Varför görs fotkirurgi?
Målet med fotkirurgi och fotledskirurgi kan vara att minska smärta, öka rörligheten i foten eller att du till exempel ska kunna använda skor utan att få ont. Innan det beslutas om operation eller behandling brukar du behöva ha gått igenom en röntgen först.
När behövs fotkirurgi?
Många operationer görs på grund av artros, reumatiska sjukdomar, missbildningar eller idrottsrelaterade skador. Inom fotkirurgi delar man upp de olika besvären i bakfotssmärta, mellanfotssmärta och framfotssmärta. Vid bakfotssmärta kan det till exempel handla om hälsenebesvär, artros i fotleden eller Osteokondrit i fotleden.
Vid mellanfotssmärta kan det till exempel handla om instabilitet i mellanfot eller plattfot.
Vid framfotssmärta kan det till exempel handla om snedställda tår (hallux valgus), stela tår (hallux rigidus) eller andra tåbesvär.
Så går en operation till
Det finns en mängd metoder att välja bland när det kommer till fotkirurgi, beroende på vilket besvär du sökt för. Du kan bli opererad som vanligt eller med hjälp av så kallad titthålskirurgi. Titthålsoperation, eller artroskopi som det heter, innebär att läkaren undersöker och opererar med hjälp av ett tunt metallrör som förs in i leden genom ett litet hål.
Som bedövning används antingen lokal anestesi eller narkos.
Det varierar hur länge du behöver stanna kvar på avdelningen efter din operation. Många operationer görs som dagkirurgi, vilket innebär att du kommer till sjukhuset på avtalad tid, den dag operationen ska ske och att du gå hem samma dag. Mer avancerad fotkirurgi kan kräva att du blir kvar över natten eller ett par dagar.
Risker med operation
Den vanligaste komplikationen vid all kirurgi, även mindre ingrepp, är sårinfektion. Infektionen är oftast ytlig och kräver bara sårvård och endast i enstaka fall antibiotikabehandling.
Vid kirurgi med efterföljande gipsning, som till exempel behövs efter en steloperation av fotled, finns en liten risk för blodpropp. Då får du förebyggande medicin – blodförtunnande läkemedel – som skrivs ut efter operationen.
Vid steloperation finns även en liten risk att leden inte läker ihop som den ska. Det finns även andra risker som du kan diskutera med din läkare.
Sjukskrivning och rehabilitering
En fotoperation innebär en del omställningar, ibland under lång tid efter operationen. Den första tiden efter ett ingrepp kan vara väldigt olika. Ibland tillåts belastning medan man vid andra ingrepp inte får belasta alls. Du får de hjälpmedel du behöver utskrivna av en arbetsterapeut, som till exempel rollator eller rullstol, för att avlasta foten. I rehabiliteringsfasen kan en fysioterapeut hjälpa dig att behålla och träna upp muskler igen.
Du kommer ha ont efter vissa operationer, ofta i ett par veckors tid, så därför får du smärtstillande läkemedel utskrivet av din läkare.
Beroende på ingreppets typ så kan det dröja mellan 3-12 månader innan du är helt återställd.
Du kan behöva vara sjukskriven ett tag efter operationen. Sjukskrivningens längd varierar beroende på vilket ingrepp som gjorts, och vilket slags arbete du har men ofta behövs ett par veckors vila. Tungt stående/gående arbete kräver ofta längre sjukskrivning.