Vad är glaukom?
Glaukom eller grön starr är en av de vanligaste ögonsjukdomarna i västvärlden. Sjukdomen kan komma smygande (kroniskt glaukom) eller plötsligt (akut glaukom) och i det senare fallet krävs snabb vård för att bromsa sjukdomsutvecklingen. Exakt varför man får glaukom är fortfarande oklart, men sjukdomen innebär ett förändrat, högre tryck i ögat.
Ögats tryck bestäms av så kallat kammarvatten – en genomskinlig vätska som bildas i ögat, Kammarvattnet har till uppgift att tillföra näring till lins och hornhinna, och att transportera bort slaggprodukter. När du drabbas av glaukom kan inte kammarvattnet rinna bort som det ska och då höjs trycket i ögat.
Symptom som nedsatt syn och smärta kommer snabbt vid akut glaukom. Oftast är det bara ett öga som påverkas. Förutsatt att du får behandling snabbt är däremot risken för permanent synnedsättning liten.
Vid kroniskt glaukom utvecklas symptomen under lång tid och är svårare att upptäcka. Synfältet försvinner gradvis och när sjukdomen upptäcks har den ofta redan gett stora skador. Kroniskt glaukom måste också utredas och behandlas för att minska risken för att din syn försämras. Däremot går det inte att reparera synskador som sjukdomen redan orsakat.
Riskfaktorer
Glaukom kan vara ärftligt, så om någon i din familj har glaukom ökar risken för att också du drabbas. Risken ökar i takt med stigande ålder – det är ovanligt att personer under 50 år råkar ut för sjukdomen.
Symptom på glaukom
Symptomen skiljer sig beroende på om du har kronisk eller akut glaukom.
Symptom på kroniskt glaukom
Kroniskt glaukom, som också kallas öppenvinkelglaukom, innebär att ditt synfält krymper. Tyvärr är förloppet så långsamt att det kan vara svårt att upptäcka, då hjärnan med tiden kompenserar för de synintryck som försvinner. Det går heller inte att se utanpå ögat att du har öppenvinkelglaukom, så skadorna kan vara stora när sjukdomen till slut upptäcks – något som ofta sker av en slump.
Symptom på akut glaukom
Vid akut glaukom, eller trångvinkelglaukom, kommer symptomen däremot snabbt. Ofta får du flera av följande symptom:
- Hastigt försämrad syn
- Ont i huvudet
- Rött och irriterat öga
- Du ser ringar i regnbågens färger kring ljuskällor som lampor
- Smärta i ett öga eller ibland i båda ögonen
- Ont i magen eller i bröstet
När ska jag söka vård?
Om du har ett eller flera av symptomen på akut glaukom är det viktigt att du genast söker vård på en akutmottagning eller en akut ögonmottagning. Du behöver behandlas så snabbt som möjligt för att minska risken för bestående problem.
Undersökning och behandling av akut glaukom
För att utreda om du har akut glaukom undersöker läkaren ditt öga för att se om det är irriterat och om pupillen är vidgad. Akut glaukom innebär att pupillen inte drar ihop sig som den ska när läkaren riktar en lampa mot ögat. Din läkare gör också en tryckmätning av ögat, oftast med en tryckmätare som är kopplad till ett ögonmikroskop.
Om din läkare ställer diagnosen glaukom är den inledande behandlingen att du får läkemedel i form av ögondroppar och tabletter som minskar ögontrycket. Dessa får du för att minska risken för att ögats synnerv skadas.
Nästa steg är behandling med ögonlaser, som gör att trycket i ögat inte blir högt igen. Själva laserbehandlingen tar bara några minuter och går till så här:
- Först lägger läkaren en bedövningsdroppe på ögat.
- Du får sitta vid ett ögonmikroskop med stöd för haka och panna.
- Läkaren sätter en speciell lins på ögat som används för laserbehandlingen.
- För att minska trycket gör läkaren små hål i regnbågshinnan så att vätska kan passera.
Efter behandlingen blir synen vanligtvis bättre och det brukar inte heller göra ont i ögat längre eftersom trycket har sänkts. Vissa kan åka hem redan samma dag medan andra kan få stanna kvar en eller två nätter. Om ögat varit mycket inflammerat kan du också behöva använda särskilda ögondroppar i ett par dagar efter behandlingen.
Undersökning och behandling av kroniskt glaukom
Vid misstänkt kroniskt glaukom kommer din läkare att undersöka ditt öga på ett antal olika sätt. Vanligen gör läkaren en mätning av ögats tryck, och kan också undersöka synfältet och synnerven. Om du fått ögondroppar kan du ha tillfälligt nedsatt syn och vara känslig för ljus efter undersökningen. Undvik i så fall bilkörning och andra aktiviteter som kräver att du ser bra.
Precis som vid akut glaukom går behandlingen av kroniskt glaukom inledningsvis ut på att sänka trycket i ögat, men det är inte nödvändigtvis aktuellt med en laserbehandling. Olika typer av ögondroppar kan hjälpa till att sänka trycket och minska produktionen av kammarvätska, eller göra så att kammarvätskan lättare rinner bort. Ögondropparna delas upp i grupperna:
- Prostaglandinanaloger sänker trycket genom att hjälpa kammarvätskan att rinna bort snabbare.
- Karbanhydrashämmare bromsar flödet av kammarvätska till ögat.
- Betablockerare - ögondroppar som reducerar bildandet av kammarvätska.
- Parasympatomimetika underlättar för kammarvätskan att rinna undan.
- Sympatomimetika har som huvudsyftet att minska bildandet av kammarvätska i ögat, men kan också göra det lättare för kammarvätskan att rinna undan.
Laserbehandling är vanligt när behandlingen med ögondroppar inte hjälper tillräckligt. Det kan också vara ett alternativ till ögondroppar. Om varken ögondroppar eller laserbehandling hjälper kan det bli aktuellt med en operation. Operation tar längre tid än laserbehandling men utförs normalt sett med lokalbedövning och tar sällan längre än en timme. Du är med andra ord vaken under operationen och kan som regel åka hem efteråt.
