Vad sker i kroppen om man är glutenintolerant?
Vid glutenintolerans saknas förmågan att effektivt ta upp näring i tarmen. Det beror på en onormal reaktion på gluten, som i sin tur leder till att tarmluddet slätas ut. Själva tarmluddet är små veck i tarmen som gör att ytan för näringsupptag blir stor, så när luddet försvinner blir ytan i stället mindre vilket i sig leder till att en del av näringen du har ätit passerar vidare ut genom tarmen med avföringen.
Vad är gluten?
Gluten är ett protein som har ett visst men inte särskilt stort näringsvärde. Dess viktigaste egenskap är att det ger struktur i bröd. De långa trådar som man ser i en bröd-deg som jäser och som är en förutsättning att brödet blir poröst består av gluten. Glutenfritt bröd bli betydligt mer kompakt och mindre luftigt.
I mjöl finns många andra näringsämnen än gluten. Vetemjöl är till exempel berikat med både järn och B-vitamin. Fullkornsmjöl är fiberrikt, vilket i allmänhet är bra för tarmfunktionen. Om man har en känslig tarm kan ett högt fiberinnehåll däremot ge obehag från tarmen. Då kan man ibland uppleva att en glutenfrikost ger lindring, men det är förmodligen inte beroende på att den är glutenfri utan snarare för att man har minskat fibermängden.
Symptom på glutenintolerans
Glutenintolerans kan ge två typer av symptom. Dels sådana som orsakas av det som blir kvar i tarmen: till exempel diarré, gasbildning och buksmärta, dels sådana som beror på det bristande näringsupptaget: till exempel trötthet, blodbrist och viktnedgång.
Kan man bli glutenintolerant om man avstår från gluten under en längre period?
Att inte äta gluten under en längre period kan inte göra så att du blir glutenintolerant, även om många kan tro det. Däremot kan den som redan är glutenintolerant bli fri från sina symptom om hen avstår helt från gluten. Tarmluddet växer då ut och upptaget av näringen blir helt normalt igen.
Det finns en del trender och dieter som avråder från att äta gluten – även om du inte är glutenintolerant. Men det finns faktiskt inga vetenskapliga belägg för att den som inte är glutenintolerant skulle ha någon vinst av att äta mindre gluten. Däremot kan det ju vara ett rimligt val om man mår bättre av en kost utan gluten.
Varför blir vissa glutenintoleranta?
Just varför någon är glutenintolerant eller inte är faktiskt inte helt känt. Det finns en medfödd, ärftlig komponent men förmodligen också andra orsaker. Det som kan vara viktigt att komma ihåg är att glutenintolerans kan utvecklas vid vilken ålder som helst.
Vad sker i kroppen om man är laktosintolerant?
Laktosintolerans beror på en avsaknad av enzymet laktas i tarmen. Laktas uppgift är att dela laktos (mjölksocker) i delar så att det kan tas upp i tarmen. Om laktos inte spjälkas upp i tarmen är molekylerna för stora för att tas upp och blir därför kvar i tarmen där de jäser och kan ge upphov till gasbildning, diarré och obehag.
Förmågan att bilda laktas är ärftlig. De allra flesta människor har en bra produktion som barn, men i stora delar av världen avtar produktionen av laktas med åren och de allra flesta vuxna är faktiskt laktosintoleranta. I Sverige och några andra delar av världen där vi traditionellt har mycket mjölkprodukter i maten är det vanligt att man fortsätter producera laktas livet ut, det vill säga inte blir laktosintoleranta.
Laktosintoleransen kan vara av olika grader och det brukar vara den sammanlagda mängden laktos som avgör om man får symptom. Det betyder att även den som är laktosintolerant kan tåla mindre mängder laktos men det har ingen betydelse i vilken form – ren mjölk eller mjölk i mat. När man värmer mjölk däremot börjar nedbrytningen av laktos utanför kroppen så lagad mat med mjölk är ofta mer tolerabel än kall mjölk.
Kan man bli laktosintolerant temporärt?
Det finns också situationer där man kan få en tillfällig laktosintolerans, till exempel efter en maginfektion där tarmen under en period inte orkar producera laktas. Möjligen kan också en period av laktosfri kost göra att tarmen producerar lite mindre laktas och man kan få övergående symptom när man börjar dricka mjölk igen.
Symptomen vid laktosintolerans är inte farliga, bara besvärliga. De är inte kopplade till något bristande näringsupptag som glutenintolerans och heller inte till allergiska reaktioner. Den som är laktosintolerant kan styra sin kost helt efter sina symptom. Till exempel kan en del tycka att det är värt att få lite symptom om man verkligen vill äta något som innehåller laktos.
Om man ger barn laktosfria livsmedel, till exempel havremjölk i stället för vanlig mjölk, vad kan effekterna av det bli?
Barn behöver en allsidigt sammansatt kost för att må bra och utvecklas. Havremjölk innehåller mindre fett, protein, kalk och vitaminer än komjölk och ett barn som får havremjölk i stället för komjölk riskerar att inte få i sig tillräckligt med kalorier och näring om man inte kompenserar för det.
För ett barn med komjölksallergi eller laktosintolerans överväger förstås fördelarna med havremjölk, och vårdnadshavare måste tänka till kring kostens sammansättning som helhet. Barnavårdscentral och vårdcentral kan hjälpa till.
När ska man misstänka att man är intolerant mot ett specifikt livsmedel?
Om man får samma symptom varje gång man har ätit ett specifikt livsmedel och sällan får det annars kan man misstänka intolerans. Det kan vara magtarmsymptom men även hudbesvär, trötthet eller huvudvärk. Det går sällan att testa intolerans på något annat sätt än att prova att avstå från ett livsmedel och se om man blir fri från symptom och sedan äta det igen och se om symptomen återkommer.
Om man har mycket symptom kan man få stöd av läkare och/eller dietist för att prova sig fram och även råd för hur man säkrar näringstillförsel om man behöver avstå från vissa livsmedel.
Skillnaden mellan intolerans, överkänslighet och allergi:
Födoämnesallergi innebär att immunförsvaret aktiveras av något specifikt födoämne. Det kan ge mag-tarmsymptom men också symptom från andra delar av kroppen t.ex. nässelutslag och andningspåverkan. Reaktionerna kommer i allmänhet snabbt och kan vara allvarliga.
Födoämnesintolerans innebär att kroppen saknar förmåga att bryta ned något födoämne. Symptomen beror på att detta födoämne stannar i tarmen medan immunförsvaret inte är aktiverat. Symptomen kommer ofta gradvis och blir värre ju mer av födoämnet som man äter.
Födoämnesöverkänslighet är ett bredare begrepp som omfattar både allergi och intolerans. Ofta används det också för födoämnen som ger någon typ av obehag från magtarmkanalen utan att det vare sig är en immunologisk reaktion eller finns brister i nedbrytningen.
