Järn har flera viktiga funktioner i kroppen, varav den mest kända är som beståndsdel i våra röda blodkroppars hemoglobin. Där transporterar järnet syre från lungorna ut i cellerna och tar med sig koldioxid på vägen tillbaka. För det mesta får vi i oss tillräckligt med järn genom kosten, men vissa tillstånd och sjukdomar kan orsaka en brist på järn som behöver behandlas.
En vuxen människa har normalt sett ungefär fyra gram järn i kroppen och det mesta av järnet finns i hemoglobinet i de röda blodkropparna. Järn ingår också i många enzymsystem och spelar en viktig roll i immunförsvaret.
Järn är med andra ord ett av de mineraler vi inte klarar oss utan, men det är sällan ett problem. I normala fall återanvänds stora delar av järnet i kroppen, medan det som går förlorat ersätts av järn från kosten.
Järnbrist betyder att kroppen av någon anledning innehåller för lite järn, något som kan leda till blodbrist (anemi) eftersom järn behövs i hemoglobinet. Järnbrist betyder däremot inte per automatik blodbrist, då du kan ha järnbrist utan anemi.
Oftast beror järnbrist på att du förlorat järn på grund av:
En annan orsak är sjukdomar och medicinska tillstånd som orsakar blödningar eller minskar upptaget av järn i tarmen, som:
Vissa typer av läkemedel kan också orsaka järnbrist genom att öka blödningsbenägenheten, exempelvis:
Järnbrist på grund av en järnfattig kost förekommer men är ovanligt. Om du är vegetarian eller vegan kan det däremot vara bra att fundera över kostintaget och se till att du får i dig tillräckligt med järn från frukt och grönt.
Mildare järnbrist behöver inte ge några symptom alls, men om du inte lyckas återställa rätt balans mellan intag och förluster av järn kan bristen utvecklas till blodbrist, även känt som anemi. Symptomen på anemi kan inledningsvis vara diffusa, vilket gör det svårt att göra en tydlig koppling till järnbrist. Några vanliga symptom är:
Svårare anemi brukar betyda att symptomen är mer uttalade, men alla som har får inte exakt samma eller lika tydliga besvär. Kroppen kan också anpassa sig successivt så att anemisymptomen förblir lindriga även om blodbristen blivit mer allvarlig.
Om du misstänker att du har järnbrist eller järnbristanemi är det viktigt att du kontaktar din vårdcentral för en undersökning.
Symptomen vid järnbristanemi förekommer även vid andra tillstånd och kan inte ge ett slutgiltigt svar. Däremot kan ett samtal med din läkare ge sådana indikationer om du exempelvis haft omfattande blödningar i samband med mens, eller har en kronisk tarmsjukdom. Glöm heller inte att berätta för din läkare om du donerat blod eller tar olika läkemedel.
I den tidiga fasen av anemi som orsakats av järnbrist kan ett så kallat ferritin-blodprov ge svar på om du har brist på järn. Mängden ferritin i blodet visar hur mycket järn du har i kroppen och låga värden kan innebära att du lider av järnbristanemi.
Ofta tas också andra prover för att bedöma orsaken till blodbristen, som exempelvis sänka, CRP (C-reaktivt protein), MCV (medelcellvolym) eller avföringsprov. De här blodproverna kan bland annat visa om du har en inflammation i kroppen och om dina röda blodkroppar är mindre än normalt. Avföringsprov kan användas för att ta reda på om du har blödningar i mag-tarmkanalen, som kan vara osynliga för blotta ögat.
I vissa fall görs också gastroskopi (undersökning av magsäcken) eller koloskopi (undersökning av tjocktarmen).
När det är konstaterat att du lider av järnbristanemi är det viktigt att du får i dig det järn du behöver så snabbt som möjligt. I det här fallet räcker det inte att ställa om kosten, så du får i första hand järntabletter. Om dina blodvärden är mycket låga och blodbristen påverkar blodcirkulationen eller hjärtat kan du också få en blodtransfusion.
Järntabletter ger ofta biverkningar som illamående, förstoppning eller diarré. Om biverkningarna blir för besvärliga kan du eventuellt få sprutor med järn istället.
Om du vet att du är i riskzonen för järnbrist kan det vara klokt att förebygga genom att se till att ditt järnintag via kosten är tillräckligt. Vissa behöver också mer järn än andra, inte minst kvinnor i samband med mens och graviditet.
Det finns två olika typer av järn i maten vi äter: hemjärn och icke-hemjärn. Hemjärn finns i kött och köttprodukter och är lättast för kroppen att tillgodogöra sig. Icke-hemjärn finns i vegetabilier och tas inte upp lika lätt, då upptaget påverkas av andra ämnen ur kosten. Därför är det lite extra viktigt för dig som inte äter kött eller fisk att tänka till kring kosten.
Några vegetabilier som är bra järnkällor:
Livsmedel som påverkar upptaget av järn positivt eller negativt är bland annat:
Var försiktig med kosttillskott som innehåller järn om du inte har konstaterad järnbrist och tar tillskottet i samråd med din läkare. Järn i för stora mängder är giftigt och i de allra flesta fall kan du få i dig det järn du behöver via kosten. Om du har symptom som gör att du misstänker järnbrist eller järnbristanemi ska du alltid kontakta din vårdcentral.
Visar 110 mottagningar:
