Skip to content Go to main navigation
coronaviruset

Vanliga frågor om Coronaviruset

Här har vi samlat många vanliga frågor om corona utifrån olika kategorier.

Om coronaviruset

  • Vad är det här för virus?

    Det är ett virus som är nytt om som ingen i världen har haft tidigare än 2019, vilket betyder att vi inte har något specifikt immunförsvar mot det.

    Just denna typ av coronavirus är ny men andra coronavirus har funnits länge. Några av dem orsakar lätta förkylningar som det aldrig har varit någon uppmärksamhet kring.

    Att de heter coronavirus beror på hur det ser ut i ett elektronmikroskop. Viruspartiklarna har nämligen utskott som gör att de liknar en boll med små kronor på. Det virus som är aktuellt nu är ett av många coronavirus som funnits i världen.

  • Varför pratas det så mycket om just coronaviruset?

    Det är fler av dem som möter coronasmittan som blir sjuka än vid t ex en säsongsinfluensa, eftersom ingen tidigare utsatts för det här viruset. För både sjukvården och hela samhället blir effekterna större när många är sjuka samtidigt.

  • Är det här viruset mer smittsamt än andra?

    Eftersom viruset är nytt vet vi inte helt säkert. Det behövs tid för att förstå hur smittsamt det är, men hittills finns det ingenting som tyder på att det skulle vara mycket mer smittsamt.

  • Hur många av de som smittas blir allvarligt sjuka?

    Just nu verkar omkring 1 – 2 % av de som smittas få en livshotande sjukdom, men den siffran är ungefärlig och kan komma att ändras med tiden.

  • Är det allvarligare än en säsongsinfluensa?

    När det gäller den vanliga säsongsinfluensan har många av oss blivit utsatta för smittan tidigare och har delvis har ett skydd mot influensan. Kroppen har ett färdigt immunförsvar som är berett att göra någonting åt smittan när vi får den igen. Vissa människor blir därför inte alls så sjuka i influensan, eller är till och med är immuna. Andra, med sämre försvar, kan bli ordentligt sjuka. När det däremot kommer ett virus som ingen av oss har träffat förut blir effekten större eftersom det är fler av oss som blir sjuka samtidigt.

Smittspridning

  • Hur smittar coronaviruset?

    Coronavirus smittar via så kallad ”droppsmitta” och kontaktsmitta. Droppsmitta betyder att viruset finns i våra kroppsvätskor; t.ex. saliv och snuva. De medför smitta vid kontakt. När vi hostar eller nyser kommer det ut också ut små, små droppar där viruset sitter. Droppsmitta vet man sträcker sig ungefär en meter runtomkring oss.

    Droppsmitta smittar mer begränsat än luftburen smitta. Den luftburna smittan färdas längre sträckor genom luften och smittar när vi andas in luft med viruspartiklar i. Exempel på sjukdomar som sprids på detta vis är vattkoppor, influensa och tuberkulos.

  • Vad menas med pandemi?

    Pandemi (”pan demia”) är latin för ”alla människor” och den benämningen används när en mycket stor andel människor i en stor andel av världens länder blir drabbade och smittan har stora effekter på samhället.

    Det är WHO, världshälsoorganisationen, som fattar beslut kring klassificeringen pandemi. En uttalad pandemi innebär en mobilisering av kraft i samhället. Man ser ett större allvar i läget och det internationella samarbetet blir mer intensivt. Även hos nationella krismyndigheter finns det planer som då aktiveras.

  • Vad innebär "allmän smittspridning"?

    Smittspridning generellt innebär bara att en person smittar någon annan. En allmän smittspridning talar man om när man inte vet var smittan kommer ifrån – där smittan inte kan härledas direkt till en tidigare smittad utan finns ute i samhället och sprider sig ”fritt”.

  • Sprids det här viruset ovanligt fort eller är det ungefär såhär det brukar se ut för spridning av virus?

    Det som gör att det dramatiskt denna gång är att det är fler av dem som möter smittan som blir sjuka och att det för både sjukvården och hela samhället blir större effekter när många är sjuka samtidigt. Det behövs tid för att förstå hur smittsamt det är, men hittills finns det ingenting som tyder på att det skulle vara mycket mer smittsamt än andra virus.

  • Om jag smittas av coronaviruset och blivit frisk, är jag immun mot det då?

    Vi vet ännu väldigt lite om det här nya viruset, men man kan säga att mot de tidiga coronavirus som har funnits, har de som smittats utvecklat en immunitet och haft ett bra immunförsvar mot det.

  • Hur undviker jag att smittas och att smitta andra?

    Undvik att smittas eller smitta andra genom att:

    • Tvätta händerna ofta med tvål och varmt vatten.
    • Hosta och nysa i armvecket.
    • Undvika att röra ögon, näsa och mun.
    • Undvika kontakt med sjuka människor.
    • Stanna hemma om du är sjuk.

