar i huvudet och att det är svårt att sätta fingret på exakt vad det är som stressar. Genom att sätta sig ner och skriva ner det som gör dig stressad kan du få en bra överblick och där med göra något åt det.
Ta hand om kroppen inifrån och ut
Ät hälsosamt och varierat och se till att du får i dig tillräckligt med näring. Det ger dig bäst förutsättningar för en jämn energinivå genom hela dagen. Försök också att vara aktiv i vardagen och att röra på dig. Då blir du starkare och orkar mer, både psykiskt och fysiskt. Den som har en bra kondition har bättre motståndskraft mot stress.
Sov ordentligt
Sömn är läkande och behövs för att kroppen ska få vila, återhämta sig och bearbeta alla intryck. Det är direkt kontraproduktivt att sova mindre för att hinna med mer. Om du inte sover tillräckligt ger du inte dig själv rätt förutsättningar att behålla din energinivå och förmåga att behålla fokus under dagen.
De flesta behöver sova ungefär sju timmar per natt, men många behöver mer än så och en del klarar sig med mindre. Etablera bra sömnrutiner och testa avslappningsövningar om du har svårt att somna på kvällen.
Ta det lugnt med alkoholen
Alkohol kan fungera avslappnande för stunden men kan i längden göra dig mer känslig för stress. Om du har svårt att slappna av finns det andra bättre och mer effektiva alternativ.
Koppla av och hitta ett lugn
Det finns olika sätt att slappna av och det är individuellt hur vi skapar lugn och ro i kroppen. Välj det sätt som funkar bäst för dig och som du njuter mest av. Det kan exempelvis vara:
- Avslappningsövningar och mindfulness
- Fritidsaktiviteter av olika slag
- Fysisk aktivitet
- Att spendera tid i naturen
- Att få massage
- Att umgås med nära och kära.
Sänk tempot
När du är stressad är det vanligt att du har ett högt tempo i allt du gör. Försök att göra det till en vana att sänka tempot och göra saker långsammare. Prata, andas, gå och ät långsammare.
Håll kontakten
Det är vanligt att känna ett stort behov av ensamtid när man är inne i en stressig period och därför hör man inte av sig lika mycket till sina nära och kära. Att känna stöd och samhörighet med andra är viktigt så försök att hålla kontakten. Man behöver inte alltid träffas. Att prata i telefon kan räcka.
När och var ska jag söka vård?
Ta kontakt med din vårdcentral eller din företagshälsovård om du upplever stress och får ångest, hjärtklappning eller sömnproblem. Vänta inte. Det är viktigt att du söker hjälp så snart som möjligt om du mår dåligt av stress eftersom stressjukdomar kan ta lång tid att läka.
På vårdcentralen kan du få träffa läkare och få samtalshjälp hos en kurator eller psykolog. Du kan även få hjälp av en fysioterapeut.
På speciella stresskliniker och på öppna psykiatriska mottagningar kan du få mer specialiserad hjälp.