Ofrivillig ensamhet – Så kan du hjälpa
I Folkhälsomyndighetens nationella befolkningsundersökning från 2022 uppgav nästan var fjärde tillfrågad att de har besvär av ensamhet eller social isolering. Det var vanligast bland unga vuxna och äldre, men ensamhet kan drabba alla någon gång under livet. Här berättar Johanna Mehra, psykolog på Capio, om vad ensamhet kan leda till och vad du som medmänniska kan göra för att bryta någons sociala isolering.
Ensamhet och hälsa
Hur påverkas vår psykiska hälsa av ensamhet?
Vi är byggda för social samvaro och att inte få någon input av andra människor, att tappa de bitarna av livet, kan göra oss ledsna. När vi är ofrivilligt ensamma kan man se att nivån av stresshormoner ökar, och om det pågår en längre tid blir det en sorts lågintensiv stress som påverkar kroppen både psykiskt och fysiskt. Det kan också leda till hopplöshetskänslor och att du får negativa tankar som i förlängningen kan leda till en depression. Att vara ensam kan också upplevas som skamfyllt, särskilt nu för tiden med sociala medier där det nu finns så många ytor där man kan jämföra sig med andra.
Hur påverkas vi fysiskt av ensamhet?
Det är just den lågintensiva långvariga stressen som kan påverka oss fysiskt, i form av till exempel hjärt- och kärlsjukdomar. Och är jag ensam kanske jag dessutom sover sämre, äter sämre och inte rör på mig – det i sin tur ger också fysiska bekymmer.
Frivillig ensamhet
Ensamhet som är självvald. Du kan ha valt att inte ingå i något socialt sammanhang och dra dig undan i perioder.
Ofrivillig ensamhet
En upplevelse av att inte vara önskad eller delaktig i det sociala livet. Den här typen av ensamhet är den som på sikt kan skada hälsan.
Ensamhet hos barn och ungdomar
Hur vet jag om mitt barn lider av ensamhet?
En del barn behöver få dra sig undan. De befinner sig i stora sociala sammanhang hela dagen, så man behöver inte bli rädd om barnet vill sätta sig vid datorn en stund när hen kommer hem. Det viktigaste är att prata med ditt barn. Inte bara när du tror att något är fel, utan prata allmänt - var en del av barnets vardag. Vad har de för vänner, vad gör de, vad lyssnar de på för musik? Då kommer du märka när det blir ett skifte. Det är svårare att se signalerna om man inte pratar med varandra från början.
Vad kan jag göra för att stötta mitt barn?
Barn är kloka. Du kan ställa en rak fråga som “känner du dig ensam?”. Vi behöver inte vara så rädda för att prata och visa ett ärligt engagemang. Sen kan du även prata med skola eller förskola för att få en bredare bild. Det kan ju vara så att barnet är jättesocialt där. Det kan även vara bra att veta att skolan har ett ansvar i att barnet ska vara socialt tryggt.
Barn som är hemmasittare – hänger det ihop med ensamhet?
Problematisk skolfrånvaro är absolut kopplat till ensamhet och något man behöver bryta så fort som möjligt. Benämningen “hemmasittare” låter som att ansvaret ligger på barnet, men egentligen är det omgivningen man ska fokusera på. Vad i omgivningen är det som gör att mitt barn stannar hemma? Där behöver skola och föräldrar jobba ihop för att hitta anledningen. Man har också sett att ensamhet är en faktor för att sin tur få problematisk skolfrånvaro. Ena delen är att ensamhet kan bidra till frånvaro, men också att frånvaro i sig kan bidra till ensamhet. Skolan är den stora sociala biten för barn och unga, är man inte där missar man väldigt mycket social kontakt.
Kan kontakter online likställas med fysiska kontakter?
Inte fullt ut. Kontakter online kan vara väldigt positivt för vissa unga, speciellt de som annars har knepigt med sociala kontakter. Man ska inte per automatik säga att digitala kontakter är dåligt, det beror helt på personen och kontakterna, och det kan definitivt vara bättre än att inte ha någon kontakt alls.
Social ensamhet
Du känner dig ensam på grund av att du inte har vänner runt omkring dig.
Emotionell ensamhet
Du kan ha mycket sociala kontakter, men uppleva dig ensam. Du känner att du inte har någon att dela dina tankar med, eller att ingen förstår dig.
Tips och råd från psykologen
Vad kan man göra själv för att bryta sin ensamhet?
- Var snäll mot dig själv. Vi är inte så dåliga som vi tror, försök känna att “jag duger hyfsat som jag är”.
- Bestäm dig själv för att du faktiskt vill göra något. Du måste göra ett aktivt val för att bryta ensamheten.
- Gå ut och befinn dig där människor är. Bara att göra det kan höja måendet, så det kan vara värt att testa.
- Se vilka grupper som finns runt om dig. Föreningar, frivilligorganisationer, kyrkor eller liknande ställen som erbjuder en strukturerad gemenskap kan vara en bra startpunkt.
- Ta små steg i din omgivning. Kan du säga hej till några fler människor? Funkar det kan man föreslå en kaffe. Och våga ta ett nej! Ett nej behöver inte betyda att ni aldrig kommer ta en kaffe, det kan betyda “vi tar det sen”.
- Sök professionell hjälp där du kan få stöttning i att hantera tankar och känslor.
Vad kan man göra för att hjälpa någon bryta sin ensamhet?
- Prata mer med varandra. Säg hej, le mot någon på gatan.
- Våga fråga hur någon mår och komma med förslag på vad ni skulle kunna göra tillsammans.
- Hör av dig via telefon eller sociala medier.
- Våga ta kontakt vid livshändelser som skilsmässa eller dödsfall. Visa att du finns där och fråga om du kan hjälpa till med något, eller bara lyssna.
- Stötta personen till rätt hjälp eller kontaktuppgifter till föreningar, hjälporganisationer etc.
