Vad är känslor?
Känslornas funktion
En känsla är en omedelbar kortvarig reaktion på något som händer oss. Exempelvis blir vi rädda om någon skrämmer oss eller glada om någon säger något snällt till oss. Känslorna ger oss viktig information, bekräftar våra upplevelser, tankar och värderingar. Känslorna motiverar oss att agera och har en viktig social funktion. Genom vår kropp, ansiktsuttryck, gester och röst kommunicerar vi våra känslor och de hjälper oss att förstå varandra. Känslor är komplexa, de kan vara positiva eller negativa och ibland känner vi flera saker samtidigt, eller tätt efter varandra. Exempelvis kan vi bli arga, ledsna och besvikna på någon som skrämt oss. Känslor påverkar hur det känns i kroppen, vad vi tänker och vårt beteende.
I kroppen
Känslor aktiverar kroppen. De kan ge oss energi, värme och lugna hjärtslag när vi är glada eller nöjda. När vi är ledsna eller skäms känner vi oss ofta tunga i kroppen, får ont i magen eller i bröstet. Det kan vara svårt att urskilja kroppens signaler och hur vi tolkar signalerna kan skilja sig utifrån kontext. Ibland förstår vi först i efterhand vad för känsla vi upplevt. Exempelvis kan vi känna ett tryck över bröstet eller som ett slag i magen om en bil kör emot oss i hög hastighet, och vi hoppar snabbt undan. Efteråt förstår vi, utifrån kontexten, att vi blev rädda.
Olika känsliga
En del människor är mer känsliga för det som händer i kroppen, i omgivningen och kan reagera med starkare känslor än andra. Det kan vara både härligt och jobbigt när man känner starka känslor. Barn och som ofta reagerar starkt kan må bra av att ta hjälp av vuxna.
I tankarna
När vi känner positiva känslor som glädje eller nyfikenhet tänker vi positiva tankar som "det här är roligt, det vill jag ha mer av". När vi är ledsna eller oroliga tänker vi negativa tankar som "tänk om det händer pappa något när han åker till jobbet".
Beteende
Om vi är glada ler och skrattar vi, vi har ett öppet kroppsspråk som visar omgivningen att vi tycker om vad som händer. När vi är ledsna kan vi gråta och sjunka ihop med kroppen, då behöver vi lugn och tröst.
Hur kan jag stötta mitt barn vid starka känslor?
Fråga, lyssna och validera
Barn och ungdomar behöver stöd av vuxna för att förstå och reglera sina känslor. Genom att visa intresse och fråga sitt barn hur det känner utifrån ett icke-dömande förhållningssätt signalerar du att alla känslor är tillåtna. Ibland kan det vara hjälpsamt att sätta ord på det man ser och exempelvis säga "jag ser att du är ledsen när du gråter". Lyssna sedan på vad barnet beskriver och respektera om barnet inte är mottaglig för att prata just nu. Validering handlar om att bekräfta någon annans känslor och att återkoppla känslorna i en given situation som giltiga och rimliga, oavsett vad du själv tycker om känsloreaktionen.
Läs på
Om man som förälder på egen hand läser på om känslor kan det bli lättare att förstå, prata och fråga om känslor. Att föräldrar och barn tillsammans läser om känslor kan öppna upp för samtal och leda till ökad förståelse för varandra (se litteraturförslag nedan). Föräldrar bör föregå med gott exempel genom att på ett barnanpassat sätt visa och dela med sig av sina egna känslor, samt visa barnet hur man på ett bra sätt kan hantera olika känslor. Ibland kan det vara hjälpsamt att tillsammans komma överens om vad förälder respektive barn ska göra vid starka känslor, exempelvis om ilska uppstår vid konflikt.
Lästips
| Känsloboken (6-9 år) | Av Reyhaneh Ahangaran |
| Allt som händer inuti (9-12 år) | Av Reyhaneh Ahangaran |
| Ska det kännas såhär? (7-12 år) | Av Reyhaneh Ahangaran |
| Prata känslor med barn | Av Reyhaneh Ahangaran |
| Känslor som kraft eller hinder | Av Hanna Sahlin och Elisabeth Malmquist |
Mer hjälp
Föreläsningar
Capio Alva psykologi erbjuder löpande föreläsningar om olika aspekter av barns utveckling och psykisk ohälsa, exempelvis föreläsningen "Oro, rädsla och ångest". Datum och tider publiceras på Capio Alvas hemsida.
Individuellt stöd
Ibland gör känslor ont, de kan vara svåra att förstå eller svåra att hantera. Vid behov av mer stöd för barn/unga och/eller föräldrar finns psykologer på vissa BUMM, exempelvis Capio Alva psykologi (som tillhör BUMM) och vårdcentraler. I skolan eller på ungdomsmottagningen finns kuratorer.
