Symptom och förlopp
Kikhosta börjar ofta med förkylningssymtom; hosta, snuva och lätt feber. Efter 1–2 veckor kommer hostanfallen. Ett anfall består av flera hostattacker som avslutas med en kraftig inandning som ger ett ”kiknande” ljud. Barn med kikhosta kan ibland få svårt att andas och bli blå i ansiktet av syrebristen.
Det händer att hostan leder till kräkning, då slem kommer upp från lungorna. Man kan också få näsblod eller brustna blodkärl i ögonen. Barn med kikhosta har ofta flest hostanfall under natten.
Hostan som leder till kikningar varar oftast i 2-8 veckor. Därefter följer en period på 1-4 veckor där attackerna avtar gradvis, men de han hålla sig kvar i flera månader och följas av en längre tid av vanlig hosta.
Ibland kan man bli allvarligare sjuk genom att drabbas av en samtidig lunginflammation med annan bakterie.
Vaccination och immunitet
Vaccin mot kikhosta ingår i det nationella barnvaccinationsprogrammet. Det rekommenderas också att gravida tar kikhostevaccinet, för att ge skydd åt barnet innan det vaccineras. Vaccinet skall tas minst två veckor före beräknad förlossning, men helst tidigare för att kunna ge skydd även om barnet föds för tidigt. Vaccinet är gratis inom vaccinationsprogrammet och för gravida.
Bland de små barnen är det främst de ovaccinerade som får kikhosta, men det är en missuppfattning att kikhosta endast drabbar små barn och att BVC:s vaccinationsprogram innebär att man sedan alltid är skyddad mot smitta.
Immuniteten avtar med åren, så både äldre barn och vuxna kan insjukna i kikhosta trots att de är vaccinerade eller har haft kikhosta tidigare. Symptomen blir dock oftast lindrigare, vilket kan göra det svårt att skilja kikhostan från annan långvarig hosta.
Behandling
Då kikhosta är allvarligast för spädbarn är det inte ovanligt att barn yngre än sex månader behöver sjukhusvård. Här kan de vid behov få hjälp med andningen eller att rensa luftvägarna från slem.
Kikhosta kan lindras med hjälp av antibiotika om det ges inom den första veckan av kikningar, det minskar också risken att smitta andra. Hostmedicin brukar inte ha någon effekt på kikhosta.
När och var ska jag söka vård?
Kontakta en vårdcentral om:
- Du misstänker att du eller ditt barn har kikhosta.
- Du eller ditt barn har haft hosta i mer än tre veckor utan att hostan verkar avta.
Du behöver inte söka vård någon annanstans om det är stängt. Du kan vänta tills vårdcentralen öppnar.
Kontakta en vårdcentral eller jourmottagning om:
- Ditt barn är yngre än ett år och har utsatts för kikhostesmitta.
- Du som vuxen har haft hosta i två veckor eller mer och umgås nära med barn som är yngre än ett år.
- Du är gravid efter vecka 27 och har haft hosta i två veckor eller mer.
- Du eller ditt barn har kikhosta och symtomen förändras, till exempel att du eller barnet får stigande feber. Det kan tyda på någon form av följdsjukdom.
Du behöver inte söka vård någon annanstans om det är stängt. Vänta tills den jouröppna mottagningen eller vårdcentralen öppnar.
Du kan få sjukvårdsrådgivning via 1177 dygnet runt.
När är det bråttom?
Om ditt barn är yngre än sex månader och har hosta med kikningar ska du genast söka vård på en akutmottagning.
Sök alltid akut om du eller ditt barn får svårt att andas.
