Överkänslighet och matallergi är ett växande folkhälsoproblem som drabbar personer i alla åldrar men är vanligast hos barn. Man uppskattar att runt en tredjedel av den svenska befolkningen undviker ett eller flera livsmedel på grund av allergi eller överkänslighet.
Varför man blir allergisk vet man inte säkert men risken att utveckla matallergi är större om föräldrar eller syskon ha allergi eller astma. Även miljön har betydelse för allergiutveckling. Är man redan allergisk mot ett livsmedel är risken högre att man utvecklar allergi mot fler livsmedel.
Vad är skillnaden mellan intolerans och överkänslighet?
Allergi och intolerans/överkänslighet är inte är samma sak. Vid allergi reagerar kroppens immunförsvar medan intolerans inte involverar immunsystemet. Intolerans kan bero på många olika saker och symptomen kan likna de vid allergi. Den här texten berör enbart matallergi.
Matallergi hos barn och vuxna
Matallergi är vanligast hos barn. De är oftast allergiska mot är mjölk, ägg och soja. Den typen av allergi brukar växa bort med åren. Allergi mot andra livsmedel som nötter, jordnötter, skaldjur och fisk har man däremot ofta kvar livet ut. När man har matallergi som vuxen har man ofta kvar allergier från barndomen. Ibland kan man även få allergi som vuxen mot exempelvis skaldjur, kryddor eller sesamfrön.
Nedan livsmedel är vanliga att vara allergisk mot:
- nötter
- jordnötter
- skaldjur (till exempel räkor, krabba eller hummer)
- komjölk
- gluten
- soja
- ägg
Symptom vid matallergi
Vid matallergi brukar man få symptom inom bara några minuter upp till två timmar efter att man fått i sig något som man är allergisk mot. Men det kan ta ännu längre tid. Symptomen varierar mycket i allvarlighetsgrad. Vissa personer får lätta besvär medan andra får mycket kraftiga reaktioner. Symptomen kan även variera från gång till gång hos en och samma person. Hur man reagerar kan vara kopplat till hur man mår för övrigt.
Matallergi kan ge symptom från olika delar av kroppen. De vanligaste symptomen är:
- klåda och/eller att det sticker i munnen.
- klåda, utslag, eksem, rodnad på huden.
- svullnad av läppar, ansikte, tungan, halsen och/eller andra kroppsdelar.
nästäppa, problem att andas. - magont, illamående, kräkningar, diarré och/eller förstoppning.
- yrsel och/eller att man svimmar.
Matallergi kan i vissa fall trigga en allvarlig och akut allergisk reaktion som kallas anafylaxi eller anafylaktisk chock. Den kan bli livshotande utan behandling. Reaktionen kan börja med lindriga symptom som sedan snabbt blir allvarligare som exempelvis att man börjar få svårt att andas, pulsen blir snabbare, man blir yr och blir till sist medvetslös.
Vid symptom på anafylaxi, ring 112.
Om ett barn med matallergi har akuta symptom som andningssvårigheter, ökad svullnadskänsla i svalget, svår klåda i handflatorna, under fötterna och i hårbotten eller/och om barnet är blekt, slött eller inte är kontaktbart – ring genast 112.
Det händer i kroppen vid matallergi
Om du har matallergi har ditt immunförsvar bildat antikroppar mot ett visst livsmedel, som om det vore skadligt. De här antikropparna som kallas IgE-antikroppar har till uppgift att ständigt spana efter det ämne som du är allergisk mot. De här ämnena, som stimulerar bildning av antikroppar, kallas allergen och är proteiner. Men för att antikropparna ska kunna blidas måste kroppen ha varit i kontakt med födoämnet tidigare. Det innebär att första gången du äter eller dricker födoämnet (som du sedan kommer bli allergisk mot) händer inget, du får ingen allergisk reaktion. Men efter att IgE-antikropparna har bildats behövs bara en liten mängd av födoämnet för att det ska upptäckas av antikropparna och för att en immunreaktion ska starta. Ämnen som bland annat histamin frisätts då i blodet och ger symptom som exempelvis nässelutslag, rodnad, klåda, kräkningar och svullnad.
Korsallergi
Man kan även ha något som kallas korsallergi. Det kan uppstå om två ämnen liknar varandra så pass mycket att antikropparna tar fel och en immunreaktion sätts igång. Proteiner i vissa frukter, grönsaker, nötter och kryddor är exempelvis väldigt lika proteiner i vissa typer av pollen. Det innebär att om man är allergisk mot björkpollen, kan man få allergisymptom av nötter, trots att man inte är allergisk mot nötter.
Diagnos och behandling
Allergi upptäcks ofta i barnaåren. Om du tror att ditt barn har matallergi kan du kontakta vårdcentral eller barnläkarmottagning för att göra en allergiutredning. Barnet eller du som förälder får svara på frågor om symptom, om barnet har andra sjukdomar som exempelvis eksem och astma och om allergi, eksem och/eller astma finns i släkten. Man gör pricktest på huden eller tar blodprov för att visa om barnet har allergiantikroppar. Läkaren gör en bedömning av resultatet av proverna tillsammans med barnens symptom.
Är du vuxen och misstänker att du har matallergi kan du kontakta din vårdcentral för att göra en allergiutredning.
Behandlingen går ut på att förebygga reaktioner genom att helt undvika de livsmedel som du är allergisk mot. För att få hjälp med detta kan du behöva träffa en dietist. Vid svåra matallergier finns receptbelagda läkemedel som läkaren kan skriva ut.