Bulimi

Bulimi är en ätstörning som innebär att du hetsäter och sedan försöker göra dig av med maten, exempelvis genom att kräkas, använda laxerande medel, fasta eller träna hårt. Bulimi är en allvarlig sjukdom som påverkar dig både fysiskt och psykiskt. Om du inte får behandling kan den leda till allvarliga skador. Med rätt behandling blir de allra flesta friska från bulimi. Men det kan ta lång tid.

Vad är bulimi?

Bulimi (bulimia nervosa) är en form av ätstörning som kan drabba oss alla, oavsett kön och ålder, och innebär att du hetsäter och sedan försöker göra dig av med maten. Till skillnad från anorexi kan bulimi vara svår att upptäcka eftersom kroppsvikten oftast inte påverkas så pass mycket att det syns.

Bulimi och anorexi har en del gemensamma nämnare och det är inte ovanligt att utveckla bulimi efter att tidigare ha haft anorexi. Det finns också en form av anorexi som innebär att du svälter dig själv samtidigt som du har bulimi.

När du har bulimi är det vanligt att du utvecklar ett slags mönster där du, ofta flera gånger i veckan, tappar kontrollen och hetsäter stora mängder mat och kort där efter försöker göra dig av med maten.

Det är vanligt att du innan du hetsäter känner ett ökande sug efter mat som du vanligtvis försöker undvika och förbjuda. Det kan vara exempelvis chips, mackor, godis eller glass. Suget efter det förbjudna trappas upp samtidigt som du känner en ökande ångest. Till slut kan du inte stå emot längre och du börjar hetsäta. När du väl börjat hetsäta är det vanligt att det känns som att du helt tappat kontrollen över dig själv och det känns som om du inte kan sluta.

Efteråt kan du känna skam, ångest och skuld över att du hetsätit. Du kan känna att du måste kompensera för hetsätandet genom att göra dig av med det du precis ätit. Då kanske du kräks, använder laxermedel eller tränar hårt. När du gjort det kan du först känna en känsla av lättnad, men sedan är det vanligt med en stark känsla av utmattning.

Det är också vanligt att känna självförakt, känslor av sorg, tomhet och hopplöshet. Ofta kommer suget och ångesten också tillbaka. Att bryta det här mönstret kan vara svårt att lyckas med på egen hand och därför är det viktigt att söka hjälp.

Vad händer i kroppen?

Om du har bulimi kretsar dina tankar kring mat i stort sett hela tiden. Du har ett stort kontrollbehov och bulimin blir ett sätt för dig att tillfälligt kontrollera dina känslor och din ångest. Självkänslan är väldigt beroende av kroppsform och vikt. Det är vanligt att du känner dig missnöjd med dig själv och att du ställer orimligt höga krav på dig själv.

Det är också vanligt att:

Vara nedstämd eller deprimerad
Ha tvångstankar
Ha ångest och fobier
Utveckla självskadebeteenden och få självmordstankar

Bulimi har stor påverkan på psyket, men också på vad som händer i kroppen. När du har sjukdomen bulimi så sker bland annat följande i din kropp:

Kroppen ställer in sig på svält.
Du får vätskebrist.
Salthalten ändras och kan ge besvär med hjärtat, skapa irritation och blödningar i magens slemhinnor och i matstrupen.
Du kan få frätskador på tänderna, sprickor i mungiporna, inflammation i matstrupen och svullna spottkörtlar.
Du kan få vitaminbrist och blodbrist till följd av järnbrist. Järnbristen gör att du kan känna dig mycket trött.
Du kan få ont i magen och problem med tarmarna, förstoppning och gaser.
Mensen kan utebli eller bli oregelbunden.

De flesta kroppsliga besvär som bulimin orsakar, brukar försvinna när du börjar äta regelbundet igen.

Symptom

En ätstörning kan utvecklas snabbt eller över tid. Det kan vara svårt att upptäcka och erkänna att du är sjuk. Om du känner igen dig i några av de här besvären kan du ha bulimi eller någon annan ätstörning:

Du hetsäter, det vill säga att du tappar kontrollen och på kort tid äter stora mängder mat. Detta gör du flera gånger i veckan. När du hetsäter äter du ofta mat som du i vanliga fall försöker undvika, som till exempel mat som innehåller mycket salt, socker och fett.
Efter att du hetsätit gör du dig av med det du ätit genom att till exempel ta laxerande medel, kräkas, fasta eller träna hårt.
Du känner ofta skuld, skam och ångest inför ditt beteende.

Det är också vanligt att du försöker dölja dina problem och låtsas som att allt är bra. Du kanske drar dig undan och börjar isolera dig för att ingen ska upptäcka vad du håller på med. Detta kan leda till att det dröjer lång tid innan du söker hjälp.

Om du känner igen dig i ovanstående beteenden är det viktigt att du söker professionell hjälp. Det finns bra hjälp att få och ju tidigare du söker vård, desto bättre.

Behandling

Du som har bulimi behöver hjälp med att förändra ditt sätt att förhålla dig till hur du äter mat och att hantera dina känslor. Den behandling du får i första hand är psykoterapi. Ibland kan även läkemedel ingå i behandlingen.

Vad kan jag göra själv?

Ett bra första steg är att ta reda på så mycket som möjligt om sjukdomen och hur den behandlas. Genom att göra det kan det kännas lättare att söka hjälp.

Om du har bulimi eller någon annan ätstörning kan det också vara bra att:

Börja prata med andra och få nya perspektiv.
Våga prata om dina känslor.
Ta reda på vad kroppen behöver för att må bra.

Prova igen om hjälpen inte fungerade första gången

Om du som bulimiker tidigare sökt hjälp men inte kände att det hjälpte kan du testa att söka hjälp någon annanstans. Kanske kände du inte att du fick det förtroendet som du önskat för de personer som hjälpte dig förra gången eller så kanske timingen inte var helt rätt. Ibland kan det ta tid innan det känns helt rätt att ta emot hjälp. Ta ny sats och testa igen!

När och var ska jag söka vård?

För att ta reda på om du har bulimi behöver du ta kontakt med vården. De hjälper dig med en utredning för att ta reda på om du har bulimi eller om dina symptom beror på andra kroppsliga sjukdomar som liknar ätstörningar.

Du som är under 18 år

Om du är under 18 år kan du kontakta din vårdcentral, ungdomsmottagningen, elevhälsan eller barn- och ungdomspsykiatrin (BUP). Ibland behövs en remiss från en vårdcentral för att få hjälp via BUP.

Du som är över 18 år

Om du är 18 år eller äldre kan du boka tid på din vårdcentral, en psykiatrisk mottagning eller på företagshälsovården om du jobbar. Om du är mellan 20-25 år kan du också vända dig till en ungdomsmottagning.

Specialiserad mottagning

Om du behandlats inom öppenvården och känner att du behöver mer hjälp, kan du be din psykolog att remittera dig till vår ätstörningsklinik Capio Ätstörningscenter Varberg. Vi erbjuder dig tid för bedömningssamtal och studiebesök på enheten inom två veckor, efter att vi mottagit specialistremiss och betalningsförbindelse.