Vad är generaliserat ångestsyndrom?
Generaliserat ångestsyndrom, förkortas GAD efter engelskans generalized anxiety disorder.
Om du under minst ett halvårs tid känner ständig oro och ångest över en mängd olika saker kan du ha generaliserat ångestsyndrom, GAD. Du känner dig osäker, otrygg och är rädd för att dåliga saker ska hända dig själv eller någon du tycker om. Det spelar inte någon roll vilken situation eller miljö du befinner dig i, din oro är lika stor hela tiden.
Det är vanligt att må psykiskt dåligt också på andra sätt när du har generaliserat ångestsyndrom. Det är inte ovanligt att känna hälsoångest eller sjukdomsångest när du har GAD. Rädslan att drabbas av en allvarlig sjukdom gör då att du ständigt kontrollerar din kropp och letar efter symptom. Du söker ofta vård utan att det visar sig vara något fysiskt fel.
Symptom
Det är fullt normalt att känna oro och ångest då och då och det är inget konstigt att fundera på vad som ska hända i framtiden. Om du däremot oroar dig för saker och ting hela tiden och konstant målar upp katastrofscenarion kan du ha generaliserat ångestsyndrom, GAD.
Att ha generaliserat ångestsyndrom, GAD innebär att du ständigt har:
- Ångest
- Svårt att koppla av
- Svårt att somna
- Svårt att känna dig trygg.
Du kan också känna dig rastlös, orolig, stressad, spänd och lättretlig. Pessimistiska tankar och allt grubblande du ägnar dig åt kan göra så att du får svårt att koncentrera dig och att leva i nuet. GAD påverkar hela ditt liv.
När du har generaliserat ångestsyndrom och känner oro och ångest kan du få fysiska symptom också. Du kan känna av något eller några av följande symptom:
- Musklerna i kroppen känns spända, ömma och värker
- Huvudvärk
- Ont i axlar och nacke
- Ont i magen eller orolig mage
- Hjärtklappning
Behandling
Generaliserat ångestsyndrom kan behandlas med psykoterapi, läkemedel eller genom en kombination av båda. KBT en vanlig behandlingsform som ofta används och som fungerar bra för att behandla generaliserat ångestsyndrom.
Vad kan jag göra själv?
Det kan kännas svårt att tro på att det finns något som kan hjälpa och mildra din oro och ångest. Men det finns olika sätt att hantera din ångest i stunden men också olika saker du kan göra för att må bättre på lång sikt. Du kan exempelvis prova att:
- Prata med någon om hur du mår
- Skriva ner dina tankar och känslor
- Löpa linan ut när du får katastroftankar. Tänk på det värsta som kan hända. Skriv ner det eller prata om det med någon. Det kan ibland göra det enklare att hantera oron.
- Hitta sätt att distrahera dig. Bryt din oro och ditt grubblande genom att aktivera dig med något annat en stund. Ta en promenad eller ring en vän.
- Rör på dig.
- Prioritera sömn och vila. Ta korta vilopauser, gör andningsövningar och träna på avslappning.
- Öva på mindfulness, det vill säga medveten närvaro. Det kan hjälpa dig att varva ner och få lättare att hantera din oro.
När och var ska jag söka vård?
Ta kontakt med en vårdcentral om du känner igen dig i en eller flera saker:
- Dina besvär med ångest och oro är så pass stora att det påverkar ditt liv varje dag.
- Du lindrar din ångest och oro genom att skada dig själv.
- Du lindrar din ångest med narkotika eller alkohol.
När du bokar en tid är det bra om du ber om att få en lite längre besökstid. På så sätt får du en bättre möjlighet att hinna berätta hur du har det och hur du mår. Du kan även söka hjälp på en psykiatrisk öppenvårdsmottagning.
Om du behöver någon att prata med kan du alltid kontakta en stödlinje eller en telefonjour. Där kan du få prata med någon som lyssnar på dina besvär och som kan ge råd och stöd i hur du kan komma vidare. Du kan vara anonym, både på telefon och när du använder chatten.
Sök vård på en psykiatrisk akutmottagning om du har tankar på att ta ditt liv eller om du känner att du inte orkar mer. Vid direkt fara för livet ska du ringa 112, oavsett om det gäller dig själv eller någon i din närhet.