Ljumskbråck är mycket vanligt förekommande i befolkningen och kan uppstå från nyföddhetsperioden och uppåt. Det är emellertid vanligast bland vuxna och operation av ljumskbråck är det vanligaste kirurgiska ingreppet som genomförs i Sverige.
Vid bråck pressas bukhinnan och bukinnehåll ut genom en försvagning i bukväggen och de vanligaste symptomen är en bula i ljumsken med smärta eller obehag.
Operationerna åtgärdar åkomman genom antingen öppen kirurgi eller titthålsteknik och samtidigt inläggning av ett nät. Vilken operationsmetod som kan vara aktuell för dig diskuteras med en av våra erfarna kirurger under en konsultation.
Så går en ljumskbråcksoperation till
Operationsdagen
Ljumskbråcksoperationer utförs antingen med titthålsteknik eller öppen teknik och samtidig inläggning av ett nät. Det är vanligast att kirurgen opererar med titthålsteknik. Operationen kan utföras i lokalbedövning eller narkos, vilket alltid sker i samråd mellan patienten och behandlande kirurg.
Före operationen träffar du narkosläkaren, sjuksköterska och behandlande kirurg. Du ska vara fastande i minst sex timmar innan ingreppet.
Efter operationen
Efter operationen kommer du att vårdas på vår uppvakningsavdelning för övervakning i några timmar. Man har i regel ganska lindriga besvär. För värk eller smärta i operationsområdet får du smärtlindring i form av sprutor, stolpiller eller tabletter. Enstaka patienter kan få övergående problem med att kasta vatten.
Efter operationen gäller restriktioner avseende tunga lyft under 1-2 veckor, men i övrigt kan du leva ett normalt liv. Du uppmuntras att vara uppe och röra på dig som vanligt. I regel räcker det med upp till en veckas sjukskrivning, men om du har ett mycket tungt arbete kan ytterligare sjukskrivning vara nödvändig. Den postoperativa smärtan är i regel mycket måttlig och kräver oftast inget annat läkemedel än paracetamol.
Ljumskbråck hos vuxna – orsaker och symptom
När barn har ljumskbråck är det medfött, men hos vuxna är orsaken försvagad vävnad mellan magens organ och huden. Vävnaden mellan huden och magens organ kallas för bukväggen och består av flera lager. Ytterst finns underhudsfett och ett muskellager, därefter ett fettlager och innerst en bukhinna.
När vävnaden försvagas resulterar det i att bukhinnan och bukinnehållet (vanligen fett och en del av tarmen) pressas ut genom försvagningen. Då bildas en så kallad bråcksäck under huden. Innehållet i bråcksäcken kan åka in och ut genom den öppning som uppstått i bukväggen.
Ljumskarna är en av de vanligaste delarna av kroppen som bråck uppkommer på. Det kan ske på såväl höger som vänster sida och ibland på båda sidorna samtidigt. Ljumskbråck går inte tillbaka av sig självt, utan det enda sättet att komma tillrätta med åkomman är en ljumskbråcksoperation.
Symptom på ljumskbråck
Du kan ha ljumskbråck utan att du känner av det, men tillståndet kan också orsaka stora besvär och vara mycket smärtsamt. Om du inte känt av ljumskbråcket kanske det upptäcks i samband med en annan undersökning. Du kan ha ett eller flera av följande symptom:
- Du känner eller ser en mjuk utbuktning under huden vid ljumskarna eller pungen. Utbuktningen går att trycka tillbaka in i buken.
- Bråcket kan ändra storlek under dagen och vara litet på morgonen men senare bli större. Ibland ser det bara ut som en svullnad.
- Du kan ha ont i magen.
- Du får en känsla av tyngd eller obehag i anslutning till bråcket.
- Du får ont i ljumsken eller i pungen, främst i rörelse och när du anstränger dig. Smärtan kan vara kortvarig och stickande eller mer som en molande värk.
Inklämt ljumskbråck ger tydligare symptom
Ett inklämt ljumskbråck ger mer uttalade symptom och bör opereras så snart som möjligt. Det kan annars leda till tarmvred, som är ett allvarligt tillstånd. Symptomen på ett inklämt ljumskbråck är ett eller flera av följande:
- Du har en smärtsam svullnad eller utbuktning i ljumsken som inte går att trycka tillbaka.
- Du har mycket ont i ljumsken, magen eller pungen.
- Ljumsken eller pungen kan bli röd.
Om du misstänker att du drabbats av ett inklämt ljumskbråck ska du genast kontakta din vårdcentral eller en jouröppen mottagning. Har dessa stängt bör du söka vård på en akutmottagning.
Undersökning och diagnos
Ibland behöver läkaren utföra relativt omfattande undersökningar för att kunna ställa en säker diagnos, exempelvis med datortomografi eller ultraljud. Det kan också bli aktuellt med så kallad herniografi – en slags röntgenundersökning som görs specifikt för att diagnosticera bråck. Inför en sådan undersökning får du en spruta med kontrastmedel som gör bråcket lättare att se på röntgenbilderna.
I många fall räcker det däremot att din läkare undersöker ljumskarna för att konstatera att det finns en knöl eller svullnad. Om brocket inte skulle synas under undersökningen kan det vara tillräckligt att du berättar om området där knölen vanligtvis syns.
Vad kan jag göra själv?
Såvida ditt ljumskbråck inte är inklämt och kräver akut operation finns det en del saker du kan göra för att lindra besvären innan det är dags för operation.
- Undvik tung fysisk aktivitet – Vissa former av ansträngning, exempelvis tunga lyft, kan öka trycket i buken. Om du märker att någon form av träning eller ansträngning ökar besvären, undvik dessa aktiviteter.
- Prova att trycka tillbaka bråcket – Ofta kan du tillfälligt trycka tillbaka bråcket genom att försiktigt trycka underifrån i riktning mot naveln.
- Använd smärtstillande läkemedel – Receptfria läkemedel som innehåller ibuprofen (t.ex. Ipren) eller paracetamol (t.ex. Alvedon) kan hjälpa till att lindra smärtan om det gör ont. Fråga din läkare eller personalen på ditt apotek om du är osäker på vilket läkemedel du ska använda.
Om du behöver vänta på din ljumskbråcksoperation, eller om bråcket inte går att operera, kan du använda ett så kallat bråckband som håller tillbaka bråcket. Bråckbandet kan både hindra att ljumskbråcket växer och lindra symptomen.
