Vad är fotledsartros?
Artros kännetecknas av obalans mellan uppbyggnad och nedbrytning i ledbrosket, där de nedbrytande faktorerna överväger. Ledbrosket tunnas ut och kan så småningom försvinna helt. Ledbrosket fungerar som en skyddande hinna och glidyta mellan leddelarna.
Symptom
Stelhet, värk och belastningssmärta är de vanligaste symptomen.
Felställning eller snedhet och instabilitet i fotleden kan ibland förekomma.
Leden kan svullna till och från.
Besvären vid artros brukar gå i skov. Perioder med intensiva besvär kan följas av perioder med symptomfrihet. Prognosen för den enskilde går inte att förutse. Längden på skov varierar över tid och även från individ till individ. En del har inga besvär alls av sin artros.
Vem drabbas?
Den exakta orsaken till artros är fortfarande okänd. Det finns ett antal kända riskfaktorer som ökar risken för utveckling av artros.
Ålder, ärftlighet och skador i anslutning till leden kan spela in.
Även systemiska sjukdomar som drabbar leder (till exempel gikt, reumatism) samt genomgångna infektioner i leden kan angripa ledbrosket.
Egenvård - vad kan jag göra själv?
Artros går inte att bota men symptomen går att lindra. Behandlingen bör tidigt inriktas på att minska symptomen och förbättra funktionen. Det finns mycket du själv kan göra för att leva ett gott liv med artros.
Vid värk och svullnad kan receptfria inflammationsdämpande mediciner lindra besvären och ibland provas kortisoninjektion.
Anpassad rörelse- och motionsträning kan provas samt viktnedgång vid övervikt.
Du kan också prova skor med stel "rullsula" (MBT-liknande skor) som du kan köpa i sport- och skoaffärer samt i rehabbutiker utan remiss.
När och var ska jag söka vård?
Sök i första hand din husläkare på din vårdcentral eller företagshälsovård som kan beställa röntgen. Vill du diskutera kirurgiska möjligheter skickas remiss till ortoped/fotkirurg.
Operation
Vid svår fotledsartros får man överväga steloperation eller fotledsprotes. Val av metod sker i samråd mellan dig som patient och kirurg.
Risker med operation
Den vanligaste komplikationen vid operation är infektion. Infektionen är oftast ytlig och kräver bara sårvård och endast i enstaka fall antibiotikabehandling.
Vid kirurgi med efterföljande gipsning finns risk för blodpropp. Förebyggande medicin skrivs ut efter operationen.
Vid steloperation finns risk för utebliven läkning, vilket kan leda till ytterligare operationer.
Vid protesoperation finns risk för lossning och slitage.
Det finns även andra risker som du kan diskutera med din läkare.
Sjukskrivning och rehabilitering
Sjukskrivningens längd varierar beroende på vilket slags arbete du har men ofta behövs minst sex veckor. Tungt stående/gående arbete kräver ofta fyra-sex månaders sjukskrivning.