Sjukdomen covid-19

  • Vad är covid-19?

    Covid-19 är namnet på sjukdomen man kan få till följd av coronaviruset och står för corona virus disease 19.

  • Hur sjuk blir man i covid-19 och på vilket sätt?

    Det allra vanligaste är att man får lätta sjukdomssymtom; luftvägssymtom, feber och hosta. En liten andel av de som smittas får en allvarligare sjukdomsbild med en lunginflammation som ofta sitter långt nere i lungorna.

    Den lunginflammationen som viruset kan orsaka sitter långt ned i lungorna och kan påverka syreupptagningsförmågan och ge problem med andningen. Den risken är naturligtvis ökad om man t ex redan har en hjärt- eller lungsjukdom. Så även för den som får den allvarligare varianten beror det förstås på hur man mår för övrigt, hur hårt drabbad man blir.

  • Kan det uppstå andra följdsjukdomar än lunginflammation?

    Ja den som är väldigt sjuk i en lunginflammation av virus har också en ökad risk att också bakterier sätter sig i de drabbade delarna av lungorna. I det läget kan antibiotika hjälpa mot följdsjukdomen men det hjälper inte mot själva coronasjukdomen, covid-19.

Riskgrupper

  • Vad betyder riskgrupp och vilka är de?

    De som tillhör en s k medicinsk riskgrupp är personer för vilka en viss sjukdom kan innebära en större hälsorisk.

    De personer som har störst risk att bli svårt sjuka är 70 år och äldre. Särskilt om de har en eller flera av nedan sjukdomar:

    • Högt blodtryck
    • Hjärt- kärlsjukdom
    • Lungsjukdom (ej astma)
    • Kraftig fetma
    • Diabetes

    Personer som är yngre än 70 år kan också ha ökad risk att bli allvarligt sjuk om de har:

    • någon eller några av de sjukdomar som nämns ovan
    • en sjukdom som innebär ökad risk för allvarlig sjukdom vid luftvägsinfektioner.

    Det är också möjligt att personer med sjukdom eller medicinsk behandling som påverkar immunförsvaret kan ha ökad risk för att bli allvarligt sjuk.

    Gravida bör inte utsätta sig för risken att smittas av covid-19, i synnerhet mot slutet av graviditeten och inför förlossningen. Gravida kvinnor med riskfaktorer som fetma, diabetes eller högt blodtryck bör vara särskilt försiktiga.

Egenvård

  • Hur känns det att ha en lindrig form av covid-19?

    De flesta som insjuknar behöver inte sjukhusvård. De kan vara hemma som vid en influensa. Man kan känna sig väldigt dålig, eller mindre dålig men för de flesta läker det ut inom 2 veckor.

  • Vad finns det för egenvårdsråd för mig som smittats och blivit lindrigt sjuk?

    Det enda man gör är att ta febernedsättande, smärtstillande och antiinflammatorisk medicin. Kanske lite hostmedicin och nässpray för att lindra sin sjukdom. Det är även viktigt att tänka på att ta hänsyn till sin omgivning och inte ge sig ut och sprida smittan vidare till dem som skulle kunna bli ännu sjukare.

  • Hur undviker jag att smittas och att smitta andra?

    Undvik att smittas eller smitta andra genom att:

    • Tvätta händerna ofta med tvål och varmt vatten.
    • Hosta och nysa i armvecket.
    • Undvika att röra ögon, näsa och mun.
    • Undvika kontakt med sjuka människor.
    • Stanna hemma om du är sjuk.

Förberedelser och oro

  • Vad kan jag göra om jag är orolig och tänker mycket på coronaviruset?

    Rädsla är någonting som är bra för oss, så länge vi agerar på den. Om rädslan gör att vi bedömer risker på ett nytt sätt och faktiskt agerar för att förbereda oss så kan den vara bra. Till exempel kanske vi förbättrar vår handhygien, börjar tänka mer kring smitta och hur vi både kan hindra smittspridning och att själva bli smittade. Då har rädslan något gott med sig. Om vi däremot stannar i rädslan, bara är oroliga och inte gör någonting så kan den bli väldigt tung för oss. Ta kontakt med din vårdgivare om oron blir ett problem i din vardag. Hos Capio finns chattjänster där du kan få stöd online, vilket kan passa bra om du behöver stanna hemma.

  • Behöver jag bunkra mat och hygienartiklar hemma?

    Det kan generellt vara bra att vara förberedd på att det kunna vara hemma under någon veckas tid utan att behöva åka till affären. Det gäller ju även när man drabbas av t ex säsongsinfluensa eller andra lite mer långdragna åkommor.