Vad är PMS?
PMS är kopplat till menscykelns andra halva och symptomen börjar någon gång efter ägglossning och håller ofta på till nästa mens. PMS innebär att humöret förändras och att du kan få andra kroppsliga besvär.
Det är vanligt att uppleva någon form utav PMS, men det kan variera från person till person vilka typer av besvär man får och hur starka de upplevs. Det kan även variera från månad till månad. Besvären kräver oftast ingen behandling med läkemedel.
Vad är PMDS?
PMDS står för premenstruellt dysforiskt syndrom och innebär att du får psykiska besvär under perioden innan mens. Besvären vid PMDS kan vara så svåra att de påminner om depression och ångest. Skillnaden är att symptomen vid PMDS avtar när mensen väl kommer.
PMDS kan påverka hela tillvaron. Det kan till exempel göra att du hamnar i konflikter och undviker att umgås med andra. Du kanske drar dig tillbaka och slutar göra det du vanligtvis brukar tycka om att göra.
Ungefär 3-5 % av alla som har regelbunden mens har PMDS.
Symptom
Vid PMS kan du känna igen dig i något eller några av symptomen nedan:
- Du känner dig irriterad och lättretlig.
- Du känner dig orolig och ångestfylld.
- Du får snabba humörsvängningar.
- Du känner dig nedstämd och får mindre lust att hitta på saker.
- Du känner dig trött och får mindre energi.
- Du får svårare att sova.
- Du får ont i huvudet.
- Du blir hungrigare än vanligt och sötsugen.
- Du känner av spänningar i brösten eller att de blir ömma.
- Du blir svullen i kroppen och särskilt över magen.
För att bli diagnostiserad med PMDS så ska fem av symptomen ovan stämma in på dig, och ett av dem ska vara bland de fyra översta.
PMS och PMDS brukar börja upp till en vecka innan du ska ha mens och minska eller försvinna helt när mensen väl kommer. Symptomen kan alltså finnas kvar de första två till tre dagarna under mensen.
Varför får man PMS eller PMDS?
Exakt vad som orsakar PMS eller PMDS är inte helt känt. Forskare tror att det kan ha att göra med de ämnen som bildas när hormonet progesteron bryts ner. Halten av progesteron ökar i kroppen när du har fått ägglossning för att sedan minska igen efter cirka två veckor, om du inte blir gravid. Att du får PMS eller PMDS kan bero på att du är känslig mot de ämnen som bildas när progesteron bryts ner.
Vissa känner av PMS eller PMDS redan i tonåren, men det är vanligast att de dyker upp när du är över 30 år. Ibland kan besvären bli värre efter att du har fött barn. När du kommer i klimakteriet och slutar få mens, så slutar även besvären.
Vad kan jag göra själv?
Dagliga, enkla vanor kan göra stor skillnad för hur du mår. Ta dig tid för saker som du vet att du mår bra av, och som gör att du slappnar av. Det kan till exempel vara att:
- Träna eller röra på dig.
- Försöka att få tillräckligt med sömn.
- Äta bra mat på regelbundna tider.
- Träna avslappning, till exempel genom yoga eller mindfulness.
- Ta det lugnt och stressa mindre.
Detsamma gäller dig som har PMDS, men då kan du även behöva komplettera med läkemedel.
Eftersom PMS och PMDS kommer regelbundet kan du lära dig förstå och känna igen symptomen. Det kan kännas lättare om du vet vad de beror på och att de går över.
Ett tips för att vara bättre förberedd är att skriva in de aktuella dagarna i en kalender, eller använda dig av appar som gör det lätt att komma ihåg var i menscykeln du befinner dig. Kanske kan du berätta för personer i din omgivning när det börjar närma sig perioden av PMS eller PMDS, så det lättare kan förstå och stötta dig?
När och var ska jag söka vård?
Kontakta din vårdcentral, ungdomsmottagning eller gynekolog om du upplever att din PMS eller PMDS påverkar din vardag och livskvalitet negativt. Och vi finns ju alltid här för dig, online och i vår app, och kan hjälpa dig vidare.
Behandling av PMS och PMDS
Det är olika för olika personer vad som lindrar besvären vid PMS och PMDS. Därför får du testa dig fram för att hitta det som hjälper just dig. Det kan vara med en samtalskontakt vid några tillfällen, psykoterapi eller psykologisk behandling, avslappning eller mindfulness.
För en del kan behandling med antidepressivt läkemedel, p-piller eller vätskedrivande läkemedel vara effektivt.